Mask och andra invärtes parasiter

Också någon enstaka smittsam infektion, virus och bakterie sjukdom

 

Normala, friska vuxna hundar i Sverige har oftast inte så mycket mask. Hos valpar är det dock vanligt med spolmask, de kan bära smittan redan från fosterstadiet.

Denna sida handlar om hund, men p g a överföringen av mask mellan hund och katt är så pass vanlig så får vi ta upp det lite också. Om hundar vistas på samma yta som katter lägger sin avföring och därmed kommer i kontakt med kattens avföring ökar risken för maskangrepp på hundar lavinartat.

Hur mask visar sig på hund är väldigt olika, vissa masksorter kan man se maskar i avföring eller i spyor efter hunden. Det förekommer att hundar får diarré och kräks som symtom på mask. Magrar av. Dålig tillväxt på valpar. Hosta. Glanslös päls. Ballong mage (= rundad och uppsvullen och mjuk om man palperar på den, fast hunden fortfarande är mager över ryggrad och revben) på unga hundar är några symtom som i vissa fall kan visa sig. Vissa hundar kan vara fulla i mask utan att det syns något alls utanpå hunden.

Det finns utmärkta maskprovare idag som man kan köpa och testa hunden. Dock kan det finnas en liten felmarginal i proverna, varför man kan behöva upprepa provet efter en tid.

Det finns en uppsjö av olika preparat som man kan prova. Jag själv tidigare använder banminth på valpar och varierar maskmedel när jag avmaskar de äldre (valpar över 6 månader). Numera följer jag fulla Axilur programmet.

Man måste vara noga att följa anvisningarna på det preparat man väljer. De receptfria avmaskningsmedel vi har idag angriper endast den vuxna masken, maskens ägg eller larver påverkas inte. När man ger preparatet fungerar det under en relativ kort tid, längden är beroende på maskmedel, sedan är effekten över och hunden kan återsmittas igen. Sanering av närmiljö är därför väldigt viktigt.

Det är viktigt att inte ta till för snålt av maskmedlet när man avmaskar hund / valp, detta kan leda till resistens! Ta hellre lite för mycket maskmedel än lite för lite.

 

Avmaskningsrutiner:

Man ska avmaska sina vuxna hundar ca 1 gång om året eller efter behov (efter test). Avmaska inte oftare än vad som behövs. Man ska använda ett avmaskningsmedel som tar de parasiter hunden har, inte mindre och inte mer.

Om man beräknar att para en tik bör den avmaskas när den börjar löpa, innan parning. Beroende på vilket maskmedel man använder så ska man följa instruktionerna för det för fortsatt behandling av mask hos mamman och valparna.

Det är mycket viktigt för att valparna ska få den optimala starten att man är mycket noga med avmaskning av mamma och valpar.

 

Om man tar test för mask så man vet exakt vilken masksort hunden är infekterad av, så kan en veterinär eller personalen på apoteket rekommendera det bästa preparatet för den sortens mask. Har man flera hundar bör alla behandlas samtidigt så man inte får rundgång på smitta minst en gång per år.

En vanlig smittkälla är avföring. Det är viktigt att hunden får lite eller helst ingen chans att lukta på eller äta avföring från bl a katt, hund, fåglar, möss, insekter, sniglar m m (då förstår man varför katten är så stor smittbärare av olika slags mask, även innekatten äter då och då en fluga). Mellanvärd till mask kan även vara loppor, råttor eller visst slaktavfall varför man måste vara väldigt försiktig med det också. Man kan med fördel byta rastställen till sina hundar för att på så vis undgå återsmittning som kan ha uppstått via rastställena. Har man hundgård, tomt, alltså en begränsad yta till hundarna som de ofta vistas på bör den ytan också bytas eller saneras regelbundet, helst då extra noga i samband med avmaskningen. Vissa maskägg kan överleva vintern i marken och återsmitta till våra hundar på våren igen.

 

Det finns inget direkt förebyggande preparat mot mask för hund, däremot är hunden frisk och sund och i sina bästa år verkar det som de har väldigt stark motståndskraft mot mask. Tikar som löper eller är dräktiga, hundar i stress och valpar är speciellt mottagliga för mask.

 

Ser man att hunden lider, måste man till veterinären för att fastställa vad felet är och få rätt behandling så snabbt som möjligt, allmäntillståndet kan bli hemskt dåligt, väldigt fort ifall hunden är nedsatt i kondition.

Vanliga symtom vid maskangrepp är:

 

Hundar kan ha inkapslade maskar (oftast larver eller ägg) som ligger latent (vilande) men sedan plötsligt kan börja transporteras runt, ofta i en så kallade stressituation, d v s om hunden blir sjuk, löper, är dräktig, flyttar, byter foder o s v.

 

Mask som hundar drabbas av (i Sverige) kan inte skada människor.

Den vanligaste maskarten hos hund i Sverige är spolmask.

Hakmasken är inte så vanlig hos hund.

Piskmasken ses sällan hos hund.

Bandmasken ses mindre ofta hos hund.

Mycket sällsynt kan hunden också drabbas av rävens lungmask och fransk hjärtmask. 

En annan encellig organism (protozoer) som hundar också kan drabbas av är Giardia intestinalis, hette tidigare Giardia lamblia eller Giardia duodenalis. Den är tyvärr på frammars i Sverige.

Vi har också en till parasit på frammarsch i Sverige, Isospora.

Det senaste på inälvsparasit fronten är Titrichomonas sp som nu är på frammarsch i Sverige.

 

Vi har sjukdomar som kommer hit men som inte överlever och sprider sig här p g a frånvaro av mellanvärd. Detta kan dock ändras. Parasiter kan mutera och byta mellanvärdar eller så kan de mellanvärdar som parasiten behöver komma hit till oss. Då vi lever under en global uppvärmning så förflyttas många olika djur och sjukdomar till oss.

Mygga som är mellanvärd till West Nile Fever har upptäckts utanför Köpenhamn i oktober 2014. Hundar kan drabbas av West Nile Fever men inte föra smittan vidare då konsentrationen av viruset i blodet är för lågt i hund, för utspätt. Vi har även andra smittor för hund som kommit hit men som än så länge saknar mellanvärd. Detta är en varningssignal för vad som väntar oss i framtiden vad gäller olika smittsamma sjukdomar och parasiter för hund. Läs lite mer om olika smittor som kan drabba hund.

 

Sjuk avföring som bär på smittsamma parasiter är högst smittsam under sjukdomsutbrott. Avföringen är under utbrott mjuk eller t o m rinnande. Av sin blotta natur är därför avföringen svår att ta upp helt totalt och får på det viset möjlighet att sprida sig vida omkring. Det är därför oerhört viktigt att isolera sjuka hundar under behandling.

 

I bl a Sydeuropa och i andra tropiska områden jorden runt är parasitangrepp betydligt vanligare än hos oss. I många av de länderna finns det så kallade gatuhundar som är en stor smittspridare i sammanhanget, eftersom de inte blir avmaskade. 

Att resa utomlands med hund kräver noggrann planering. Läs på jordbruksverkets hemsida om alla aktuella bestämmelser som ska följas. Det finns bl a bestämmelser för hur vi ska skydda Sverige från att få in till exempel dvärgbandmasken som florerar ute i Europa.

Kom ihåg att många maskar (infektioner, virus och annat smittsamt) kan följa med hunden hit trots att den har blivit avmaskad efter konstens alla regler, besiktade m m. Följer man bestämmelserna till punkt och pricka kan man trots det få med parasiter, maskar, amöbor till Sverige. Detta gäller extra speciellt alla dessa gatuhundar som utsatts för allehanda smitta som skyddade kennelhundar inte kommer i kontakt med.

Välskötta kennelhundar klarar sig i regel bra genom att endast följa jordbruksverkets regler och hålla hundar kopplade i utlandet och inte ge med kontakt med andra hundar, avföring eller liknande.

 

 

171008 Växande hundar och dräktiga hundar

När det gäller avmaskning av hundar som ökar i vikt, t ex valpar och dräktiga, så måste man uppdatera/öka dosen allt eftersom hunden blir tyngre. Annars får de för lite avmaskningsmedel och då gör det ingen nytta. Att ge för lite kan dessutom vara skadligt då det dramatiskt ökar risk för resistens.

Mer om resistens.

 

Babesia Canis Bandmask Cryptosporidiosis Dvärgbandmask Ehrlichia Canis
Fransk hjärtmask Giardia 171118 Hakmask Hepatozoonos Isospora = Coccidiosis
Leishmania Lungmask Neospora caninum Parasiter (andra sorter) Piskmask
Spolmask Tritrichomonas Toxoplasma Tropisk hjärtmask Tryanosoma brucei = Chagas sjukdom
Smittor som vi vaccinerar mot t ex Hepatit, valpsjuka m m Resistens

 

 

Vi som umgås med hundar nära kan vara betjänt av att veta vilka olika parasiter som kan drabba oss. Somliga via hundar eller andra djur. Läs vi oss känna igen symtomen är det lättare att fastställa när och vad som kan vara fel eller inte. Läs om parasiter ovan. 

 

 

Nya Sverige med flera parasiter än tidigare

För många år sedan pratade jag med en fåruppfödare som också var veterinär angående "skumma" smittor som man inte vet så mycket om. Inom fåraveln fanns det några sådana att "välja på" när fåren fick problem. Vissa av sjukdomarna är samma som vi idag har fått till Sverige på våra hundar också, t ex Coccidiosis, fast de är "artegna", vilket innebär att det finns en Coccidiosis för får och en Coccidiosis för hund. En hunds Coccidiosis kan inte föröka sig i ett får och vise versa. Coccidiosis finns också i andra djur, t ex människan, även då artegen.

Denna fåruppfödare blev less på att aldrig riktigt veta vad som gav bra år och dåliga år i fåraveln. Han blev veterinär för att kunna sköta sina får på absolut bästa sätt och med en förhoppning att en gång för alla kunna utreda detta konstiga med fåren, att vissa år var så "usla" och vissa år så strålande. En uppgift han inte lyckades med.

Jag förde en djup diskussion med en veterinär som jobbade i ladugårdar. Han hade exakt samma erfarenhet. Man kan sända in prover men trots det så är det inte hela historien. Vad man än gör är vissa år bättre och vissa sämre utan att man helt kan mäta skillnaderna och helt förstå vad som låg bakom både de bra och de medelmåttiga och de dåliga åren.

Detta är något som jag hört från hunduppfödare också som bor där dessa smittor förekommit på hund i många år. Vissa år så blir det få eller inga valpar och vissa år går allt bara bra, vissa år strålande. Ibland sänder man in prover oftast med resultatet utan att det tillför något vettigt. Man kan aldrig veta i förväg hur det går.

Det enda man kan göra är att se till att sköta sina djur så bra som möjligt alla dagar. Detta innebär att hela tiden behandla allt som går, full vaccination på hundar, avmaskning enligt ett rigoröst schema. Se till att hundarna är i bästa kondition. Bästa maten. Se till att hundarna är i bra mental balans. O s v.

Lär känna era fiender, det är endast då de går att hantera.

 

 

Osynligt

Vissa parasiter kan till synes vara osynliga. Ingen kan med 100 % säkerhet säga att deras kennlar är fria från vissa parasiter.

Om man har några sällskapshundar, eller för den delen några hundar och någon enstaka kull någon gång om året eller så, och sedan får kanske en av hundarna, eller ingen, eller kanske hela två hundar lite lös mage i ett par dagar, och sedan går det över. Hundarna är i övrigt aldrig sjuka, varken före eller efter. Detta är på inget vis ovanligt. Man glömmer de där dagarna när någon enstaka hund kanske var lite dålig i magen.

Åren går, man har kanske en kull, eller säljer en valp till en med många hundar. Helvetet bryter lös! Säljaren VET att deras hundar är friska. De har ALDRIG varit sjuka. Detta man mycket väl vara sant, alltså att hundarna aldrig till synes har varit sjuka. Trots det kan man ha, och sprida Giardia, Coccidiosis med mera parasiter, som man inte har en enda aning att man har, men trots det kan man ha det.

Har man däremot kennel med flera kullar per år så KOMMER ALLTID sjukdomsbilden visa sig regelbundet på fertiliteten, på enstaka valpar i kullarna, högre dödlighet på valpar, mer dåliga magar på små valpar m m.

 

 

Lavineffekt

Dessa nya smittor som vi måste lära oss att leva med (bl a Cryptosporidiosis, Giardia, Giardia lamblia, Isospora/Coccidiosis, Spolmask, Tritrichomonas) är sådana att de drar ner allmäntillståndet rejält.

Riskerna ökar för t ex vanlig spolmask och hepatit för att bara nämna två problem. Vikten av vanlig avmaskning och vaccinering ökar. Det är nödvändigt att vara duktig i att sköta förebyggande rutinåtgärder som t ex vaccin och avmaskning.

Man kan tydligt se när man importerar hundar från länder som är vana vid dessa för oss nya smittor, vilka som kommer från seriösa kennlar eller inte gör det. Man behöver bara titta i anteckningarna över antalet vaccin och avmaskningar så ser man svaret där, om uppfödaren bryr sig om hundars hälsa och välfärd eller inte.

 

 

Vuxna sällskapshundar i normal stadsmiljö räcker det i allmänhet att avmaska en gång om året, då rekommenderar jag Axilur, och gärna på hösten - tidig vintern.

OBS! NYHET! Med nya smittrisken är dessa i största riskgrupp. De behöver med nya sjukdomstrycket avmaskas med Axilur minst 7 dagar i följd minst 4 gånger om året.

 

Vuxna sällskapshundar som vistas mycket utomhus, bor på landet och / eller umgås nära med speciellt ute gående katter mår bra av att avmaskas flera gånger om året. På hösten - tidig vinter Axilur (för unga djur i 7 dagar). Ytterligare en avmaskning på hösten med Droncit eller ett kombipreparat som Drontal. En gång på våren med Banminth.

 

Om man tar som rutin att avmaska en tik som ska parad redan i början av löpet så löper valparna något mindre risk att få för mycket mask. En tik som då är fullproppad i mask kanske man ska avstå från att para för den gången, utan vänta tills tiken är i god kondition för att bära fram en valpkull och ta hand om den. En dräktighet följd av en digivning är ett hårt jobb för en hund och hundens valpar har också rätt till den bästa starten i det här livet.

Jag personligen följer hela Axilur programmet. Detta för att minimera riskerna för hundarna att ha parasiter av alla möjliga slag.

Har man läst detta noggrant så förstår man nog vad viktigt det är att hunden inte får tillfälle att slaska i sig allt möjligt på promenaderna, speciellt avföring och vatten.

 

 

Då jag importerat flera hundar från seriösa kennlar i utlandet så var jag i början förskräckt över alla vacciner och veterinära avmaskningar som hundarna genomgått. Jag förstod med tiden att detta var nödvändigt för att hålla kennlarna friska i länder där det fanns ett större smittryck på hundarna än det var här.

Idag har de sjukdomarna/smittorna kommit hit. Vi bör alltså lära av andra länders erfarenhet.

Läs mer om vaccin.

Exempel på normala vaccineringar och avmaskningsrutiner på hundar från andra länder. Vaccinationsexempel.

 

 

Svenska hunduppfödares nya verklighet

I Sverige lever vi i en ny verklighet som inte har hunnit ikapp oss i vardagslivet. Jag pratar (igen) om bl a Giardia, Coccidiosis och Hepatit.

Trots att det idag står uppenbart för t ex jordbruksverket, flera veterinärer, SKK, försäkringsbolag etc så anpassar vi oss inte så våra hundar kan få leva ett friskt liv.

Anledningen till att dessa sjukdomar får långt större katastrofer än de får i länder där hunduppfödare levt med dessa smittor i årtioenden, är därför att vi INTE har samma skydd för våra hundar som de har i länder där detta är normalt inslag i att vara hunduppfödaren. Så länge vi inte har spritt detta som allmän kännedom och vidtagit åtgärder mot smittspridning så måste vi som bryr oss och värnar våra hundar bli extra paranoida, allt för att skydda våra hundar från lidande och kanske död.

T ex:

Vi MÅSTE anpassa oss om vi ska kunna hålla våra hundar friska i framtiden.

Första gången jag fick info av en kunnig veterinär blev jag upplyst om att man MÅSTE skydda sig för alla dessa smittor om man får den ena, då hundarna är extra mottagliga för alla dessa när de väl drabbats av en av varianterna.

I vissa länder finns t ex obligatoriska regebundna vaccineringar och avmaskningar hos veterinärer med intyg ett MÅSTE för att man ska få ha hunduppfödning. Vissa länder prioriterar det ena och vissa det andra, vissa prioriterar ett par av varianterna.

Att inte vaccinera och avmaska hos veterinärer anses i vissa länder som hundhandlare som ingen vettig uppfödare vill ha med att göra, och det är för att SKYDDA sina egna hundar från KATASTROFER.

En mycket vanlig åtgärd är en sluss som folk får gå igenom med skobyten, handtvätt o s v innan de får inträda från gatan till kenneln/hundarna.

Inspektörer i vissa länder sanerar alla kläder och skor mellan varje besök hos hundar.

Några av mina förslag till kennlar i dessa desperata tiden vi lever i just nu i Sverige:

Viktigaste är att läsa på om smittorna och lära sig. Där finns också fler tips om hur man ska skydda sig.

Sverige får en katastrofal situation då folk har sjudomsutbrott och springer runt år efter år på allmänna platser, på hundutställningar, åker med hundar och parar hos folk med friska hundar o s v utan att bota hundarna först. Allt p g a okunskap och dålig information från massor av olika instanser.

Under 1990-talet hade jag en nära vän boende i södra USA. Vi pratade om allt, flera gånger i veckan, i massor av år, över 10 år med råge i alla fall. Vid ett tillfälle kunde hen inte förstå hur jag kunde säga vilka jag parat och att de alla fick valpar, och oftast stora kullar, aldrig på alla de åren en enda liten kull, ingen tom, inga missöden av deffekta valpar, ingenting sådant över huvud taget, bara normala kullar på större sidan med välväxta valpar som var sunda och friska. Jag kunde inte förstå att så inte skulle vara, bara man hade friska hundar. Vi kom då in på dessa smittor, jag fick tala om att jag aldrig hade hört talas om dem, att de helt enkelt inte fanns i Sverige. Skillnaden mot att leva med dessa smittor kring sig eller inte fick jag klart för mig då var enorm, även om det tagit många år innan jag förstog betydelsen av detta samtal.

Ingen av hens hundar hade någon av sjukdomarna under dessa år, men trots det inte alls samma verklighet som jag när det gällde framgång i avel, fertilitet och det mesta kring dessa områden.

Det som kommit i Sverige nu som kan bero på dessa sjukdomar är t ex: Störningar i löp, ofta löp som kommer mer sällan, svagare löp, torrlöp och liknande. Tikar som trots normala löp inte vill para sig. Sämre valpningar. Mindre antal valpar i kullarna, långsamt växande valpar, mer dåliga magar på både valpar och ibland också på mammor, både dräktiga och digivande. Vanligare att valpar och mammor äter avföring från sig själva och/eller andra hundar. Många fler tomma tikar eller tikar som kastar valpar, många fler valpar som föds defekta eller inte överlever, hela kullar som dör, ojämn tillväxt på valparna i kullarna, allt fast kenneln varit frisk från dessa sjukdomar under samma tid! Alla dessa symtom är en direkt följd av att leva med smittor kring sig eller inte. Detta trots att ens egna hundar är friska.

De är ingen duktig hunduppfödare från länder med dessa smittor som säljer en valp som haft klen tillväxt i valplådan till en uppfödare. Man VET att hundar som har sämre motståndskraft mot dessa parasiter och smittor inte bör gå i avel. Det är samma som man säljer en sjuk hund till en uppfödare, när det är uppenbart att den kommer riskera mer problem om den används i avel framöver. Det gäller både hanhundar och tikar, men ännu värre med tikar än hanhundar. I vilket fall är det totalt oseriöst att sälja dessa små valpar i kullarna till något annat än till en högst älskad sällskapshund.

Att köpa in en hund till en kennel idag, eller para med en hund från en seriös kennel i Sverige har större chanser att ge oss sjukdomar tillsammans med hunden/parningen. Jag har själv drabbats flera gånger om. Detta visar mig under karantän och behandlingstiden att de flesta hundar är smittade av det ena eller andra, eller flera av sjukdomarna. Detta är från uppfödare med olika raser och från flera olika ställen runt om i Sverige. Från Skåne till norra Norrland. Läget i Sverige över lag idag är alltså oerhört allvarligt. Ett stort dödshot mot våra kennlar som föregås av enormt lidande för djur och djurägare.

Numera är det karantän som gäller för min del innan nya individer får gå in i kenneln fullt ut och inga parningar från/till andra kennlar. Det är bara några av skydden jag själv valt att ha. Man måste skydda sig, om man ska hålla sin kennel frisk och fin i Sverige idag.

 

Min erfarenhet av: Nya smittsamma sjukdomar som har fått grepp om Sveriges hunduppfödare ställer till stor förödelse för både enskilda men framför allt uppfödare.

Ibland när man förlorat en liten hund som ännu inte har hunnit sätta så stora spår i livet, så kan det kännas som en tröst och ett stöd att någon mer har fått se och lärt känna en del av den förlorade hunden (tack Inger). Jag har gjort så många förluster under en tid när jag fått den ena efter den andra smittan av andra svenska kennlar, förlusterna har ibland känns outhärdiga, jag har undrat hur jag ska orka fortsätta, hur mycket jag ska kunna bära. I dessa stupade individers minne och för att andra inte ska behöva drabbas lika hårt som mig, så försöker jag hjälpa andra som nu sitter i samma sits som jag setat i. Jag hade inte mycket till hjälp vad gällde sjukdomarna, jag önskar att det funnits andra svenskar som drabbats som var villiga att dela med sig av erfarenhet, men icke, inte ens de som gett mig smittorna visste något, de hade ju aldrig haft några sjuka hundar, enligt dem själva...

Min öppenhet kan spåras tillbaka till all smärta som jag drabbas av, en smärta som jag inte ens önskar min värsta fiende! Det har kännts omänskligt att bära allt mellan varven.

Bland mina nära och kära som stöttat mig så gott de förmått i allt detta är främst veterinären Sonja, som var den enda som förstod vad jag först drabbades av och som hade djup kunskap i ämnet och alltid tog sig tid att förmedla. Min alltid så pålitliga och duktiga veterinär, som jag är ytterst tacksam mot! Sedan har vi Diana som både haft och har vänner som haft dessa smittor och visste till råds lite praktiskt vad man kunde göra, hjälpte mig med info, mediciner m m.

Mina andra kära vänner hjälpte och stöttade mig så gott de kunde.

Jag vill ALDRIG utsätta NÅGOT för det jag fått gå igenom. Jag vill ALDRIG någonsin bli som de som gett mig smittor! I mitt tycke är det livets avskum som inte sett till att sälja friska djur. Som bidragit och bidrar till katastrofer här och på nya ställen, om och om igen. De har ingen som helst respekt för hundars liv! Värsta sortens skenheliga djurplågare. Sådana borde ha djurförbud tills de lärt sig respektera liv!

Sedan finns det svin till människor som utnyttjar situationen till att göra ont värre. Det är som de värsta avskummen till människor dras till olycka och gärna lägger sten på bördan. Fy fan för dessa JÄVLAR! Må FAN ta dessa djurplågare.

Hade jag inte haft mina närmaste vänner genom åren och min otroliga kärlek och ansvarskänsla för djuren hade jag inte orkat igenom detta...

Personer som är öppna och ärliga anses av somliga som dåliga, de som lotsas att allt är bra och ställer till det för så många andra anses som "fina" uppfödare, det man ser tror man på, det är så människan fungerar. En som t ex tvingar sanera hela huset, slänga ut stoppade möbler etc för att sanera så perfekt det går "ser" dåliga ut. De som bara fortsätter som vanligt och håller ansiktet utåt fint, de anses som bra kennlar...

 

 

Ärlig eller inte?

En öppen fråga som jag tycker ni ska fråga er själv och fundera av, om man får in en smittsam sjukdom i sin hundbesättning, ska man då:

Är det bättre att begrava problemet eller se till att inte sprida smitta och se till att ens hundar blir friska?

En sak är säker, om man stänger kenneln och ser till att ingen smitta slipper ut så måste man informera besökare som ska in på t ex smittad mark. Man måste ta till säkerhetsåtgärder så alla parter blir skyddade, och när man gör det blir man utpekad som dålig, ibland t o m av myndighetspersoner och andra inspektörer (jag vet...).

 

För mig var valet självklart. Jag är öppen och t o m berättar om det för att hjälpa andra. Jag gör allt som står i min makt för att hålla mina hundar friska och hjälpa andra att få friska hundar. Detta får jag ta mycket skit för och jag betraktas p g a detta som dålig av vissa snedvridna människor, speciellt av människor som vill dölja problemet.

 

Uppdaterad 2017-11-18