Könsorgan

 

Träna testikelkontroll

Vissa hanhundar tycker illa om att man tar dem på pungen, vilket kan vara ett problem på utställningar då pungen ska inspekteras av domare. Ett knep som brukar fungera bra är att börja fram på hunden, hålla handen på hundens kropp hela tiden, följa den bakåt och sluta med att känna på testiklarna eller t o m avsluta längre ner på benet, så hunden inte upplever det negativa det sista den gör. När den inte är berörd när du gör det längre, så är det bra om så många främmande som möjligt känner på hunden, för tränings skull. Ge gärna hunden en godis eller favoritleksak efter. Tränar man så brukar det oftast bli lättare med tiden.

 

 

Känna på testiklar på valpar

Man får absolut inte nypa hunden i testiklarna eller pungen. Gör man illa hunden så gör det oerhört ont. Man skrämmer valpar med den metoden så de vill skydda sina testiklar. Det gör hanvalpar genom att dra upp dem!

Man stryker FÖRSIKTIGT över pungen med tummen och pekfingret så känner man om de små kulorna poppa till under fingrertopparna. Man stryker om och om igen, för att vara säker. När man använder denna metod känner man också klart om det är höger eller vänster testikel som kommit ner eller är på väg ner. När det gäller att känna om testiklarna är på kommande eller inte så är det bra om man kan skilja ut höger och vänster testikel för att dra rätt slutsats om valpens testikel utveckling är som den borde. Vänster testikel kommer ner först, sedan höger testikel. Kommer höger först är det stor risk att vänster aldrig kommer ner.

Om däremot valpen är van att bli nypt i testiklarna vid varje gång någon kännt på testiklarna är riskern stor att valpen drar upp testiklarna så fort de ser en hand närma sig bakdelen. På sådana hundar gör man bäst i att inte känna på testiklarna för största chans att de kommer ner i framtiden.

 

 

Kryptorchid

Hundar med en testikel eller ingen brukar vardagligt kallas kryptocid, eller förkortningen krypt.

Monochid är ett korrekt namn för en hund som har endast en testikel.

Kryptorchid är den korrekta benämningen på en hund som saknar testiklar helt och hållet, och inte är kastrerad.

En hund kan helt enkelt enbart ha en eller ingen testikel oavsett placering. D v s att en hund med en testikel på plats nere i pungen kanske inte har en till testikel över huvud taget. Om så är fallet kan man känna testikeln om den är på väg ner och ligger lite längre ner i kanalen. Ligger den närmare buken kan man röntga får att se om det finns en till testikel.

Det finns massagepunkter för att få testiklar att vandra ner. Länk till det finns längst ner på denna sida.

 

 

Har ni stora problem med kryptocism? Det kan bero på skötseln.

Hundar som mer eller mindre lever som en vildhundsflock i kennlar och liknande, lever trots det inte naturligt. Under vilda förhållanden så finns det inte mycket till gränser, utan ytorna är helt annorlunda, trängning är i princip omöjlig. Förskjutning däremot, då flyttar den svagare till nytt territorium.

I ett sluten kennel där flyktmöjlighet och uppsplittring omöjliggörs på naturlig väg måste hårdare rang beteenden tas till. Ett vanligt sådant är att hundar rider på varandra. Ett sätt för den som är låg i rang i flocken kan ta till för att fly undan sådan situation så gott det går är att inte producera så mycket hanhundssignaler, de kan alltså dra upp en eller två testiklar, och därmed betraktas som mindre konkurens och därmed få vara lite mer ifred.

Folk som inte kan ge hunden ett liv som gör det ointressant att topprida varandra och folk som inte har tid att fostra sina hundar så de inte trycker ner varandra måste i så fall skilja hundarna i så små flockar så dessa netryckningar som skapar underutveckling inte kommer upp till ytan. Kanske dessa hundägare t o m måste ha sina hundarna uppdelade en och en.

Även om man endast har två hanhundar i sitt hushåll fungerar detta lika. Skaffar man in en ny hanvalp efter den andra och alla blir krypta kan det alltså bero på den äldre hanhunden i hemmet, eller egentligen så beror det ju inte på hunden, utan på den oansvariga ägaren, som vanligt.

 

Om en valp tar ner svansen och visar alla andra underlägsna tecken när den träffar en dominant hund, även om den dominanta hunden är fostrad och aldrig skulle bli elak, och om sedan samma valp attackerar och trycker ner alla som den ser som underlägsna, så är det ett solklart fall, valpen har tidigare blivit nedtryckt och därmed skrämd av andra hanhundar. Ingen valp föds på detta vis, det är inlärt.

 

Jag känner till kennlar som har blodslinjer som ger lite krypt och som lever under sådan hirarki i flockarna att de sällan får ner båda testiklarna på sina hanhundar.

Ett exempel är 6 % krypt i en kennel och samma blodslinjer i en annan kennel 43 % krypt! Detta visar på att hur man håller hundarna är av stor vikt för testiklarnas utveckling, kanske t o m större än arvet?

 

 

Svullnad som inte släpper på hanhundens "pistol"

Det kan hända att en hanhund svullnar i snoppen och inte kan få svullnaden att gå tillbaka, den släpper inte. Då behöver hanhunden hjälp. Det är mycket smärtsamt för hunden.

Ibland är det svällkropparna som sväller och inte går tillbaka. Om det varar ett längre tag kan hela apparaten dessutom svullna upp hela vägen från roten till toppen.

Man kan prova is eller snö, man kan också prova mycket kallt vatten, allt efter tillgång. Kyl ner "läppstiftet" ordentligt en längre stund.

Även om man håller "apparaten" kall så kanske den inte går tillbaka omedelbart.

Man kan sedan smörja med matolja, ibland fastnar förhuden i snoppen, så den låses fast. Lås upp den med matolja, se till att skinnet kan röra sig. Det gör också att hunden vill tvätta sig efteråt, vilket kan hjälpa.

När man slutar kan hunden gå och slicka sig och få ner svullnaden efter några minuter.

Om det inte fungerar, uppsök veterinär snabbt, hunden lider!

 

 

Låt blivande avelshundar vara hund som haft en normal könsutveckling

En hanhund som har testiklarna på plats vid 6 veckors ålder, som är det som hanhundar ska ha om de har en normal könsutveckling, är en hund som kan gå i avel, om den har alla andra kvaliteter som hundar ska ha.

Om man bara använder sådana hanhundar i avel ett par generationer så får man knappt en enda krypt valp i kullarna till sist.

 

 

Låt blivande avelshundar vara hund som har och haft en normal könsdrift

En hane som ständigt blir nertryckt av äldre hanhundar, kanske t o m gamla avels hanar, de kan bli så undertryckta att de inte vågar para eller t o m drar upp testiklarna när de unga och kanske aldrig mer får ner dem.

Hundar som ständigt blir nertryckta av sina ägare (alltså tränade på ett totalt felaktigt sätt), t ex när de ska kissa inne (markera revir) och när de ska rida kan bli för försiktiga för att våga para tikar (speciellt när ägaren är med).

En hanhund som inte kan hundspråket kan få svårigheter med parning i framtiden då parnings beteendet bygger mycket på hundspråket.

Man kan trots detta få en avelshanne helt rumsren. Man behöver inte trycka ner en hund vid inlärning, man kan lära in bra beteenden med modärnare metoder. Läs mera om rumsrenhet.

Bästa miljön för en blivande avels tik är att få vara hund och ha en egen plats i gruppen, att alltså inte bli nertryckt av äldre hundar. Hundar som ständigt går och bärs på blir inte tillräckligt mycket hund för att våga låta sig paras, speciellt inte när ägaren är med. Hundar som ständigt går och bärs på vågar nämligen inte vara hund, då de fått signalen av sina ägare att det är något negativt med att vara hund. De hundarna som ofta blir ömkade kommer vara bäbis i hela sitt liv, de är helt förvirrade i sin människoroll, de vågar inte växa upp och blir hundmamma.

Hundar allmänt med ett "tyck-synd-om-mig" sätt, hundar som vill vara "offer", de kan växa upp till att aldrig vilja para. Det är oftast de hundar som man betraktas om lägst i rang i en flock. De hundarna, oavsett kön, tar gärna rollen som underhuggare. Det är inte ovanligt att de hundarna, ifall de trots allt blir parade, inte vågar valpa p g a sin possition i flocken, de är för rädda för smärtan för att våga krysta, men mer om det under valpningar.

 

 

Juver

Man bör ha uppsikt över tikens juver.

Hela mjölkapparaten på tikar består av två delar * 2.

På höger och vänster sida är det separata mjölkgångar. De startar under armbågen på tiken på vardera sida och går ner nästan ända till kissen. Spenar och mjölkgångarna under huden mellan spenarna är tjockare ju längre bak man kommer.

Efter löp kan tiken bli skendräktig och sätta mjölk, då blir det oftast en bulle under spenen som innehåller mjölk.

För att få bort oönskad mjölkproduktion bör man minska maten och ge light mat, och öka på motionen + ta ifrån tiken alla surrogat barn. Det är större risk att tikar som ofta är skendräktig får juvertumörer.

Om det blir oförklarliga knölar i spenar eller spengångarna bör man få dem kontrollerade av veterinär. Det är vanligast att dessa knölar växer på sig i samband med löp eller ännu vanligare under de kommande 2 månaderna efter löpet.

 

 

Lite mer om vård av könsorgan.

Mer om parningar.

Mera om testiklar. Här hittar ni bl a igen massagepunkter för att få testiklar att vandra ner.

Läs mera om löp.

Läs om tjuvparningar.

Mer om kastrering.

 

Uppdaterad 2018-10-22