Löp

 

En tik löper oftast var 6:e månad. Det finns tikar som löper med 4 månaders mellanrum och hundar som löper med 1 års mellanrum, det finns naturligtvis även andra avvikelser, men dessa är de vanligaste varianterna.

171224 När det är en ovanligt kall period så är det sällsynt att tikar startar löpa. De väntar i regel till det blir lite mildare väder, även om det dröjer. Kanske är det ett arv från de var vilda, då de troligen har sitt ursprung i hunddjur som löper på senvinter-vår för att ha valpar under vår-sommar (det är min gissning).

Vissa hundar som löper ca 2 gånger/år har några veckor längre mellan löpen på vintern och några veckor kortare på sommaren.

Efter en kull valpar är det inte ovanligt att en tik drar ut nån månad extra innan den börjar löpa gången efter kullen. Sedan går den tillbaka till vet vanliga igen.

En hund löper oftast första gången vid 7 månaders ålder till 1 år och 2 månaders ålder. Vissa raser och blodslinjer löper första gången tidigare, vissa senare. Det finns raser som löper första gången vid 3 års ålder! Generellt kan man säga att urhundar och stora raser börjar löpa första gången något senare än små hundar som inte tillhör urhundarna, men undantag finns hela tiden individuellt och på vissa, speciella raser.

Det finns tikar som är oregelbundna i sina löp. Dessa tikar är inte ovanligt att de dras igång eller hålls tillbaka av andra hundar. Det är inte så vanligt med dessa hundar men inte ovanligt att när det förekommer att de finns i vissa blodslinjer. Alltså förefaller det för mig vara en starkt ärftlig egenskap.

De tikar som dras igång av andra är ofta mer dominerande i sin ställning i gruppen.

De tikar som hålls tillbaka av andra är ofta vikande i sitt sätt i gruppen.

Hos framför allt vissa urhundsgruppen kan det förekomma att en tik med lägre rang i gruppen, eller en hund som, vilket man hoppas i dagens läge inte tillåts, blir mobbade i gruppen, kan upphöra att löpa.

Hundar som haft extremt tramatiska händelser förknippad med löp, parning, valpning eller liknande kan upphöra med att löpa.

Ska man ha igång en tik att löpa som är vikande i gruppen kan man sätta dem i en grupp där hunden inte är lägst i rang eller att den får vara för sig själv under en tid, det kan få den att komma igång. Kanske rent ha den ensam med en hanhund.

Tikar drar ofta igång varandra. Alltså har man flera tikar börjar en löpa och sedan följer de andra efter i följd, ibland snabbt och ibland lite långsammare.

Det finns t o m hundar som väntar in matte i familjen!

Tikar som inte löper "som de ska", har dragit ut på tiden, kan man prova att få igång genom att ge dem E - vitamin en kortare tid. En lång tids tillskott kan vara skadligt.

En tik kan med åren börja löpa mer sällan, i sällsynta fall kan tikens löp upphöra när den blir gammal.

 

Normalt löp brukar vara att hunden svullnar upp aningens i vulvan, detta stadium kan vara i dagar och veckor, detta brukar kallas förlöp.

Sedan kommer det blod. Första blod dagen räknas normalt som första löp dagen.

Efter ca 8 - 12 dagar startar vanligast det så kallade hög löpet, det är då tiken är mottaglig för parning.

När hög löpet inträffar kan vara individuellt olika men är oftast liknande på samma individ från löp till löp, men kan variera något i olika åldrar. En ung hund hög löper generellt något senare än en medelålders hund, en väldigt gammal hund kan igen få hög löpet något senare. Riktigt gamla hundar kan i fåtal fall upphöra att löpa eller övergå till torr löp på ålderns höst. Observera att parning med resultat kan ske vid torrlöp!

Under hög löpet sväller vulvan ännu mera, den nästan vänder "ut och in" på sig. Den blir lös och dallrig som en aladåb, blodet ljusnar till en nyans lik väldigt ljus hallonsaft. Det är alltså under denna period som man ska para tiken. Det är under denna tid de flesta äggen avlossas i tiken.

Efterlöpet tar vid när hög löpet slutat, efterlöpet brukar normalt avslutas efter 21 - 25 dygn räknat från första löp dagen (första blod dagen).

Det kan vara svårt att se blod på en väldigt renlig tik, svårare på små tikar än större tikar, man kan ta en tops (på en liten hund) eller ett papper (på en större hund) och stryk i baken innan rastning så brukar man kunna se att det är lite blod. Vissa misstar dessa löp som torr löp.

 

Torr löp kallas också ibland för tyst löp. Det innebär att hunden löper och har ägglossnnig som vanligt, fast utan blod. Oftast har hunden mindre antal ägg som lossnar under ett sådant här löp, varför man gör klokt i att avstå parning på tiken ifall den inte har ett ordentligt löp och vänta in ett bättre löp på tiken framöver istället.

Anledningen till att torra löp kan uppträda är inte ovanligt negativa störningar mentalt eller fysiskt hos tiken.

Om parning trots allt sker under dessa löp är det inte ovanligt att tiken är mindre villig än vad annars är normalt för henne. Det kan också visa sig genom att hanhunden inte har samma drift och sug efter henne som annars skulle varit.

 

En hanhund kan reagera på tikar som om de löpte, fast de inte löper. T ex en tik som är digivande eller dräktig kan hanhundar reagera på tiken som om den löpte. Lika så kan hanhundar reagera på tikar som har livmodersinflammation eller andra störningar.

 

En tik som löper ska man aldrig ha lös på allmän plats, man ska aldrig lämna den ute själv på en tomt eller annan plats. Man ska inte ha den i hundgård.

Tiken ska också skyddas så den inte bli för kall om baken (typ sitta stilla i snö eller regn).

En tik kan vara minst lika ivrig på att ta sig till en hanhund när den löper som hanhundarna är att träffa henne. Lita inte på en löpande tik, oavsett hur lydig hon annars är! Könsdriften (som är en naturlig instinkt) kan vara starkare än våran träning.

Skydda din tik mot oönskade graviditeter.

Så kallat löp skydd är inte nog för att skydda tiken mot parning, det lilla löp skyddet petas lätt åt sidan (av både tik och hanhund).

Löp skyddet förhöjer risken för att tiken får i sig oönskade bakterier, vilket kan leda till sjukdom, se till att byta ofta i ett löp skydd, om ni använder ett sådant.

 

 

Synkronisering av löp

Synkronisering av löp är ett välkänt faktum. Hur fungerar det då?

Ett gäng tikar, oavsett om det finns hanhundar i flocken eller inte, synkroniserar sig i sina löp. Kommer och går tikar i löp i flocken så rubbas dessa inbördes rangskalor som reglerar vilken som får löpa som första tik och vilken som får löpa som andra tik etc. Har man t ex många tikar på parning som träffar tikarna i gänget, så ändrar man turordningen. Har man fodervärdstikar som kommer hem och involveras med det egna gänget så ändrar man turordningen. Kommer det in en annan hund, speciell en vuxen hund, i gänget, så ändras lätt turordningen. Turordningen kan även ändras om det kommer in en vuxen hanhund i gänget!

Hur fungerar turordningen? Vi tror att det simpelt har med dominans att göra. Det har det. Men det är inte så enkelt att en tik är dominant i alla lägen, tvärs om! Är en tik dominant i ett läge, så är den inte dominant i alla lägen för det. Alla hundar har en rangordning, men den är inte så enkel som vi tror, rangordningen är olika för varje enskild situation.

För att här konstatera 3 kullsyskons rangordning som växt upp i en sluten grupp av hundar, en hanhund och totalt 5 tikar. Jag namnger dem för att det ska bli lättare att följa med.

Flocken består av en hanhund (Y) och en äldre tik (X), en ung tik (Z) och tre valpar (A, B och C). De tre valparna är avkommor till den äldre tiken och hanhunden. Ungtiken är syster till pappan. Alltså en väldigt sluten och sammansvetsat gäng. Skulle ha kunnat vara en normal flock av vilda hunddjur.

Ena valpen A är utan tvekan den som totalt dominerar under jakt och är mest självständig. En annan av valparna B dominerar som en tät följeslagare till sin mamma. Den tredje C dominerar vid kontakt med flockledaren, d v s ägaren. Ingen av de andra försöker överta varandras områden, utan de respekterar varanras områden och expertis. Ungtiken Z är en huvudlarmare över hela gruppen. Hanhunden Y har ingen inbördes dominans gentemot tikarna, då han är en hanhund, han är med automatik lägst och stör inte de olika dominansförhållandena. Gammeltiken X har allmän kontroll på att allt är lugnt och att ingen är elak mot den andra, jag kallar sådana "polisen".

När och vilken ska då börja löpa och hur tätt?

I denna grupp började de löpa i normal ålder för sin ras. Först började C, sedan efter 1 dag började Z löpa, sedan 9 dagar efter Z började B löpa och till sist började A löpa, 3 dagar efter B. Mamman X löpte 2 månader tidigare, och särställde därmed sin egen possition som är vida överlägsen de andras inbördes possitioner.

Hade gruppen varit mer osäker i sina roller så hade en tik i taget löpt med större mellanrum mellan löpen. Ju mer stark, säker och sammansvetsad gruppen är tillsammans, ju tätare löper de mellan varandra.

Kollar man en kennel där man vet att hundarna lever tillsammans utan allt för många fodervärdstikar så kan man se ifall det föds en kull och en månad senare en till o s v. Detta är oftast en grupp hundar som är väldigt skällig och bråkig. Avsaknad av flockledare och därmed trygghet i gruppen gör denna dominansordning totalt splittrad.

Tar man in en ny hund i en flock så anammar den sig till denna ordning ganska fort, om den ursprungliga gruppen och individen är bra hållna i sin mentala men också fysiska hälsa.

Är gruppen väldigt stor brukar gruppen delas upp i 4 löp per år. Alltså två olika löpcykler i gruppen. Ofta börjar då de äldre hundarna i gruppen löpa, de kommer i turordning, sedan kommer en paus på ca 1-1½ månader, sedan kommer ungdomarna i turordning. Sedan kommer ett uppehåll som är aningens längre, ofta närmare 2 månader, sedan startar de äldre igen och cykeln börjar därmed om.

Hundar som är i en väldigt stökig grupp tenderar att löpa en och en mest hela året runt. De börjar ofta inte löpa förrän föregående hund minst har börjar höglöpa, eller helst har löpt färdigt.

Hundar som är långt ner i rang på denna turordning kan löpa varannan period, d v s ca 1 gång om året. Detta är även vanligare på vissa urhundsraser, då de är närmare "naturen".

Det vanligaste hos vilda hunddjur är alltså löp en gång per år. I övrigt följer de oftast detta ovan mer eller mindre, med lokala varianter beroende på sort av djur.

Om hundar i en kennel inte lever tillsammans som grupp, utan istället står en och en i hagar, burar eller liknande, så tenderar de mest högljudda att löpa först, något som understryker fel balans och uppmuntrar dåligt flockbeteende. Valpar efter sådana tikar lär sig av sin mamma att "mobba" andra hundar. De får man lära upp i "social kompitens" i en grupp hundar redan som små valpar så de ska ha chansen att i bästa fall får ett normala hundbeteenden.

 

 

Det är mycket passning med löptik – hanhund

En sak jag lärde mig fort av en gammal hunduppfödare var att man ska ha MINST 2 hinder mellan hanhund och löptik, det gör mer nytta än man tror, dels bevakar inte hanen och tiken väggen / dörren mellan sig, de får det mer på avstånd, så tanken att det är “lätt” att försöka ta sig över det enda hindret lägger sig betydligt, därmed äter hundar bättre, uppför sig bättre, sover lugnare o s v, förutom att man minskar risken för tjuvparningar.

Detta knep har lyckats med att ge mig ett otroligt lite antal tjuvparningar, speciellt som jag under alla år från 1979 (när min mamma skaffade en Japansk vit spets hane och jag själv hade Schäfer tik) har levt med båda könen i familjen.

Sedan ifall någon tar sig förbi första hindret hinner man se det och göra stängningen mer pålitlig, innan katastrofen är ett faktum.

Ett faktum som få människor tänker på är att en hund känner av löptik doft på 3 km avstånd. Hundar är alltså alltid mer eller mindre vana vid löptiks doft. Det är ofta ägarens ängslan som ger hunden signalen att - "flockledaren är osäker, så nu har jag fritt fram", som orsakar de största problemen vid hanhund - löptik situationen förutom för klen avskiljning.

 

 

171218 Två hinder mellan hane och löptik

Ni som känner mig har hört mig tjata genom åren att alltid ha två spärrar mellan löptikar och hanhundar.

Nu har jag igen (december 2017) fått höra om en tjuvparning p g a en som "glömde sig" och öppnat grinden emellan och "det gick så fort"...

Sådant behöver inte hända när man har dubbla spärrar mellan löptik och hanhund.

Som exempel kan jag berätta att när jag nyss hade jordbruksverkets inspektörer här och då hade jag en tik som var här för parning, hon var i köket tillsammans med några andra tikar.

Jag klargjorde att där var LÖPTIKAR vi gick in till i köket! Vi inspekterar där först.

Vi går alla in i köket. Inspektörerna tittar och tar sina bilder. Sedan ser de dörren till matrummet.

Då kutar en av dem dit och ska slita upp dörren fortare än jag hann säga STOPP!

På andra sidan dörren gick en hel kennel med avelshanar... Som tur är har jag alltid dubbla spärrar. I detta fall dörren stängt + låst!!! Tji fick de.

De hade nog gärna viljat ställa till elände för mig, men det misslyckades de med denna gång tack vare mina dubbla spärrar mellan löptikar och hanhundar.

Dessa dubbla spärrar är alltså inte för att det ska låta bra. De har räddat mig gång på gång genom åren så katastrofen inte varit framme.

Tänk om jag hade behövt lämna tillbaka nyparade tiken (och hennes "syster") dagen efter till sina ägare och meddelat att löptiken även hade blivit tjuvparad, med kanske en släkting eller kanske en hund av annan ras!!!

För att inte tala om att avelshanarna hade kunnat skada varandra i en sådan situation.

Det låter säkert som ett skämt för somliga, de flesta, att djurinspektörer beter sig så här, men tyvärr var det inte första gången hos mig, och jag har flera vänner som liksom jag har många hundar som också blir utsatta för likande attentat mot våra hundar och mot våra kennlar.

Däremot blir våra vänner och deras vänner med få hundar ofta mycket väl behandlade, så det är väl bra i alla fall, tror jag.

Det är bara väldigt tråkigt att man ska bli diskrimenerad p g a att man har många hundar i Sverige av myndighetsutövare som inte drar sig från att skada djur.

 

Uppdaterad 2017-12-25