Sinnen

 

Jag tror det är viktigt att förstå vad en hund säger, känner och tänker för att göra det rätta mot hunden. Att helt enkelt veta hur hunden ser saker och ting.

 

En hunds utveckling i valpstadiet går: nos-öron-ögon.

Detta är en klar fingervisning om vikten av sinnet för hundar.

D v s luktsinnet är det bästa sinnet hunden har, och det har de med sig från födseln. Hörseln är oerhört bra. Ögonen är inte dåliga, de heller, även om de ser mindre antal färger än oss, så kompenseras det av att de ser rörelser snabbare än oss.

 

Grundläggande sinnen är alltså näsa, öron och ögon, i den ordningen. Vi människor vill gärna ange hur mycket bättre eller sämre ett hundorgan är i förhållande till oss själva. Ibland fungerar inte det, då organet kan skilja sig så pass mycket åt mellan hund och människa så det är helt enkelt inte möjligt att gradera det rakt av. Lär er hur hundens grundläggande organ fungerar m m.

 

Hundens viktigaste sinne är luktsinnet!

Människor har lätt för att missta sig på att hundens främsta sinne är hörsel.

Anledningen att människor ofta tar fel tror jag beror på att vi människor har svårt att förstå hur mycket hunden är beroende av luktsinnet för sin existens. Vi vill gärna försöka förstå hunden och gör för det mesta misstaget att blanda ihop våra sinnen med hundens.

Luktinnet ger hundar så oerhört mycket mer därför att det är extremt mycket mer specialiserat jämfört med människans luktsinne. Luktsinnet följer hunden från födsel och hela livet ut. Ögon och öron kickar igång när hunden redan är präglad i hur den använder luktsinnet för att överleva.

Ska man rangskilja öra, öga, näsa på hund, ska man placera näsan främst, öronen som andra, och ögon på sista plats.

 

 

Näsan - Luktsinnet

Hundars luktsinne är överlägset människan. Hunden har i genomsnitt 220 miljoner luktceller, människan har ca 5 miljoner.

181031 Ska vi fördjupa oss i människornas luktsinne säger man att de har ca 5 miljoner luktceller i snitt. Men egentligen är det så att vi människor har ca 25 miljoner luktceller när vi föds, sedan avtar de år efter år, när vi är gamla (70 år och uppåt) har vi i regel ca 3 miljoner luktceller kvar. Om människan använder sitt luktsinne mer flitigt så bibehåller de fler luktceller högre upp i åren.

Hundar och människor har lika många luktgener, 1000 stycken. Hunden använder aktivt var enda en. Den mordäna människan har 600 av sina vilande och använder endast 400 luktgener i sitt dagliga liv.

Hundar som är specialister på lukt kan ha upp till 300 miljoner luktreceptorer/luktceller.

Mer än halva hundens liv består av lukter. Felar luktsinnet är hunden hjälplös. Vi kan inte ens föreställa oss vad hunden vet och kan med nosen.

1/3-del av människans hjärna arbetar med vad vi ser. Vi människor tror på det vi ser, det vi har framför ögonen. Det vi har framför ögat är sanningen, så som vi människor ser den. Ibland blir vi lurade av våra egna ögon.

Större delen av hundens liv går ut på lukter. Luktsinnet finns från första sekunden de är ute ur fosterblåsan vid förlossningen. Öron och ögon öppnas senare. Luktsinnet har alltså hundar använt från födseln, detta visar hur grundläggande och därmed viktigt luktsinnet är.

Lukter är alltså långt viktigare för en hund än vad synen är för människan. Vi människor kan nyttja detta genom att styra hunden med lukter.

Exempel:

Dessa jämförelser är en mycket liten del av hundens överlägsna luktsinne jämfört med människor. Man måste titta på helheten, alla komponenter tillsammans. Stirrar man sig blind på en siffra så kan man aldrig greppa vad en hundnos kan och gör.

Hundens luktsinne överstiger människans sfär. En hund kan känna dofter som är så utspädda att inte ens våra finaste maskiner kan mäta lukten! Hundens luktsinne är ett sinne som vi inte riktigt förstår hur starkt och komplext det är hos hundar och hur mycket vi kan använda oss av det i vårt agerande tillsammans med hundar.

Hundens luktsinne går uppe i hundens nos, medan noskanalens andning går i nerkant av hundens nos. Detta hjälper naturligtvis till för hundens överlägsna luktsinne.

Hundens förmåga att känna dofter och tolka dem beror på ett komplicerat kemiskt känselsystem, Jacobsons organ.

Med hjälp av hundens rörliga näsborrar kan hunden avgöra varifrån lukten kommer. De kan även lukta med separat näsborre.

Hundar kan separera näsborrarna och luktande sker då i en näsborre, en annan lukt samtidigt i den andra näsborren. Detta gör att de kan med luktsinnet vägrätt, "se" exakt possition. Sedan finns det två luktkanaler ovanför varandra inne i näsan/skallen på våra hundar, de kan också separera lukter. Med dessa får hunden fram platsen i lodrätt läge. Dessa tvådelar har inte människan och är en av orsakerna att hundar är så överlägsen människan i sitt luktsinne.

Fuktig nos uppsnappar dubbelt så mycket lukter mot en torr nos. Därav hundens önskan att hålla sin nos fuktig medan om hunden är väldigt sjuk inte orkar fukta nosen, då är hunden enormt sjuk för det sista hunden vill är att mista sitt luktsinne.

Hundens luktsinne överstiger människans sfär. En hund kan känna dofter som är så utspädda att inte ens våra finaste maskiner kan mäta lukten!

Doftminnet hos hunden finns kvar hela dess liv. Lukter påverkar i stort sätt alla hundens beteenden på ett eller annat sätt.

Varje lukt kan urskiljas ur en kakofoni av lukter. Att ett område består av enorma mängder luktinformation hindrar inte hunden att följa ett specifikt luktspår. Att t ex göra det "lätt" för en hund genom att låta hunden spåra i relativt sett luktfria miljöer gör bara att hunden lätt blir uttråkad. En hund gillar utmaningar och i detta fall, klarar dem galant!

Att lägga ett spår i nästan steril miljö, det är som att be en professor i matematik att klara av 1:ans multiplikationstabell. Den professorn skulle nog bli uttråkad ganska fort, det inser väl vem som helst.

När jag sysslat med spår försöker jag så kreativt som möjligt försvåra för hunden för att få den att öppna sina sinnen, det som jag upplevt som lite trixigare för hunden är när man går i en bäck en bit, när man klättrar uppe på staket, stenmurar, konteiners, så vatten och höjdskillnader är största utmaningen, hunden vill tänka platt. De bara älskar denna utmaning. Att lägga spåret över ett välbesökt torg är en kafferast för hunden.

Lägger man för lätta spår till en hund kan den lätt bli ointresserad och tar sig andra intressen efter vägen istället för att få ett intressantare liv.

Det finns hundraser som är framavlade enbart för sin nos, de är vida överlägsna andra hundars lukt, vi rör oss här i en totalt obegriplig (för människan) värld av lukter och vad de kan berätta!

Vissa raser är framavlade för extraordinärt luktsinne, de har en större luktvärld än andra raser. Man kan t ex här nämna främst Blodhund och även Basset Hound tillhör dessa raser.

Det finns t ex blodhundar med sin förnämt framavlade luktsinne som vida överskrider andra hundars förmåga, de kan sitta i en bil och tala om var en "bov" åkt någonstans i en bil 1 timme tidigare.

En hund som använder luktsinnet är med automatik inte arg eller orolig medan den luktar. Man kan alltså använda luktsinnet som en del av rehalibitering av hundar med störda beteenden, ofta med väldigt gott resultat.

Det tidsminne som hundar har är egentligen kopplat till luktsinnet, där alla andra naturliga orsaker är uteslutna. Hunden börjar reagera när lukten är avtagande till en viss nivå så är hunden van att något händer. Tiden kan inte hundar förstå, inte som vi förstår den. Men luktsinnet förstår hundar och kan med luktsinnets hjälp förstå viss tid. Tappar hunden luktsinnet, så är tidsuppfattningen borta.

I vatten tror många att hunden inte kan följa spår. Det är svårare, men det går. Tränar man upp hunden speciellt på vattenspår så tycks det göra stor skillnad, de blir mycket duktigare på vattenspår när man tränat dem på detta.

Att t ex få hunden att hitta en nyckel man tappat i vattnet på badplatsen är inte omöjligt.

 

Spår, hunden har näsan i ett kontaktspår. Kontaktspår är spåret där sökobjektet har nuddat underlag.

Sök, hunden använder kombination av luft och kontaktspår.

Vid både spår och sök är hunden helt överlägsen.

 

 

Luktraser och deras särskilda behov

Angående olika raser och blodhundar, normalt luktar hunden strax ovanför ett spår, inte ovanligt lätt skjutet i sidan, beroende på vind eller drag. Blodhundar och Basset Hound och liknande hundar sätter näsan direkt i spåret, när den böjer ner huvudet så faller öronen framåt, en på vardera sida av nosen, och avskärmar lukten, dessutom ramlar oftast skinnet fram så hunden inte ser, vilket ger full koncentration på luktsinnet. På grund av deras fysiologi är därför dessa raser vad man kallar "spårnoga", de vill säga att de har nosen mer exakt i luktspåret.

Hundar som t ex Blodhundar och Basset Hounds har också en ännu mer överlägsen näsa än andra hundar. De är alltså bättre på all form av användning av näsan. De MÅSTE dessutom få användning av luktinnet utöver det vanliga regelbundet för att må mentalt bra.

 

 

Kan hunden känna lukt av DNA?

Hunden påstås i ett engelskt TV program om hundvalpar (visat TV2 170608) att syskon kan känna igen varandra i 2 år på lukten.

Detta betvivlar jag inte ett dugg.

Enligt min erfarenhet kan hundar känna lukten av människor som är släkt! Hela livet. Ju närmare släkt, ju mer igenkännande. Därmed borde det vara självklart att de kan särskilja hundars släktskap hela livet. Alltså med god marginal i 2 år... Igen ska jag påpeka att det är egna erfarenheter och inte alls på något vis bevisat. Sådant kommer duktiga människor bevisa längre fram, om det följer det vanliga som jag vant mig vid genom åren. Jag blir övertygad om en sak och sedan kommer vetenskapen fram till det samma långt senare.

Trots igenkänning så behandlar hunden var och en efter förtjänst. Alltså hunden ger inga vuxna särskilda favörer, och heller inte släktingar. Däremot kan hunden ge särskilda favörer till små valpar och gamla och sjuka hundar, om det är en mentalt frisk och sund tamhund.

Jag märker detta igenkännande särskilt när jag tagit hand om en vuxen hund som lärt känna mig och lärt sig lita på mig. Speciellt med hundar som har haft vissa problem med främlingar tidigare. När de sedan första gången träffar mina släktigar så finns detta igenkännande där som gör den fort trygga fast så kanske inte är fallet med icke släktingar ännu.

Jag märker också det på hundar jag tar hand om som är osäkra på hundar, så lär de känna mina hundar och förälskar sig i mina Japanesers otroliga temperament på extremt kort tid, sedan träffar de främmande Japaneser, är det släkt till mina så visar hunden igenkännande redan på en gång men om det är en obesläktad så finns inte den tilltron där omedelbart innan hunden blivit totalt rehabiliterad och trygg med alla hundar. Det samma gäller naturligtvis mina andra hundar också, inte bara Japaneser, men Japaneser är de som alla nya hundar först lär sig är det snällaste hundar som går att få i denna värld.

 

 

Nosavtryck

Det är mönster i hundars näsor om man tittar riktigt noga. Detta mönster är unikt för varje individ, lika som människans fingeravtryck.

 

 

Hörsel - öron

En hund uppfattar ljud fyra gånger längre bort än människor och dubbelt så ljusa-höga toner som en människa.

En hund hör alltså oerhört mycket bättre än vi kan fatta. En hund lär sig snabbt att lyssna på sin ägare när den "menar allvar", vissa visat att de menat allvar genom att skrika. Då lär sig hunden att lyssna först när folk skriker, inlärd "dålig" hörsel, kallar jag det.

Lär man hunden "kom hit", så kommer den när man ropar "kom hit". Lär man hunden att det är inte allvar förrän ägaren säger att "nu lämnar jag dig", då lär sig hunden att inte lyssna förrän den signalen kommer.

Om man tror att man ska använda högre röster eller ljud för att hunden ska höra bättre i en bullrig miljö, är det fel. En hund urskiljer en viskning på väldigt långt avstånd, i en enormt bullrig miljö.

Vill du lära hunden att lyssna först när det blir skrik eller vill du ha en hund som är lyhörd? Hörseln utgör inga svårigheter för hunden, det är endast träningen av människan som gör skillnaden.

Du får vad du gör dem till eller du får den hund du förtjänar.

Hundar blir skadade i öronen precis som människor. Speciellt om de utsätts för smällar och ständiga skrik och andra höga ljud, som människor.

Mer om hundens hörsel och ljudvärld.

Mer om skotträdsla o d.

Mer om döv hund.

 

 

Ögon

Synen är generellt sämre på en hund än på en människa.

Hunden räknas som färgblind men är egentligen inte färgblind. Hunden har två färgreceptorer (blå och gul), människor har tre. Den ser alltså mindre antal färger än vad människan gör.

Till exempel orange på grönt är svårt att se för en hund.

Trots detta så påverkas hunden av färger, lika som vi människor. Även färger de inte kan se.

 

Däremot kompenseras hunden genom att vara fenomenalt snabb att registrera rörelser med sin syn, överlägsen människan. Det tycks som deras synvärld är betydligt snabbare än människans, varför de kan lätt lära sig ta godis som kommer flygande i luften, för att nämna ett exempel. Mycket användbart med fantasisk rörelsedetektor vid jakt.

 

Hunden har också en bra uppfattning av rörelser även på större distanser. Hundar uppfattar rörelser på upp till 800 meters håll.

 

Hunden har mycket bättre mörkerseende än människor. Detta torde vara anledningen till att människan känner sig trygg när de har en hund bredvid sig på natten, eller när det är mörkt.

 

Även fast hunden ser bättre i mörker så påverkas hunden av mörker och ljus liknande en människa. T ex har mörker en lugnande effekt på hundar när de t ex är sjuka. Om man då skapar en mörk "lya" åt hunden så känner den sig lugnare och tryggare än om man har en lya som är kraftigt upplyst.

 

Förhållandet tappar och stavar är omvänt på hund och människa. Det är anledningen till skillnaden i synförmåga.

 

Mer om hur man kan påverka hunden med färger, ljus, mörker etc.

Mer om blind hund.

 

 

Hjärnan

Hundars hjärna är sambandscentralen, den svarar för tolkningen av all information som kommer dit från samtliga sinnesorgan, kroppens hormoner och hjärnan bestämmer hur kroppen ska reagera på den information den fått.

Hundens hjärna är i omfång en tiondel av människans.

Hundens sätt att lagra information är repetition.

Repetering, en given signal väcker minnet som då sätter igång en händelse. T ex Pavlos hundar. Varje gång de hörde en klocka pingla fick de mat, efter ett tag så började snålvattnet rinna bara hunden hörde klockan. Detta kallas klassisk betingelse.

Det andra sätter fungerar genom inlärning, alltså t ex hunden sätter sig så säger du ett ord SITT, så får den beröm för detta. Repetera om och om igen, till sist sätter sig hunden när den får signalen och då behövs inte berömmet längre. Detta kallas instrumentell betingelse.

 

 

Smart eller inte ? Lättlärd - svårlärd. Intelligent - dum. Minnet.

 

Lättlärd - svårlärd

En hund som är lättlärd har i regel snabbare att glömma och måste därför påminnas konstant.

En hund som anses svårlärd har i regel bättre minne, och har mindre behov av repetering genom åren.

 

Intelligent - dum

En hund som har lätt att lära anses ofta vara den mest intelligenta. Samtidigt har en hund med dåligt minne lättare att lära av amatörer. En hund som minns misslyckande har svårare att komma över det än en hund som inte minns misslyckanden varför den hunden i de flesta människors händer blir svårare att lära.

Intelligens för mig borde vara en som på egen hand räknar ut saker av aldeles egen kraft, en kreativ hund som har förmågan att snabbt fatta orsak - verkar och MINNAS det.

 

Minnet

Först ska man komma ihåg att hundar har inte den typen av "minne" som vi har. Vi människor kan dagdrömma oss tillbaka till både bra och dåliga minnen, vi kan också med hjälp av de minnena drömma om en framtid som är bra eller inte bra. Hundar lever inte så. Dessa verklighetsflykter sysslar inte hundar med. De fungerar helt enkelt inte så. De är här och nu, inte igår eller i morgon. Men vissa händelser kan trigga igång en förväntan av något bra eller dåligt.

Ta t ex en hund som har lärt sig att bilar är farliga. Om hunden aldrig mer i sitt liv ser en bil så utgör detta inget negativt för hunden i dess liv. Däremot är det ju näst intill omöjligt att skapa det livet till en sådan hund, alltså får man träna den för att vi människor ska kunna ge vår älskade hund ett bra liv i vårat samhälle.

Vissa hundar har lättare att minnas. Vissa glömmer fortare. De som glömmer fortare är mer orädda vid andra försöket efter ett misslyckande. Därav är de lättare att lära. En hund som minns ett misslyckande längre tar det längre tid att komma förbi ett tidigare misslyckande, eftersom de minns problemen som var tidigare vid samma situation.

En hund med bra minne som har en ägare som har fårmågan att göra det rätta på första försöken vid inlärning har här en som för dom blir en lättlärd hund.

En hund med dåligt minne torde vara en idealisk hund att lära sig på då de lättare lär om och lever i ännu högre grad i nuet då de inte väcks i minnen av tidigare misslyckanden i framtida försök.

 

 

Klor

Hundens klor har en uppgift. Hos katten är klorna ett känsligt och knivskarpt vapen, som vi alla känner till. Därav anledningen till att de måste skydda klorna noga när de inte används, så de dras då in.

Hunden däremot har sina klor framme hela tiden, även om den också har en viss förmåga att spänna tårna, som de gör, t ex på hal is! Hunden har alltså inbyggda dubbar! Klipper vi klorna överdrivet kort får hunden problem, speciellt i extrema situationer, som hal is!

Hundar av semilånghår och långhår kan få mycket lurv mellan trampdynorna, det kan göra att båda trampdynor och klor får svårt att nå marken, så hunden halkar omkring uppe på pälsen. Ansa därför pälsen mellan tårna vid behov, speciellt när det är halt ute.

 

 

Kromosomer

Hunden, liksom vargen, har 78 kromosomer. Vissa hunddjur har inte mer än hälften så många kromosomer.

 

 

Skelett

Förändringar som är typiska för inavel är t ex kondrodystrofi, förkortade rörben, höftledsfel, defekter i näsa och ögon.

Hundens skelett består av ca 300 ben, varav 20 - talet av dessa är svanskotor. Hunden saknar nyckelben, därför överbelastas upphängningsmuskulaturen på hunden och tröttar även vid passivt stående.

 

 

Tungan

Hunden har en tunga som är försedd med bakåtriktade papiller, någon som underlättar för den då den lapar vätska, och dess magsäck är väldigt elastisk för att ge möjlighet till bearbetning av hårdsmält föda.

Yorkshire Terrier har en mjukare tunga än någon annan hundras jag vet, den är sammetslen.

 

 

Hundars uppfattning

Diverse forskare testar enkla saker som ska visa vad hundar uppfattar i förhållande till andra djur, inklusive människan.

Pekandet, en hund ser pekande och uppfattar förlängningen av andras riktningar. Detta är i sig inte konstigt, det är ett meddelande som Vargar förstår mellan varandra, som Schakaler förstår, egentligen alla grupp jagande rovdjur. Dessa djur "pekar" med nosen åt det håll de ser bytet eller fienden närma sig och alla i gruppen uppfattar att något är på gång, i den riktningen!

Det märkvärdiga med hunden är att den uppfattar det vi pekar på! Alltså uppfattar över artgränser. Man har också testat Schimpanser, de fattar inte när människan pekar. Man har också provat Vargar som har födds upp med hundliknande metoder, de förstår heller inte vad människan förmedlar.

Hunden går så långt att den t o m förstår vartåt ögonen tittar på människan! Andra djur är inte i närheten av den förståelsen.

Om en människa blundar eller tittar bort förstår en hund också väldigt väl att människan inte ser vad den gör.

Hunden är framavlad för att förstå och fungera med människan! Vargen är INTE ett tamdjur som betraktar människan som sin "flock", även om den är uppfödd under hundlika former.

En hund har förmågan att lära sig i snitt 165 unika ord och dess betydelse. T ex ut, sitt, bollen, hämta, åka bil m m.

Hunden har också förmågan att hämta "rätt" boll.

Om man lägger ut två bollar och hunden kan se båda, men människan ser endast en, alltså en boll är dold bakom ett hinder för människan men inte för hunden.

Så ber man hunden hämta bollen, då hämtar hunden den boll som människan ser. Testa gärna själv, det är en rolig aktivering för dig och hunden.

Barn uppnår den förmågan när de är ca 4 år gamla.

Detta ska symbolisera hundens respektive barnets förmåga att se saker ur en annan individs perspektiv. Alltså uppfatta att världen uppfattas annorlunda för andra än en själv.

Hunden har 6 olika slags skall som folk normalt förstår. Människan har en naturlig förmåga att uppfatta hundskall, alltså vad hundar säger och vad skallen betyder, även icke hundägare klarar det galant. Med hörlurar på och ljuden i öronen uppfattade människan i stort sätt varje hundljud korrekt, hundägare som icke hundägare.

Bur tricket. Hunden ber om hjälp.

Man tar en nätbur, placerar en godbit i änden på ett snöra, ställer buren så hunden kan dra i snöret och få godisbiten. Hundar klarar detta galant. Det gör "socialiserade" Vargar med. Så snurrar du fast snöret så hunden inte kan dra ut godbiten. Vargen drar och drar och drar... Hunden drar några gånger, kommer sedan och ber människan om hjälp! Testa gärna övningen själv, en rolig aktivitet för hund och människa som ökar förståelsen för hund.

Hunden formades av förmågan att samarbeta, inte underkasta sig. Hunden har en unik förmåga att iaktta oss och därmed förstå oss.

Vargen är ett vilt djur, inget tamdjur. Den saknar denna förmåga.

 

 

Inlärning

Hundens sätt att lagra information är repetition.

Repetering, en given signal väcker minnet som då sätter igång en händelse. T ex Pavlos hundar. Varje gång de hörde en klocka pingla fick de mat, efter ett tag så började snålvattnet rinna bara hunden hörde klockan. Detta kallas klassisk betingelse.

Det andra sätter fungerar genom inlärning, alltså t ex hunden sätter sig så säger du ett ord SITT, så får den beröm för detta. Repetera om och om igen, till sist sätter sig hunden när den får signalen och då behövs inte berömmet längre. Detta kallas instrumentell betingelse.

 

Inlärs inlärning med korrekt repetering så krävs oftast 3 likadana repeteringar efter varandra så sitter det där. Detta bygger på hundens egna drivkraft så kan man använda sig av sådana situationer så långt det är möjligt, vid inlärning så når man snabba resultat.

 

Vid instrumentell betingelse kommer orsak-verkan bakvänt, alltså signalen vi vill använda läggs på efteråt, det gör att hundens sinne redan är på väg in i nästa moment, då kommer det krävas flera försök innan inlärningen sitter. Ju tidigare/snabbare man kan sätta in signalen under utförandet, ju fortare lär sig hunden.

 

 

Tids minnet

Tiden i närminne sträcker sig 15 minuter för en hund, allt efter 15 minuter är länge.

En hund kan däremot mycket väl skilja på olika tidpunkter på dagen och olika veckodagar med hjälp av andra djur men oftare människors rutiner under olika tidpunkter som triggar igång minnet.

Om en hund är ensam lång stund blir den mer upphetsad när ägaren kommer tillbaka än om den varit ensam en kort stund. Om det beror på att den haft mindre att göra en längre tid eller att den medvetet förstår hur lång tid som förflutet är experterna inte på det klara med...

Hundar "sover" mycket, tror vi människor. Egentligen vilar hundar mycket, i väntan på att något ska hända. De iakttar oss oavbrutet, lär sig minsta lilla blinkning hos oss. Vi tror därmed att hunden "läser våra tankar", när de egentligen läser våra små signaler. Sådana signaler som hunden själva avger med de flesta människor missar hos sina hundar, när hunden inte blir förstådd med sina små signaler, tar den till ljud, så som vi använder ljud, för att få oss att lyssna.

Hundens tid är alltså det vi ger den. Hundens tidsuppfattning kommer ifrån våran klocka och våra rutiner. Hunden i sig själv lever efter naturens klocka.

180814 Hundens "tidsminne" är ibland luktsinne, vet man idag. Man har kommit fram till det genom att lära sig förstå varför en hund "vet" när husse kommer hem från jobbet. Ju längre frånvaro, ju mindre lukt. När lukten når en viss nivå kommer husse. Tar man däremot en tröja som husse har på jobbet och bär hem till hunden så "vet" hunden inte längre när husse kommer hem. Lukten av husse är fortfarande för stark, så han ska inte komma hem ännu.

Se mer om luktsinnet, se längre upp på denna sida.

Mer om tidsuppfattningen hos hund.

 

 

Smak

Bara för att vi människor inte har jätteutvecklat luktsinne, jämfört med hunden, innebär inte att vi inte känner lukter. Lukter är t o m viktiga för oss, mycket viktiga. På samma vis är det med hundens smaksinne.

Hunden har inte särkilt utvecklat smaksinne, men varje hund har oftast sina favoritmat eller favoritgodis. Vissa hundar gillar kött, vissa lever, vissa banan, vissa annanas, vissa morötter.

Jag har haft ganska många hundar som föredrar klementiner framför kött, för att bara nämna ett enda exempel. Även hundar med dålig aptit eller extremt bra aptit kan ha en favoritmat.

Man får prova sig fram.

Hundens smak testas via lukten. Allt som väcker näsan på hunden tycker hunden oftast om att äta, och vise versa. Vägen till magen på hund går alltså via näsan/lukten.

Vissa hundar föredrar t ex lek före godis. Vill man då hitta hundens motivation så ska man då använda lek som motivation till en sådan hund som gillar lek mer.

 

 

180714 Drömmar

Valpar drömmer betydligt mer än vuxna hundar. Forskare på hunddrömmar har kommit fram till att valpar drömmer mer ju mer den varit med om under dagen. Den tycks också ofta drömma om händelser som hänt under dagen. Det troliga är att drömmarna hjälper valpar att bearbeta händelser, repitera och memorera beteenden.

 

 

180714 Högertassad eller vänstertassad

En hund kan vara högerhänt eller vänsterhänt, högertassad eller vänstertassad. Man ser detta enklast genom att iaktta vilken tass hunden tar fram först när den startar att gå.

 

 

180714 Läsa ansikten

Hunden läser av vänster sida av människans ansikten för att se hur vi mår rent psykiskt, samma förmåga som vi människor har.

 

 

180714 Gäspning

Om hunden ser dig gäspa och svarar med att gäspa själva som svar visar det på ett starkt band mellan hund och människa. Gäspning är ett tecken på stark sympati. Det är också ett kvitto på att hunden tar in vad du säger eller gör, den är "med" dig.

 

 

Rasspecifika beteenden

Man ska alltid ta reda på ursprunget till den hund man skaffar. Anledningen att de ofta är genetiskt programerade till ett eller flera särskilda beteenden som hunden behöver utlopp för. T ex grythundar bör på tillfälle att gräva. Labradorer = simma, Blodhundar = spåra, Siberian Husky = dra o s v. Som sagt, ta reda på vad din ras var ämnad till när den avlades fram.

Man kan prova lite av varje på alla hundar, de mår de bara bra av, då ser man vilket/vilka moment ens egen hund finner extra stimulerande.

Speciellt en hund som är energisk kan må bra av att prova lite av varje, fast den speciella händelsen inte är typisk för den rasen.

Hundar kan trots tillhörighet till en ras sakna de typiska beteenderna, eller ha ett för rasen avvikande beteende som inte är vanligt för den rasen som den behöver få utlopp för.

 

 

Hundens hjälplöshet vid ständig misshandel

En test utfördes, där en tredjedel av hundarna (grupp A) utsattes för ström (stötar), som de kunde stänga av genom att putta med nosen på en stor knapp. Hundarna lärde sig det snabbt. Så var det en tredjedel av hundarna (grupp B) som utsattes för ström men inte kunde göra något åt det. En tredjedel av hundarna (grupp C) utsattes inte för ström alls.

Sedan togs samma hundar till en box med två fack avskilda med en lägre kant emellan. I ena facket i boxen var golvet strömförande. Där placerades hundarna. Grupp A och C hoppade över till den sidan av boxen som inte golvet var strömförande i. Grupp B däremot stannade kvar i sitt fack och till sist la sig hjälplöst ner för att försöka sova (eller kanske en önskan att dö).

 

 

Hundar och människor har mycket gemensamt

Hundar och människor har mycket gemensamt. Olikheten mellan hund och människa grundar sig på små skillnader som blir stora skillnader. Vi är lika. Framför allt fysiskt. Samtidigt är de största skillnaderna mellan hund och människa de psykiska skillnader som kommer av de olika fysiska skillnaderna, som faktiskt är ganska små men får stora konsekvenser.

T ex luktsinnet är oerhört mycket bättre på hund än människa, liksom hörsel. Detta gör att hundar betraktar världen ur en annan synvinkel, eller snarare luktvinkel, än vad vi gör. Det skapar en grundläggande skillnad i hur olika vi "ser" på omvärlden, eller som det borde heta på hundar, luktar på omvärlden.

En annan skillnad, våra tummar och hundens tummar och allt det för med sig. Sättet vi greppar, tar i saker, sättet som hundar "tar" i saker, med munnen men först med näsa, öra och öga, till sist i munnen. Vi människor tittar först, ögonen är vårat huvudorgan att betrakta omgivningen med.

Luktsinnet på människa och hund är ganska lika uppbyggt, men de olika detaljerna i luktorganet har lite olika storlekar och vinklar, och detta ger i grunden ett annat sätt att betrakta omvärlden.

 

 

Flockkänsla

Inom hundvärlden är det inte naturligt att flocken splittras och avviker en och en.

Om avvikelser sker beror det ofta på att det är en stor hundflock som har olika arbeten inom flocken, och ett gäng av flocken går och gör sitt arbete och kommer tillbaka, i grupp. Aldrig en och en.

Om en hund avviker från gruppen så är det inte säkert att den är välkommen tillbaka.

Att vara tillsammans 24 timmar per dygn är det normala för hundar. Det är så som hundar bör leva. De ska vara tillsammans med sin flock hela tiden, SPECIELLT om de inte lever i en hundflock i familjen.

Det är onaturligt för en hund att vara ifrån sin familj.

Flockledaren har ALLTID ansvar för sin flock.

Hur ska den/de kunna utöva sitt ansvar om de inte är tillsammans med sina hundar?

 

 

180714 Dunka rygg

Hundar är annorlunda skapta, man ska inte dunka en hund i ryggen som satt i halsen, det kan åsamka hunden skada. Vänder man sedan hunden upp och ner kan tyngdlagen göra att det som sitter fast åker upp mot näsan och hunden får då riktigt svårt att andas.

 

 

180714 Baksporrar

Baksporrar, eller som de kallas på Norska, ulveklo (= vargklo).

Vi kan börja att konstatera att Vargar har inte baksporrar oftare än våra tamhundar.

Alla raser kan få baksporrar ibland, vissa raser ska ha baksporrar, vissa ska ha dubbla baksporrar (t ex Lunnehund, Pyreneerhund), hos vissa raser är det diskvalificerat att ha baksporrar (t ex Podengo Portugués), även dessa raser kan trots allt födas med baksporrar.

Ibland är baksporrar stora, ibland små, ibland sitter de i löst skinn, ibland har de en kraftig benförbindelse mellan bakbenet och sporren. Baksporrar har alltså normalt mer variation i sitt utseende än framsporrar.

Förr tog man bort baksporrar själv, på raser som inte skulle ha baksporrar, detta gjordes då vanligen på 3:e dygnet, eller omkring 3:e dygnet. Ofta samtidigt med öronkupering och/eller svanskupering, på de raser som skulle vara stympade på den tiden.

Idag är det förbjudet i Sverige att ta bort baksporrar (liksom kupera öron och svans på våra hundar), det ska endast ske av veterinär - medicinska orsaker idag. Alltså om hunden håller på att slita av den kan veterinären avlägsna sporren, eller om den ofta blir skadad i baksporre, så kan veterinär avlägsna baksporren. Detta gäller även för framsporrar.

Norge var föregångare vad det gäller att förbjuda avlägsnande av baksporrar (liksom svanskupering). Sverige kom ett antal år efter med sitt förbud.

 

 

Mer om hundens beteenden och sinnen.

 

Uppdaterad 2018-10-30