Tritrichomonas

 

 

Tritrichomonas foetus upptäcktes i USA 1996. Tritichomonas upptäcktes hos katter med svår och långvarig diarré.

Det är en encellig parasit. Den smittar inte människor.

Information om Tritrichomonas är svårt att få tag på, eftersom sjukdomen är så pass ny. Detta gör att jag får informera om sjukdomen på katt, vilket torde vara ungefär samma på hund.

Den förekommer hos alla typer av katter.

Den har påvisats i USA, prov togs på ett antal friska utställningskatter, det visade sig att 31 % av katterna hade Tritrichomonas. I Schweiz gjordes en undersökning på till synes friska katter, 20 % av dessa bar parasiten. Parasiten förekommer även i Norge. I Sverige finns sjukdomen också, men ingen statistik ännu.

Många katter på liten yta ökar smittrisken. Ju fler katter, ju lättare att smittas. Dåliga sanitära förhållanden ökar också risken.

Katten infekteras genom att komma i kontakt med smittad avföring.

Överlevnadstid utanför katten är en timme i luft, men parasiten kan överleva flera dagar i blöt avföring.

 

Symtom:

Katten uppvisar inte alltid symtom.

Ibland kan katten få illaluktande diarré som liknar ko mockor och kan vara blod - och / eller slemmig.

Diarréerna är ofta långvarigt återkommande och svårbotade. Symtomen kommer i skov.

Katterna kan i svåra fall ge analinkontinens.

Överväg att testa katten för Tritrichomonas om de har återkommande diarréepisoder och testats negativa för Giardia, mask och koccidier. Katter som kommer nya till katterier bör testas, inte minst importer.

Av obehandlade katter blir 90 % friska utan behandling efter ca 6 månader till 2 år, men många fortsätter att vara kroniska bärare och kan föra smittan vidare. Misstanke finns även att närvaron av organismen under en längre tid i tarmen banar väg för inflammatoriska tarmsjukdomar.

Ett mycket stort bekymmer är att det inte finns någon vettig och godkänd behandling mot denna parasit.

En hona som blir smittad ska inte få ungar förrän hon är frisk, om hon blir frisk, eftersom hon infekterar fostren med parasiten.

Försök till behandling med dietkost, probiotika, antibiotika, kortison har varit fruktlösa.

Behandling med Flagyl brukar leda till att sjukdomsförloppet förlängs innan självläkning sker.

I besättningar där organismen har konstaterats bör man därför överväga möjligheten avseende beläggning, sanering och isolering.

Katter som en gång testas positiva bör inte introduceras till negativa katter, eftersom de kan föra smittan vidare.

Misstänker man Tritrichomonas hos sina hundar bör man omedelbart gå till veterinär och få hjälp med provtagning och bästa tillgängliga behandling, som för närvarande (2010) är sanering och isolering.

SVA har startat ett pilotprojekt för att få grepp om hur utbredd sjukdomen är i Sverige. Tre djurkliniker i Stockholm och Uppsala ska samla in prover på katter som misstänks infekterade.

 

 

Uppdaterad 2021-04-24

 

© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström