Avelshannar

 

En del har både hanhundar och tikar för avel.

En del har enbart avelstikar.

En del har enbart avelshannar.

 

 

Enbart 100 % friska och sunda hundar och som inte heller haft sjukdomar ska gå i avel. Det gäller naturligtvis även avelshannar.

Tänk med hjärnan när ni väljer avelsdjur, tänk inte med hjärtat.

 

 

190816 Perfekt fysik

Våra hundar som ska användas i avel ska vara 100 % friska. Detta är oberoende av varför hunden är sjuk eller på vilket sätt den är sjuk.

Det finns några ytterst få undantag.

Exempel:
Om en hund har en defekt som inte hämmar hunden fysiskt eller psykiskt så kan man i undantagsfall använda en sådan hund i avel i begränsad omfattning under förutsättning att det är ohyggligt svårt att hitta friska hundar att använda i avel.

Hanhundar brukar det finnas fler att tillgå än tikar, speciellt på hundar av stor storlek. Hundar av mycket udda raser kan det vara ohyggligt svårt att hitta avelsmaterial till. Men trots det brukar det finnas fler hanhundar att nyttja i avel än tikar. Så man bör nära nog ALDRIG se mellan fingrarna ens i yttersta undantag från en 100 % frisk hanhund.

En hane kan oftast användas i avel från 1 till 10 år, och ibland ännu mera (tidigare och senare). En tik kan användas i avel oftast endast halva den tiden. Därför måste man ställa ännu högre krav på hanhundarna.

Det är absolut inte ovanligt att hanhundar har fler avkommor än tikar. Därför MÅSTE man ställa ännu högre krav på hanhundar.

 

 

190816 Perfekt psyke

Vi MÅSTE lära oss att förstå att fysisk sundhet och psykisk sundhet är minst LIKA VIKTIGA!

Läs därför ovan om perfekt fysik, det samma som framgår där, gäller även perfekt psyke.

Jag skulle t o m vilja säga att psykisk sundhet är t o m viktigare i vissa lägen.

Exempel:
En hund som har en psykisk störning lider mer eller mindre hela sitt liv, alltid eller återkommande. Vissa fysiska defekter lider inte hunden av, inge en enda gång under hela sitt liv.

En hund som inte är perfekt i psyket lämnar det undermåliga psyket till sina avkommor.

För att nämna en detalj som jag finner väldigt viktig, ljudkänslighet och skotträdsla. Sådana hundar lider återkommande hela sitt liv. Sådana gener borde det vara STRAFFBART att låta gå vidare i generationerna framöver.

Vi har faktiskt ansvar för vad vi ger till nästa generations hundar.

 

 

190816 Genetiska sjukdomar hos frisk hund

Det är straffbart enligt svensk lag att använda hundar i avel som bär på genetiska sjukdomar, även om de själva är friska.

Hur vet man då att en hund är genetisk frisk? Det vet man inte!!!

Hur vet man då om en hund är genetisk bärare för sjukdom? Jo, om förälder, en eller båda, har en genetisk defekt av dominant art så bär avkomman på denna defekt. Om en förälder bär på en defekt gen av ressessiv art så är det en gissningslek om avkomman bär på den genen.

Om en hund har fått en avkomma som bär på en genetisk defekt som är dominant KAN hanhunden eventuellt vara bärare för denna defekt. Om en hund har avkomma med en recessiv sjukdom så är båda föräldrarna till den avkomman bärare av sjuk/defekt gen.

 

 

Perfekt kondition

Att en avelshanne ska hållas i absolut perfekt kondition är självskrivet. Hanhundens konition påverkar i allra högsta grad kvaliten på spermerna. T ex vid övervikt sjunker fertilitetet något otroligt. Spermer dör, blir slöa och orkeslösa. En sådan hanhund ger färre valpar eller inga alls.

En hane som inte är i absolut bästa kondition lämnar sämre gener till sin avkomma. Speciellt om hanhunden varit ur kondition en längre tid.

 

 

Gamla avelshannar

Att äldre hanhundar går i avel är extra värdefullt.

Då vet man att man enbart avlar på hundar som har haft ett långt och friskt liv.

Dessutom vet man att telomererna hos avkommorna blir längre när pappan är gammal (på människor, det finns i dagsläget ingen orsak att tro att det skulle vara annorlunda för hund).

Att ha längre telomerer betyder att den hunden (om den får vara frisk i övrigt och inte råkar ut för farliga olyckor) blir gammal.

 

 

190816 Hundar som börjat med normala åldersrelaterade sjukdomar

Vi vet numera att om en hund får defekter så ändras individens DNA till det sämre efter ett tag.

T ex en gammal hund som på ålderns höst får t ex hjärtfel, dålig tandstatus, övervikt etc kommer efter ett tag (på människor efter ca 1 år) att ändra sin DNA och lämna sjuka gener till sin avkomma.

Alltså att en hund är gammal och används i avel är inte odelat bra, ifall hunden inte är 100 % frisk.

Då är vi igen tillbaka till att alla hundar som används i avel ska vara 100 % friska.

 

 

Låt blivande avelshundar vara hund som har och haft en normal könsdrift

En hane som ständigt blir nertryckt av äldre hanhundar, kanske t o m gamla avels hanar, de kan bli så undertryckta att de inte vågar para eller t o m drar upp testiklarna när de unga och kanske aldrig mer får ner dem.

Hundar som ständigt blir nertryckta av sina ägare (alltså tränade på ett totalt felaktigt sätt), t ex när de ska kissa inne (markera revir) och när de ska rida kan bli för försiktiga för att våga para tikar (speciellt när ägaren är med).

Man kan trots allt få en avelshanne helt rumsren. Man behöver inte trycka ner en hund vid inlärning, man kan lära in bra beteenden med modärnare metoder. Läs mera om rumsrenhet (se länk nedan).

En hanhund som inte kan hundspråket kan få svårigheter med parning i framtiden då parnings beteendet bygger mycket på hundspråket. Det är alltså viktigt att blivande avelshundar redan som valpar får sunda och bra relationer med trevliga hundar som är helt igenom snälla.

En hund som är nertryckt så den inte ens vågar para ger den osunda mentaliteten till sin avkomma. Jag behöver väl inte nämna att dålig könsdrift är en ras undergång. Om ingen fungerar i sin könsdrift blir det ju inga valpar!

 

 

190816 Låna ut hanhund till avel eller ej?

Vilket gör man som god hanhundsägare?

Låter man hunduppfödare låta para sina tikar med ens hanhundar även om de har tikar som har sjukdomar?

Är det bra för rasen att de använder våra friska hanhundar till sjuka tikar, eller ska vi stoppa dessa tikar från att få paras med våra hanhundar?

Är det bra för rasen att säga nej till sådana parningar?

Är det ok att låta folk para med ens hanhund även om tiken är släkt med ens hanhund?

Även som hanhundsägare har vi ansvar.

Allt måste bedömas till hur det ser ut på rasen.

Exempel:

Att totalt omdömmeslöst låna ut hanhundar till tikar som inte håller måttet för sund avel eller som ger kombinationer med för hög inavelsgrad (= som ger valpar som inte håller måttet) är inte ok.

Även hanhundsägare har ansvar för rasens bästa.

Jag ska väl inte behöva nämna att hanhundar som är defekta ska ALDRIG lånas ut i avel, de ska inte para!

 

 

Mera om könsorgan.

Mera om vård av könsorgan.

Mera om parningar.

Mera om testiklar.

Mera om kastrering.

Mera om rumsrenhet.

 

Denna avelshane är den som jag ägt som haft flest avkommor.

 

Uppdaterad 2019-08-16

 

© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström