Pia´s kennel

 

Min agenda, det som driver mig, är att hundar och andra djur, då också människor, ska må bra. Så bra det bara går. Om det sker på bekostnad av att jag själv pekar ut mig eller mitt hundägande som ibland har och har haft så får det bli så. Viktigast är att förmedla så mycket bra lärdom som möjligt. Ibland gör man det genom att påpeka vad som skett eller hänt en själv.

 

 

Mina valpar brukar ha rykte om sig att vara väldigt framåt. Jag tror det beror på allt jag avlar på mentalt och fysiskt friska hundar. Sedan låter jag dem erfara mycket under sina första månader i livet. Exempel: Jag har en prydnadshund som skäller när man går förbi den. Sedan nyligen har jag två, och tack och lov för det, den gamla är ca 30 år gammal och har blivit hes! Jag har en fågel som kvittrar när man går förbi den. Valparna får prova på vatten. De har mycket ljudterapi. Allt från munspel och lergökar, till tamburiner och trummor. Visselpipor av alla möjliga olika slag. Och senaste ca 20 åren även klickerträning, alltså för att valparna ska vänja sig vid att ljudet inte är farligt! De får åka bil. De är vana vid halsband från födseln och koppel när de börjar bli 6-8 veckor gamla, beroende på årstid och kullens utveckling. Promenader dageligen. Alla möjliga go-bitar i mycket små mängdet, förrutom sin mat. Många åtgärder finns där helt enkelt för att jag vet att vissa valpköpare inte följer mina råd, och då måste jag förbereda valparna för att klara av sina nya hem på smidigaste sätt, utan att bli dåliga av det. Typexempel är klicker och olika matbitar. Om hundarna redan tycker att klickerljudet är ok så blir det inga problem för nya hundägaren eller för hunden om nya ägaren väljer att träna klicker med sin hund. Väljer ägaren att ge hunden allt möjligt trams och inte fått magen van vid det så kan hunden i vissa fall vägra äta godbitarna och därmed göra sin nya ägare ledsen eller så kan de äta och bli dåliga i magen eftersom deras magar bara vant sig vid ett enda högkvalitativt hundfoder.

Många människor förstår inte hur jag "hinner med". Jag fattar inte att andra hinner när många dessutom jobbar heltid! Den helt omfattande skillnaden är två, kunskap och ständig tillgänglighet.

 

 

Idag vaknar jag till tranedans bara några tiotal meter ifrån vårt fönster.

En av pojkarna var ute på gården/tomten och såg det hela och drog igång ett helt drev. Flappa-flappa i hundluckan, så var alla ute och talade om för mig att det pågick "konstigheter".

Det var förståeligt, då det troligen var första gången som hundarna sett och hört tranedans.

Jag fick helt enkelt börja dagen som lärare till mina hundar, så de förstod att tranorna får gå på ängen utanför. Det tog nån minut. Jag måste säga att jag har väldigt välartade 4-fota barn.

 

 

När jag har haft 30-40 hundar i åldrar nyfödd till pensionär så har jag ägnat i stort sätt 24 timmar om dygnet med dem, OCH ÄLSKAT DET!!!

Nu när jag har färre hundar som är livet mycket tråkigare. Både för hundar och mig. Yngsta hunden är över 4 år (skrivet år 2021).

Visst har mina hundar fått finare fransar från öron och svans, de semilånghåriga alltså.

De har ingen valp som de leker ta-fatt med och när valpen kommer ifatt så hugger de gärna tag i svansen, lika när de brottas. När de allmänt leker hänger valpar ofta i svansen och öronen.

Undrar om något tror att längre fransar är lika med att hundar har det bättre? Den tanken kan man slå ur hågen.

Mina hundar ÄLSKADE när det var liv och rörelse. De mår inte bättre av det jag sysselsätter dem med dagligen, utan för hundarna var livet mycket roligare när det rörde på sig mera och fick vara delaktig i att lära upp valpar och unghundar.

Numera är det mer som ett pensionärshem här hos oss, med finare fransar...

 

 

Geografisk plasering

Vi bor i Bergslagen.

 

 

Familj

Vi som familj består av mig, Annika, hundar och zebrafinkar.

 

 

Utrymmen

Villa på landet.

Hundarna vistas i alla utrymmen som jag vistas i.

 

Utomhus inhägnas det mer och mer vartefter.

 

Runtomkring huset finns det massor av stigar som är lämpliga för hundpromenader.

 

 

Dagliga rutiner

Vi går en promenad på ca 1 timme dagligen. Ibland tar vi långpromenader, fast sällan på vintern numera, då får det duga med den vanliga promenaden. I närheten av hemmet har vi massor av olika promenader att välja på, vi tar aldrig samma promenad dagarna efter varandra, utan varierar oss.

Vissa hundar får portioner med mat, vissa har mer eller mindre ständig tillgång. Allt utifrån varje hunds behov, de får det som de mår bäst av och det de behöver mest vid tillfället. Ingen hund hålls sjukligt tjock eller undernärd, de små variationer som finns i hullet på hundarna här är normal variation utifrån ålder och individ (undantaget en del nyanlända hundar).

Vi har mycket aktiviteter i hemmet. T ex springband och pooler. Massor av leksaker och skoj. Det är egentligen bara att följa med på alla bilder som jag lägger upp vartefter på hemsidan så ser man där.

På kvällarna får hundarna gå i skift i mitt knä, där de klappas, kramas, bostas, klipps klor på, tränar tandtittning, skrapar tandsten o s v. Detta gillar mina hundar. Det är helt enkelt våra mysstunder.

 

 

Skötsel

Trimytor finns lite överallt.

En trimbox som jag la mig till med för många år sedan har jag ambulerande. Den följer mig runt där jag behöver den. Ska jag vara på tribordet på baksidan av huset tar jag trimburken dit. Ska jag göra något på trimbordet på framsidan så tar jag med burken dit. Om jag ska göra något på trimbordet i köket så tar jag med trimburken dit. Ska jag göra något på trimbordet i allrummet, tar jag med burken dit. Ska jag åka hem till någon och hjälpa till med hundskötsel så tar jag med trimburken dit. Om jag skulle till hundutställning tar jag med trimburken dit.

Jag har på detta vis allt med mig hela tiden, då allt jag kan behöva, och lite till, finns i denna trimbox. Trimboxen är mycket väl utrustad.

 

 

På kvällarna går hundarna i skift i mitt knä, då blir det daglig borstning, kloklippning, tandvård etc. Mitt knä är oftare "trimbord" än vad mina egentliga trimbord är.

Olika trimutrustning vi har.

Vi använder inte kemikalier, så gott som all städning sker med hett vatten eller het vattenånga. Undviker så gott det går plast, fleecefiltar och andra giftiga änmen i alla möjliga olika former, där det är möjligt. Hundarna får den bästa hundmaten vi hittat. Hundarna vaccineras regelbundet. De får alger i maten. De får Dental Fresch i vattnet. De har sällan eller aldrig en tova. De sköts i klor och munnar regelbundet. Hundar som bott hos mig genom åren har nästan aldrig fått en tandkötts inflammation t ex, däremot har jag tagit emot vuxna hundar med sådana problem.

Vi ger rent vatten ut vattennipplar. Det ger både alltid friskt och rent vatten och sysselsättning. Så mycket renare vatten går knappt att få.

Att bara låta en hund vara med i vardagen, som t ex när man städar, är aktivering för en hund. Att befinna sig i ett levande hem. Mer om städning och sanering, hur jag gör och vilken utrustning jag använder.

Hundarna får vara sig själva. De som vill sitta i famnen varje dag får det, de som inte är lika mycket för fysisk kontakt tvingas inte till omvändelse (kaputilation). Alla har rätt till sitt eget sätt så länge de inte är rädda, då tränar vi bort rädslan. Ingen hund ska behöva gå genom livet i rädsla, det vore att utsätta sina hundar för tortyr, anser jag.

Vid eventuell sjukdom så ser vi till att på en gång behandla dem med beprövade metoder, om så behövs med hjälp av veterinär, en av de bästa som går att få!

Alla hundarna hålls i väl balanserat hull, ingen blir "smällfet" eller "skelettrangel" hos mig. Däremot har många hundar jag tagit omhand genom årens lopp varit bedrövliga i hullet när de flyttat till mig. Jag har aldrig någonsin på en hund (eller annat djur) som bott ett tag hos oss någonsin haft lyten på hundarna p g a fetma, heller inte några t ex nevrologiska skador eller andra typer av symtom av undernäring.

Däremot har jag tagit hand om hundar som både haft lyten av fetma, ibland bl a inte knappt kunnat ta ett andetag utan enorm ansträngning! Jag har också sett skador av undernäring. Vinglighet. Ryckningar i skinnet. Typiska skador som kan uppkomma av undernäring. Mycket tragiskt, mitt hjärta blöder för dessa stackars hundar som blivit så vanskötta.

Jag har mycket bilder på min utrustning, lägg märke till att det finns spår av användande på alla grejer. T ex: Olika produkter. Trimutrustning. Borstar. Bad.

Lite annat smått och gott som jag själv kommit på som jag använder mer eller mindre i vårt hem.

 

 

Grundläggande

Många är de som genom årens lopp har frågat varför jag lyckas med hundar som tidigare haft ett dåligt beteende och ibland även varit fysiskt sjuka. Många har frågat hur det kommer sig att mina hundar är så glada, pigga, framåt, att alla hundar är så jämna i humöret fast de inte är lika i humöret i grund och botten.

Detta är ett genomgående tema genom åren, för alla raser i alla åldrar av båda könen, av olika storlekar, oavsett bakgrund etc. Det har inte sitt svar i hur mina hundar bor. De har bott i lägenhet. De har bott i villa. De har bott med stora hundar, de har bott utan stora hundar. De har bott med katt, fågel, kanin och så vidare, eller inte bott med dessa. De har bott på landet, de har t o m bott i Stockholm, mer stad får man väl leta efter! Alltid har mina hundar varit glada, öppna, balanserade. De har aldrig varit skälliga utan tvärs om, synnerligen lite verbala. Nyckeln ligger närmare än så, det beror på vem JAG är.

Vad gör jag då som hundar reagerar possitivt på?

Det viktigaste, ingen hund får klappar och "tröst" när de är i ett dåligt och felaktigt beteende. Aldrig någonsin. Detta gör att det inte lönar sig att ha ett dåligt beteende hos oss. För att få all uppmärksamhet måste hundarna bete sig bra helt enkelt. När det då kommer till feltränade hundar så är detta steg en större inlärningsprosess än det är med hundar som växer upp här. De som växer upp här testar en eller två gånger, och sedan är det klart. Mer om "problemhundar" nedan.

Hundarna som lever på Pia´s kennel under senaste 25 åren lever ett oerhört skyddat liv.

De raser och individer vi har här är alla lämpliga för flockliv. Det är en förutsättning för att de ska kunna leva i vår flock. Vissa vi tar hand om får vi träna till att fungera i grupp och det brukar inte vara en så svår uppgift, oavsett hund och bakgrund.

Många av våra hundar har inte varit lämpliga för flockliv (oftast p g a felträning, dålig erfarenhet), innan de kom till oss. Uppskattningsvis är det hälften av våra hundar som inte växt upp hos oss, och de flesta av dem har vissa sociala handikapp, mer eller mindre, när de anländer till oss. Några har också haft fysiska lyten när de anlänt oss.

Hur utövar du ledarskap här hos oss.

 

 

Skällande

Skällande i tid och otid är något som jag aldrig tollererat i min familj. Hundar skäller för att de inte är säkra. Skällandet, framför allt att skälla men också att leva i en skällig miljö sänder signaler till alla individer om osäkerhet. En sådan grupp blir oberäknerlig, opålitlig. Valpar som växer upp i ständigt skällande kräver enormt mycket mer arbete med att få trygga än valpar som växer upp i en miljö utan eller med lite skällande. Mina hundar har rätt att larma när någon kommer, så fort de talat om för mig att någon är här tar jag över. Det är några få som är larmare, aldrig alla.

I en allmänt trygg miljö, grundtryggheten beror på ledaren, där blir det med automatik lite skällande, så själva träningen att ha hundar som inte skäller i tid och otid handlar oftast om att lära de vuxna hundarna som kommer hit att de är säkra, trygga, så slutar de, mer eller mindre, att skälla med tiden. Är skällandet allt för intränat så måste jag lära bort skällandet mer direkt.

Hundar SKA få leva i harmoni. Läs mer om denna livsfarliga stress som vi gör allt för att våra hundar aldrig ska behöva uppleva.

 

 

Besökare

Är besökaren en person som är duktig med hundar så tar det oerhört kort tid innan min grupp återgår till lugnet, vi pratar om sekunder.

Är det någon som kommer som är helt olämplig för att handha hundar, så blir gruppen aldrig helt lugn, det är de mest skadade hundarna innan de kom till mig som då inte helt släpper det hela fast jag finns där som beskydd.

De hundar som växt upp hos mig blir lugna fort, men de som haft förtroendeproblem före de kom till mig slappnar oftast inte av helt förrän folket som är olämpliga för hundar har gått. I vissa fall när jag nyss tagit hand om en hund med problem, och som inte är mogen för mer handfast träning ännu, kan jag behöva stänga bort den hunden tills människan / människorna gått, allt för att skydda hundarna och gruppen, men även för att inte ge den nya hunden chansen att utöva icke lämpligt beteende.

INGEN människa är välkommen hit som är elak med hundar. Tvingas jag ta emot sådana människor, som t ex telemontörer som inte är kompartibla med hund, så stänger jag bort mina hundar för att skydda dem.

Om någon besöker oss som är klart olämplig att ha bland hundar brukar jag bestämt säga ifrån att den inte är välkommen något mer i framtiden till oss, jag tar också då bort de hundar som inte ännu kan hantera läget p g a tidigare erfarenheter, om några sådana finns vid tillfället. Då pratar vi om hunden som inte bott här så länge än, de som bott in sig har inte problem och behöver då inte tas undan.

Detta har jag fått ett gott skratt åt ibland genom åren. De som beskriver mina hundar som skälliga är den allra värsta sortens hundägare, de har inget flockledarskap i sin kropp eller själ över huvud taget, så det säger mer om dem än om mina hundar!

De allra största flertalet besökare upplever mina hundar glada, framåt, tysta.

 

 

Många olika hundar av olika raser och bakgrund, så kallade "problemhundar"

Då jag älskar hundar i allmänhet, så är jag intresserad av olika raser och modeller av hund. Jag anser att olikheterna är intressant och att de olika ofta kompletterar varandra. Det stimulerar, både mig och hundarna.

Hundarna i sig själv är naturligtvis inte problemet, de rår inte för hur felaktigt de behandlats tidigare, det är helt och hållet ägarens ansvar vad de gör eller har gjort av sina hundar.

Ingen hund är född elak! Ingen hund är född rädd!

Det är många hundar som är mer eller mindre handikappade när de anländer oss. Fysiskt eller psykiskt eller båda delarna.

Ett vanligt problem är att hundarna när de anländer är antingen rena skelettranglet eller fet som en gammeldags gödgris. Det är väldigt få som hålls i ett balanserat hull. Det vanligaste anledningarna till att hundar har dåligt hull när de kommit hit har varit felaktigt inlärt ätbeteenden, felaktig utfodrig, tidigare dålig mat för hund, ibland p g a stress, ibland p g a sjukdom o s v. Ofta flera komponenter tillsammans. Med tiden får de bra hull när de bor hos oss. Ibland går det fortare, ibland långsammare beroende på hur illa skötta de är från tidigare och hur längde de varit felaktigt skötta.

Kom ihåg att fetma = djurplågeri!

Många hundar är stressade, en del sjukligt passiva, när de kommer till mig. Många är skrämda för t ex andra hundar eller människor.

Det allra mest skrämmande är att detta även kan vara fallet på 8 veckors valpar!

Eftersom jag älskar hundar av alla möjliga slag har jag och har haft massor av variationer inom hundvärlden. Oavsett modell så är varje hund speciell, sedan har vissa raser vissa rasspecifika egenskaper som jag lär mig att hantera rätt när jag lärt mig rasen och hundarna.

Ibland när jag har en ny ras förstår jag dem inte helt till att börja med, och sedan får man leva med sina "misstag", trots det är alla hundar hos mig fortfarande glada, pigga och framåt.

Ett exempel är Italiensk vinthund, när jag först skaffade två kullsyskon så var de först försiktiga, sedan överväldigande glada och framåt. Jag lät dem vara kvar i den överväldigande sinnesstämningen, då jag var rädd att de skulle trilla tillbaka i sitt första beteende. Jag tänkte att när de är äldre så kan jag lära in att de inte ska hoppa och så. Min miss... Italienare ska, oavsett vad, sättas gränsen för från första dagen, även om de bara är 8 veckor gamla! Man blir klok av erfarenhet, det gäller oss alla.

Vore mina hundar inte glada och pigga hos mig, så skulle jag inte vilja att mina älskade hundar levde i träldom utan skulle se till att de fick ett bra liv, även om det innebar att jag får ge upp hunden. Hundens eget välbefinnande kommer alltid först hos mig, varje enskild individ har rätt till ett bra liv.

En ny hund i våran flock behöver lära sig att den är skyddad av mig, ifall någon annan försöker trycka ner den säger jag naturligtvis ifrån, men det gör inte mina hundar, för vi har inte det beteendet i vår flock, de är heller inte tränade att göra så. Den nya hundar ska få chans att lära känna mig och lita på mig och på flocken. Det är just det en ny hund behöver allra mest, känna sig trygg och skyddad i den nya flocken, inte utsatt.

Kom ihåg, att de "kaxigaste" hundarna är de mest osäkra, de behöver trygghet av bestämda regler och att få vara skyddad från ondhet! Att låta en sådan hund få uppföra sig illa sänder signaler till den kaxiga att den måste vara kaxig för att ha en chans, allt eftersom ledaren tillåter det!

Läs mer om hundar i flock.

Jag går inte in i kamp med hundar i onödan, det gör ingen bra ledare, en som går omkring och muckar gräl hela tiden är en bråkstake, inget ledarämne. Detta gäller likväl bland hundar som bland människor. Läs mer om ledarskap.

Mer om problemhundar.

Några exempel på "problem" hundar vi har rehabiliterat.

 

 

Träningskomandon

Huvudsaklig vardaglig träning med mina hundar idag är det grundläggande, att vara glada och pigga och lyckliga hundar. Är de detta så har jag lyckats. Mina hundar når dit med tiden, de som är födda här och har levt här hela tiden är sådana från födsel och ohejdad vana.

De faktiska "kommandon" mina hundar kan är att vara tyst när jag säger till och att komma när jag ropar. Att gå ut när jag säger till, att gå in när jag säger till. Gå ner eller hoppa upp. Vilken riktning de ska gå ser de på mina handtecken som hundarna förstår instinktivt eftersom det bygger på hundens eget "språk". I övrigt är de enbart otroligt välartade och naturliga hundar.

Däri ligger inte nyckeln till min framgång, då jag i början när jag startade med hundar körde lydnad och bruks, var otroligt aktiv med träningar av olika slag. Också på den tiden var mina hundar allmänt glada, öppna och trevliga mot allt och alla och oerhört friska och sunda.

Olika träningsmodeller.

 

 

 

Grundläggande vardagsträning

Ingen hund i mitt hem har tillåtelse att mobba och trycka ner en annan hund. Detta är en oerhört viktig tumregel som gällt från första hunden i min ägo och från fösta sekunderna i mitt hem.

I en flock som min där tonen hålls nere i små bokstäver, där är alla hundar väldigt nyfikna och glada i att få träffa människor eller en ny hund, även om det är på deras eget revir. Alla rusar till och luktar på den nya människan, hunden, eller hundarna.

Många hundar jag tagit omhand har varit vana att trycka ner hundar, oftast framkallat av tidigare erfarenheter för den hunden. I vår flock tillåter vi inte sådant, då går jag emellan. Jag skyddar mina hundar, och de nya hundarna lär sig oftast väldigt fort vilken ton vi har i vår grupp.

Mina hundar ignorera oftast en ny hund som uppför sig otrevligt, det är de lärda att göra. De vet att jag tar hand om problemet och löser det. De litar på mig.

Mina hundar avgör vad en annan hund går för på ett ögonblick av en sekund. Jag är inte kapabel att avgöra så defenitivt så snabbt som mina hundar gör. Jag har lärt mig att lita på min flock, eftersom framtiden alltid visat att de har rätt, hittills. Mina hundar hjälper mig på ett otroligt sätt med nya problemhundar.

Många av mina hundar genom åren som inte är födda här, har haft problem, mer eller mindre, innan de flyttade till mig.

Bästa uppfostringsmetoden i flock är bra föredöme och tid, få med bestämda (i det närmaste orubbliga) regler.

De får simma i pool här på gården. Sedan hösten 2015 har de ett eget pool och aktiveringsrum i källaren för hundarna att nyttja, speciellt under vintern eller vid dåligt väder. De får också simma i sjön på sommaren när det är väder för det. Vi har många bra hundbadplatser här på skogen att välja på.

De får springa på löpband regelbundet.

Vi tränar med flera olika varianter. Träning av vuxna hundar. Träning till vardags. Träning som utmaning och aktivering.

 

 

Lite allmän aktivering som pågår i vårt hem.

 

 

Miljöträning

Detta innebär att man kompletterar sitt vardagsliv med träning av sådan miljö de normalt inte utsätts för, för att de ska klara sig att hantera många olika situationer som de under ett liv möjligen kommer stöta på.

Jag har flera olika träningsmetoder för att kompensera bristen av t ex stadsvana som är något som inte finns i vårt vardagliga liv. Nog för att mina är med i stan, men inte dagligen.

 

 

Valpträning

Framför allt hundar under uppväxt (0 - 2 år) behöver stimuleras av många olika orsaker. Detta görs delvis med alternativa metoder hos mig som visat sig fungera bra.

En vinter hade jag valpar när det var enormt kallt, jag kunde inte bara ta ut små dvärghundsvalpar på en timmes promenad, jag kunde inte ens ta ut dem mer än några sekunder i taget för de blev dö-rädda (i ordets rikta mening) för - 30 grader som det var i över 8 veckor den vintern när valparna var mellan ca 5 - 10 veckor. Den kullen blev jättesvår att få rumsren. Dessutom fick de lite svårare att hantera nya situationer. Kullen behövde mycket mer träning än vad andra valpar från mig har behövt. Detta ville jag inte skulle hända igen. Så jag klurade ut alternativa träningsmetoder, som har fungerat.

Mina valpar lär sig tidigt att ha halsband, numera oftast från födseln (skrivet 2013).

De har många olika leksaker. Eller rättare sagt, MASSOR!

De är med om allt från skrammel, hög musik, promenader, andra hundar av olika storlekar och modeller, människor, bilåkning.

Det är extremt sällsynt att hundar från mig blir åksjuka då de är vana att åka bil från de är små. Senaste 20 åren har det varit en hund som jag fött upp som visat sig vara åksjuk, fast bara ibland...

Jag gör olika lekområden på olika ställen i huset, så tar jag valparna till olika miljöer för lek, detta är ett utmärkt sätt att miljöträna hundar utan att ta dem hemifrån, som komplement när andra yttre förhållanden är för svåra, och det fungerar.

Lite olika metoder som våra valpar aktiveras med.

Lite olika metoder som våra valpar tränas med.

Våra valpar är i regel koppeltränade redan vid 8-10 veckors ålder, om de inte är extremt små, då blir det något senare.

Rumsrenhet är naturligtvis något vi tränar hos oss.

 

 

Leksaker/träning/aktivering

Man kan titta på bilderna på denna sida, men även på andra sidor, så ser man leksaker som är med på i stort sätt alla bilder.

Även "vanlig" vardagsutrustning kan användas för miljöträning. Jag har t ex mycket hundkläder. Det kan jag roa mig med att prova på mina hundar, ibland också fotografera dem med, MEN jag har endast kläder på en kort stund, då jag inte vill fördärva mina hundar.

Prova massor av olika halsband och koppel ger hunden träning i allt möjligt också, de lär sig att inget är konstigt och att de kan lita på människor, oavsett vad. Utställningsband.

Några av våra aktiveringsleksaker. Egengjorda hundleksaker.

Bara på skoj kan kan prova munkorgar på dem, som de får ha någon minut, bara för att lära sig att allt är ofarligt som vi utsätter dem för. Ingen av mina hundar har något som helst behov av munkorg i någon enda situation, däremot ska de användas vid t ex Lure Coursing (= LC) p g a regelverket och p g a detta får mina ha det när de tränar LC.

Man kan på skoj sätta på hundar rosetter, man måste inte vara York eller liknande för att ha rosett en stund.

Springband.

Olika skålar kan faktiskt ge hundar stimulans i vardagen också, speciellt på väldigt unga valpar som är bra att lära de kan äta ur olika skålar inför en kommande flytt eller när jag tagit hand om hundar som är rädd för matskålar eler mat.

Man kan dekorera hundar med t ex smycken.

Olika bäddar är bra stimulans för hundar.

Vanlig skötsel, kloklippning, borstning m m är aktivering.

Ibland får mina hundar agera fotomodell åt bilder till denna sida.

Vi spårar med alla hundar, speciellt när de är valpar. De valpar som har högsta konsentration i spåret är i regel de som växer upp med mest jaktinstinkt. Enligt mitt sätt att se det skulle jakthundsuppfödare ta med denna träning i sin utvärdering av valparna.

 

 

Omplasering

En hund jag inte trivs med har jag inte kvar. Detta har hänt ett par gånger för mig. Jag har haft MASSOR av hundar. Anledningen till detta är att om jag inte älskar hunden så kommer den känna det och bli olycklig, allt hunden vill är att se sin människa lycklig, då är de lyckliga.

En hund som jag tror kommer få det bättre hos någon annan överväger jag att placera, men är oerhört rädd för det numera, värre än tidigare, då jag fått tillbaka flera hundar i fullkomligt bedrövligt skick några gånger, någon som sliter hjärtat ut kroppen på mig...

En omplacering kräver en hel del av en hund, om den "endast" får det lika bra som hos mig så mår den bättre av att slippa stressen av en flytt.

Ett nytt begrepp som börjar bekymra mig är sommarhundar. Läs mer om sommarhundar.

 

 

Jag har flera hundar jag gärna skulle vilja hitta nya hem åt, fodervärd eller pensionärer. Men det går inte p g a att folk luras och ljuger.

Jag har placerat flertal pensionärer på senare år (skrivet 2014) och fått tillbaka dem vanskötta! Mitt hjärta blöder för var och en av dem. Vissa har livslånga lyten efter att varit placerade! Att folk kan vara så grymma trodde jag inte, men nu vet jag. Jag vill inte utsätta mina hundar för risken att bli vanskötta! Bortsett från det har jag fått kosta på vissa av dessa hundar 1000-tals kronor per hund p g a vanvård vid hemkomsten.

Att placera hos fodervärd innebär i 99 fall av 100 att man går med på att bli bestulen... Hundar jag satt ur på foder är hundar jag behöver i avel, detta har grymt fråntagits mig, p g a att jag varit snäll att sätta ut hundar på foder. Detta är alltså också omöjligt, om jag inte är beredd på att skänka bort avelsdjur. Dessutom törs jag inte ens tänka på hur mycket jag förlorat på detta, förutom avelsmateral, "blods"linjer och även pengar.

Alltså har jag många hundar med allt vad det innebär.

Den som har ett pålitligt hem är alltså välkommen att kontakta mig, MEN det ska finnas flera tydliga bevis på er förträfflighet och hederlighet för att jag ska släppa någon hund till er.

 

 

Oskuld

Mina hundar är oskuldsfullare än vad många anar.

Eftersom ingen får uppföra sig illa, och ingen får vara elak mot min flock så är de väldigt oanande mot ondska. Det värsta som mina utsätts för är under träningen av problemhundar, då kan de få se otrevligare sidor av livet, något som inte tycks påverka mina hundar ett enda dugg.

Hundar som bor i mer normala människomiljöer, barnfamiljer, stadshundar som dagligen möter främmande hundar o s v blir under sitt liv lite nu och då utsatta för otrevliga människor, otrevliga hundar, helt enkelt olika obehag upprepat under sitt liv och lär sig hantera det, mina hundar går ofta genom livet utan att någonsin utsättas för dessa insidenter. Om de sedan blir illa behandlade kan de bli totalt osäkra och rädda. De kan chockas något enormt av något som kanske andra hundar kan hantera lite bättre.

Å andra sidan så kan alla hundar platsa hos oss och ha ett underbart liv här, medan vissa hundar som haft dåliga upplevelser innan de hamnade hos mig helt enkelt inte klarar en mer "normal" miljö med dess alla "missöden" hos en "normal" hundägare. En hundkunnig person kan alltid ta en hund från mig och klara dem galant, oavsett hundens bakgrund.

 

 

Årstider

Jag har trivts väldigt bra med att ha valpar mer på vinterhalvåret och åkt på utställningar på sommarhalvåret men från 2013 har jag i stort sätt helt struntat i utställningar, till förmån istället att ta in nytt avelsmaterial. Pengarna räcker inte till allt. Utställningar betyder mindre för mig än hundavel.

 

 

Utställningar

Utvecklingen inom hundutställningar och domares kompetens har blivit så urusel under senare år, det är uppenbart att det som står i rasstandarden inte betyder mer för de flesta domare än skithus pappret de torkar sig i ändan med. Jag har så gott som helt förlorat respekten för nästan alla domare och även på utställningssystemet, utan tvekan är de domare komna inom Norden värst.

Trots det kommer jag ställa ut vissa ströhundar, och Podengo P. Grande, eftersom jag anser det trots allt är ett bra sätt att visa upp en ny ras bland hundfolk.

Vissa hundar jag köpt in kommer ställas, eftersom det är löften jag i vissa fall gett säljaren/uppfödaren.

 

 

Avel/uppfödning

Jag är väldigt intresserad av genetik.

Jag tycker det bästa sättet att få bra hundar är att föda upp dem själv, så man vet att de fått allt, genetiskt och mentalt.

Jag tycker vi har ett ansvar som uppfödare att se till att lämna ett arv av det bästa man kan ge, fysiskt och psykiskt friska hundar.

Efter att ha fått mina hundar smittade med farliga sjukdomar av andra uppfödare, så lånar jag inte så gärna ut hundar i avel längre.

Här är de kullar som är födda hos oss hittills.

 

 

Nutid och framtid

Jag gör mitt bästa för att fortsätta att hålla mig uppdaterad med det senaste inom massor av olika områden som berör hund. Provar nya produkter. Försöker ge mina hundar bästa skötsel och bästa miljö som går att få till hundar. Läser på om senaste inom genetik, hundpsykologi, lagar och bestämmelser, regler o s v. Håller mig uppdaterad om mina raser, uppfödare och sådant.

Uppfödning, förutom att leva med mina hundar är det som framtiden bjuder i vår kennel.

Först och främst är det som alltid drivit mig att ge hundar ett härligt liv med mycket glädje och framåtanda men även total harmoni. Detta är liksom grunden till allt som håller oss samman.

 

 

Beröm

Jag är stolt och glad över alla mina valpköpare och besökare som överöser mig med beröm för att mina hundar rakt igenom är så glada och framåt. Att mina hundar är så snälla mot människor och mot varandra. Att mina hundar är så välskötta i pälsar, klor, tänder o s v. Att de är så rena. Att det är så rent kring dem. Att det knappt luktar hund trots det stora hundantalet inne. Jag får mycket uppmärksamhet över hur jag lyckas ha så många hanhundar och t o m ta emot vuxna avelshannar utan att få huset nerkissat eller bråk i flocken. Jag får beröm för att mina hundar kan gå lösa och är så lydiga. Jag får beröm över hur följsamma och lätta mina hundar är att ha att göra med. Att de är så lätta att vårda får jag höra, också av min veterinär! Jag får gång på gång höra när jag lämnar ut valpar att det är de enklaste valparna att få som kommer ifrån mig, då de är helt oförstörda, mentalt och fysiskt. Jag får beröm för att mina hundar har så mycket aktivering, jag får beröm över att mina hundar alltid har tuggben. Många överöser mig med beröm om dessa goda hull jag har på mina hundar och frågar mig gärna om råd då de kanske har en hund som har problem med hullet.

Mest imponerad är de som känner de problemhundar som införlivas i vår flock, att de fungerar som normala hundar efter ett tag hos oss. En del kallar mig för trollkonstnär med hundar, en del har kallat mig för hundpratare, en benämning jag vänder mig ifrån så då brukar jag tillrättavisa de som säger så, då jag anser benämningen är totalt felaktig. Jag pratar inte med hundarna, jag läser av hundar och lär dem vad de behöver kunna på ett sätt som hundar kan ta till sig. Detta uppnår man när man har stor förståelse av vad hund är och vilka förtjänster och begränsningar de besitter. Det handlar alltså om kunskap inhämtat genom påläsning och erfarenhet, umgänge med hundar.

En kommentar jag ofta hör när någon följt en rehabilitering av hund är att de knappt tror sina ögon, och att de defenitivt inte hade gjort det om de inte sett det själva!

Det är skoj med alla besökare som öser beröm över mig och mina hundar. Många som kommer har aldrig sett så många hundar tillsammans så här och att de uppför sig så väl och att alla är så välskötta. Det vanligaste är att folk tycker mina hundar är extremt välskötta i pälsar, rena, inga tovor, att de är friska och sunda, att de inte skäller i tid och otid, att alla är så glada, pigga och tillgängliga men ändå inte stressade på minsta vis, att vem som helst kan göra vad de vill utan att hundarna blir rädda eller arga utan endast snällt och tryggt finner sig i det man behöver undersöka, oavsett vad det är.

Folk som köper hundar av oss är ofta extremt imponerad över samma saker plus att de alla är bra i magen, lätta att umgås med andra djur och med människor. Att valparna jag säljer är nära på rumsrena. Att de är skojiga och lekfulla. Att de är extremt lättlärda. Att de är trygga. Jag har många gånger fått höra att de aldrig fått en så bra hund tidigare, denna kommentar är extremt vanlig från mina valpköpare de senaste 10 åren. Det gäller även uppfödare som hållit på i 20 år eller mera.

En del människor tycker att jag kanske inte behöver berätta allt, även nackdelar, med hundar, och då speciellt mina egna, då det kan slå tillbaka på mig själv. Själva idén av att ha denna sida är att jag blottlägger mig totalt på nåd och onåd. Allt kan vändas emot mig, om folk vill vara elaka. Och minns detta, vissa människor VILL vara elaka.

T ex något så oskyldigt som att jag tar till blöjor till vissa utvalda hundar ibland, oftast sker det i perioder, detta tycker många som kommer hit är fantastiskt, både att det fungerar så bra i min strävan att få hundar torra, dess fungerande effekt tillsammans med min träning är mitt hem ett levande bevis på. Dels för att blöjorna för barn är så fantasiska på hund. Dels för att de lär sig så fort med den modellen. Dels därför att jag lär hundar, och då speciellt valpar, att inte ta av de andra blöjorna, trots det stora hundantalet och mer eller mindre ständig närvaro av valpar. En människa en gång tyckte däremot det var ett bevis på att jag hade får många hundar och skulle göra mig av med några!

Varför blottlägger jag då mig själv och mina hundar på detta sätt? Jo, jag vill hjälpa hundar!

 

 

Vad är då hundarna för mig?

Jag lever och andas för mina hundar, allt i mitt liv och mitt hus och min bil är anpassat för bästa möjliga miljö för hundar. Det finns inget de kan skada sig på varken ute eller inne. Ytor är lätta att rengöra. Det finns massor av skoj för mina hundar som man "snubblar" över lite här och där. Kort och gott, allt är anpassat för mina hundars bästa.

Jag lever och andas för mina hundar.

Hundarna är anledningen till att jag orkar med en dag till, och en dag till. De är orsaken till att jag går ur sängen på morgonen. De är orsaken till att jag försöker sköta mig själv så jag orkar med en dag till och en till. Hundarna är min glädje i vardagen. De är mitt allt.

När jag håller på med mina hundar och med allt som har med hundar att göra kan jag själv ibland för en stund skjuta ifrån mig min egen smärta, de fungerar alltså till viss del som smärtblockerare för mig, som en form av meditering.

När jag har mycket ont och då speciellt när jag är riktigt stressad tar jag en andningspaus och går på en promenad med mina fyrfota älsklingar eller bara tar en hund i knäet, borstar, klipper klor, kollar över öron, skrapar tänder, kanske "bara" klappar o s v, då slappnar jag av och stressar av och mår då för stunden lite bättre.

 

Vad är viktigt för mig? Hundar.

Vad berikar mitt liv? Hundar.

Vad kan jag inte leva utan? Hundar.

 

Sanningen i mitt liv är att utan hundarna = inget liv.

 

Uppdaterad 2022-10-21

 

© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström