Halsband o d till vardagsbehov

 

Koppel är snöret som går mellan din hand till hundens halsband. Halsband är den delen som är runt halsen på hunden. Ibland är halsband och koppel i ett, oftast på utställningsband och retriverband.

 

Koppel är människans påfund för att binda hundarna vid ägaren, för att hunden ska passa in i det samhälle vi format. Fysiska koppel finns inte i naturen. Psykiska bindningar är däremot extremt starka i naturen, ofta starkare än de flesta sällskapshundar har med sina ägare idag!

 

P g a att det inte ligger i hundens natur att bli bunden upp på detta vis måste vi ta extra hänsyn till det när vi lär hundarna gå i band. Det är vårat ansvar att se till att hundar gillar detta och att de inte får förslitningsskador av att ständigt låta hunden dra i halsbanden. Gå fint i band.

 

Valphalsband till små hundar med reflex, tillverkare Alac.

 

 

Nyttan med halsband

Varför har vi halsband på hundar?

Halsbandet fyller den funktionen att det helt enkelt finns något att fästa snöret i, d v s kopplet. Det viktiga med ett halsband som används för promenad är att halsbandet är sådant att det inte kan komma av hunden. Samtidigt får det inte ligga ann och skava hunden.

En annan användning av halsband är att man har något att fästa namnbricka i, eller ID-tub i. Förr behövdes de också för att fästa skattemärket på. Detta halsband bör vara på hunden när den är lös på framför allt allmän plats. Då är det extra bra om halsbandet är av modell katthalsband eller jakthalsband, av precis samma orsak som hos katter och jakthundar, om de fastnar ska halsbandet lossna så de inte stryper sig!

Man får ALDRIG göra illa hundar med halsbanden!!!

 

Valphalsband till små hundar med och utan reflex, tillverkare Alac.

 

 

DRESSYRHALSBAND, ANTISKÄLLHALSBAND, TORTYRHALSBAND

Det finns många olika halsband och koppel.

Antiskäll halsband som ger ljud eller vibrationer, eller båda, ifrån sig när hunden skäller. Om ni provar det, se noga till att det inte går igång på det som hunden inte ska tillrättavisas för! Detta är oerhört viktigt. Ställ känsligheten, där det går.

Se mer om antiskällhalsband som sprutar i hundens näsa i egen rubrik nedan.

Halsband med piggar in i huden på hunden är ett tortyrhalsband (det går under namnet stackel, tagghalsband eller det romantiska namnet rosenkrans), det är ABSOLUT FÖRBJUDET i Sverige!

 

Stackel

 

Stackel går annars att vända ut och in, så piggarna kommer utåt, då skyddar det hunden från attacker kring halsen från andra hundar. Huruvida det är förbjudet i Sverige att använda stackel ut och in vet jag inte.

Jag ägde en gång i tiden ett stackel, det var på 1970- till 1990-talet, men använde den uteslutande ut och in, när jag använde den. Sedan blev den stulen i början på 1990-talet.

Elhalsband är också totalt förbjudet i Sverige! Att tillägga är att många av elhalsbanden fungerar inte mer än ett vanligt halsband med vibration eller en lätt vibration, och betydligt mindre än t ex ett halsband som skjuter upp citronspray i näsan på hundar! Att skjuta upp citronspray i näsan på hundar är vad jag betraktar mer våld än nöden kräver. Ett normalt ledarskap och rätt aktivering till hunden räcker gott för att få bukt med de flesta skällanden, näst intill alla, skulle jag vilja påstå.

Dressyrhalsband är ett så kallat stryphalsband. Det är oerhört överlägset redskap för att hålla en hund, rätt använt.

För extremt korthåriga hundar, som t ex Italiensk vinthund, kan hunden känna smärta av metallen på vintern som då ofta blir för kall, men i dagens läge finns det fina halsband av tyg och läder också, även av så kallade dressyrhalsband! De kanske däremot är mindre lämpliga på vissa långhåriga hundar där de kan fastna i pälsen.

Jag använder halvstryp till nästan alla mina små hundar, till största orsak för att de är lätta att dra av och på hunden då mina händer är klumpiga och stela för det mesta, speciellt när det är kallt, vått eller blåsigt. I dagsläget (augusti 2010) har jag en hund med stryphalsband, detta p g a att den hunden började dra vid ca 9 månaders ålder och då bytte jag till stryp och har aldrig haft ett problem med dragande från den hunden igen efter det.

Selar är inte bra till vardags, anledningen är att de trycker ut armbågarna. Armbågarna kan töjas ut av en sele så de blir lösa. Selar användes för ledarhundar för att de ska kunna dra lätt och på så vis visa vägen, likaså för spårhundar och dylikt, av samma orsak. Så användes det av draghundar och ska då vara sele för att hunden ska dra, naturligtvis. Så kan man behöva ta till sele på extremt ouppfostrade hundar som har gravt hjärtfel. I övrigt är det förkastligt och ibland till och med skadligt med sele.

Fasta halsband är heller inte det bästa för hundar, då de sliter mer på pälsen och sitter åt mer eller mindre hela tiden. Att ständigt gå i strupgrepp är inte angenämt för en hund, även om många tvingas vänja sig, vare sig de vill eller inte. Sitter fasta halsband för löst kan hunden krypa ur istället och fyller då inte någon funktion, eller är t o m skadligt då man tror hunden sitter fast och inte gör det. Det kan leda till farliga situationer, jag har hört och sett flera exempel på det genom åren.

Läder var vanligt förr i tiden, men numera finns mycket effektivare och mer praktiska material. Läder kräver underhåll, kan spricka och blir faktiskt gammalt. Läder inbjuder mer till att tugga på för en hund. Läder sliter också ofta mer på pälsarna! Tyg, tycker jag är ett väldigt bra alternativ nu för tiden.

Det finns dressyrhalsband att köpa på skalman. Dessa är riktigt överlägsna när de styrs av dig, och endast avger ljud (pip) och / eller vibrationer som verkar överraskande. Du kan användas som hjälp för att träna bort många olika olater som ouppfostrade hundar lagt sig till med, som exempel; träna bort att hundar jagar katter, träna bort skällande, stjälande, hundar som vill hoppa över staket m m. Det är bara fantasin som sätter gränser.

 

Dressyrhalsband

 

 

VALPHALSBAND

En bra träning för små valpar, det gör övegången till att gå i band i framtiden så mycket enklare, förutsatt att man inte väntar för länge med att börja träna valpar att gå i band.

Det första intensiva kliandet som många hundar känner när de börjar med halsband är redan avklarat när valparna är så små så det blir en naturlig del av deras vardag att ha halsband.

De fungerar även som en bra märkning av valpar. Man ser fort vilken valp som är vilken t ex på foton. Det blir lättare att följa en specifik valp på detta viset. Om en valp gör något skojigt så kan man följa det och koppla det till rätt valp, eller om en valp gör något mindre önskvärt...

Har man på halsbanden hela tiden är det bra om det är en liten elastisk bit som på katthalsband om hunden fastnar någonstans så kommer de lös. Katthalsband fungerar aldeles utmärkt till små dvärghundsvalpar.

Har man fasta halsband på små valpar måste kan kontrollera detta dagligen, så det inte blir för snävt. Valpar växer ofta ryckvis och vissa dagar riktigt snabbt. Vi ska ju inte gå in för att strypa våra små vänner.

Fördelen med dessa valphalsband som är på bilderna är att de går att reglera ut vartefter valparna växer.

Man kan också ha pärlhalsband på små valpar, om de inte gnager på varandras halsband. Se mer här.

 

Valphalsband till små hundar, tillverkare Alac.

mindre valpar

något större småvalpar

 

 

STRYPHALSBAND

Värsta problemet med stryphalsband är dess namn! Namnet gör att folk tror det är ett tortyrredskap. P g a detta försökte man byta namn till dressyrhalsband, ett namn som aldrig blev riktigt populärt.

Idag har folk en romatisk fantasi om vad en hund är. Dessa människor och deras påverkan på okunniga människor tycks ha störst problem med namnet, och kan därför inte tänka sig att använda detta fantastiska hjälpmedel.

Vi MÅSTE kunna vara kapabla att hålla en hund vi går ut med. Kan vi inte det, så har vi inte kontroll och vad som helst kan hända. I den situationen är man en oansvarig hundägare / förare. Ett rätt placerat stryphalsband gör att man kan t o m hålla hundar som är tyngre än en själv. Enormt gigantiska hundar eller hundar med oerhörd styrka kan däremot dra iväg med barn, så där ska en vuxen vara med för att inget ska hända.

Är man extremt kort och hunden är extremt hög och man inte är jättestark så kan det också bli svårt att hålla en hund som är ouppfostrad.

Ett vanligt gammeldags stryphalsband (eller dressyrhalsband som det ibland kallas) är inte så dumt som det låter. Det ligger löst kring halsen, som ett snyggt halsband, ett fint smycke, när hunden inte drar, det gör inte illa hunden på något vis. Drar hunden stryps det åt och hunden slutar automatiskt att dra, om halsbandet är placerat på rätt plats, d v s precis bakom öron och käkar högst upp på halsen. I mitt tycke är det helt överlägset för alla hundar! Det snällaste halsbandet man kan ha på en hund.

Vissa hundar som är extremt korthåriga och med tunt skinn (t ex Italiensk vinthund och nakenhundar) kan känna smärta av metall mot sin hals när det är väldigt kallt. Men numera är det inga problem när det finns stryp i läder, tyg eller liknande.

Generellt kan sägas att långa länkar är mer klumpig i sin strypeffekt. Åtdragningen sker ryckvis. Med väldigt långa raka länkar man det t o m nypa hunden i skinnet, speciellt om hunden har tunnt skinn, som t ex vissa vinthundar eller mycket löst skinn, som t ex Basset Hound. Virade länkar löper alltså lättare och fortare och blir på det viset mer exakt i orsak - verkan, det språk som hundar förstår sig på så oerhört bra. Tjockare länkar skär inte in lika mycket mot kroppen, då det blir större yta som huden exponeras mot. Detta gör att den inte är lika direkt som en väldigt tunn kedja med virade länkar. Funktionen blir klumpig, grovyxad.

Förr fanns det stryphalsband som hade namnbricka för gravyr. Det verkar som det aldrig kommit tillbaka.

Guldkedjor i så kallas snakelänk (se bilden nedan) är populärt i vissa kretsar och vissa raser till hundutställning, då det är elegant och väldigt exlusivt. Dessutom har det fördelen att inte dölja något av halslängden, så halsen på hunden syns i sin fulla längd. Se mer om utställningsband.

 

180713
2 mycket tunna halsband.

Guldfärgad så kallad snake.

Med bricka.

Några olika halsband.

 

Vissa stryp har större löpringar och vissa mindre löp ringar. Det enda som skiljer dessa är att de små ringarna är det betydligt svårare att trä i kedjan i, speciellt om man har så dåliga händer som jag har, eller om man har halvtaskig syn.

Vissa tygstryp är extra bra för mina händer då det är många av dem som inte trär ur sig ur ringen mellan användandet.

Fördelen med tygstryp är att det är tyst också och på så vis inte förbereder hunden på en åtdragning.

Det finns tygstryp/dressyrhalsband med stopp knapp på, det är bra då man vill att halsbandet ska sitta kvar högre upp, under käkarna. Det är också bra så den inte går för löst och hunden kan krypa ur, då tyg, framför allt när det är nytt, är lite stelt och inte faller ner som en kedja. Se bilden nedan. Detta halsband har dessutom en invävd reflextråd bredvid det virade svarta snöret (i alla fall i Alac´s sortiment).

 

Bandet är från Alac.

 

Längden på ett stryphalsband ska vara minimum så det går att trä över skallen på hunden. Antingen provar man bandet, eller så mäter man. Måttet tas från hakan upp över öronen till mitt upp på skallen, bredaste måttet är det som gäller. Mäter man går det bra med vilket snöre som helst och sedan mäter man snöret.

På en hund som är under 4 år är det bra att ta till lite extra, så har hunden att växa i.

På en färdigvuxen hund brukar man rekomendera 3-5 cm extra.

Förr tyckte man att hunden alltid skulle ha ett visst antal cm extra att "rycka med", för att få nog hårda och skarpa ryck. Meningen var då att när hunden drog i kopplet skulle man sträcka fram armen så långt man kunde och dra för allt vad gudarna höll, så hunden helst trattade på backen. Typiskt våld. Idag vet ju alla, hoppas jag, att det är TOTALT FEL att göra illa hundar på minsta vis.

Det var så jag blev lärd på 70-talet på flera olika dressyrkurser, men vägrade att utsätta mina hundar för, jag förstod redan då att det var våld, inte dressyr. Idag vet ju de flesta att våld inte alls behövs vid träning med hundar, tvärs om. Enbart konsekventa och tydliga signaler. Aggressivitet har aldrig lärt hundar annat än att vara rädd, och rädda hundar vill vi ju inte ha.

Jag ska i ämnet stryphalsband tillägga att jag i ännu högre grad är övertygad om dess överlägsenhet för vart år som går. Jag får ständigt nya rapporter om skador av fasta halsband.

Bilden nedan ett kombihalsband, stryp/fast.

Extremt användbart när man har en ny hund som man ännu inte är säker på. Hunden kan ka det på sig hela tiden. Man kan ta tag i det om man vill ha hunden nära och man kan lätt koppa det på stryp vid promenader.

Också extremt användbart när man går med en hund och sedan vill ha den att dra lite lätt. T ex om man behöver hjälp upp för en backe, eller vill att hunden spårar en bit etc. T ex servicehundar. Då är det bara att koppla om från stryp till fast med ett klick.

Just detta är på tok för brett. Mina stora kände sig som stelopererade när de fick på sig detta och tittade mig djupt i ögonen och undrade vad det var frågan om. Dessutom är det extremt stelt, men det kanske det måste vara då det är reglerbart i olika storlekar förutom de andra funktionerna.

Detta har också en extra knapp som låser bandet så det inte kan gå att öppna förrän man flyttar röda knappen.

Kombihalsbandet har potential att bli ett mycket bra hjälpmedel när barnsjukdomarna är avhjälpta.

 

Kombihalsband, stryp eller fast.

 

 

Farligt stryp

Det är viktigt med all utristning att se till att de inte går sönder. Med stryp ska man se till att ringarna inte blir avlånga eller t o m går av. Om de blir avlånga kan de krypa ur den andra ringen och kedjan glider av hunden. Dessutom ökar risken för att det blir sprickbildning i ringen så den går av. Speciellt om den har en svetspunkt i ringen. Mycket farligt.

Om en hund har tillåtits att dra så ringen blir så här oval som på bilden så har man problem. Man måste då se till att hunden slutar dra i kopplet. Det är aldrig hälsosamt för en hund att dra. Det stör hunden både fysiskt och psykiskt. Dessutom jobbar hunden upp en massa muskler kring halsen som den inte har någon nytta av under normala omständigheter.

En hund som drar hela tiden slits i ben, leder, rygg o s v. Dessutom ger det hunden en illution om att det är den som väljer väg och tempo, och därmed bestämmer i familjen. Något som är förödande för hundens psyke. Detta är ett av alla problem som är extremt vanligt med hundar som är mentalt skadade och de flesta gånger bidrar hundens dragande till att göra hunden mer förvirrad i skallen.

 

 

 

Tyg eller läder

Om man ska ha tyg eller läder är egentligen en smaksak. Rent praktiskt som kan man ha i åtanke att läder är ett levande material och behöver smörjas nu och då. Tyg har fördelen att man kan kasta in dem i tvättmaskinen och få dem rena på det viset med jämna mellanrum.

Hur halsbanden är sydda är något man ska hålla ett öga på.

Om läderbandet är sytt så beror ofta kvaliten i stygnen på två saker, hur det är sytt och vilken kvalitet det är på lädret. Ju högre läderkvalitet, ju bättre hållbarhet OCH bättre comfort för hunden, då ett läder av högre kvalitet är mjukare och mer följsamt.

Dåligt sydda halsband är något som är bäst att kasta om de börjar fransa upp sig i stygn.

 

 

 

Halsband, fasta eller stryp?

Att ha en brett, stelt halsband som måste sitta åt hårt för att garantera att hunden inte tar sig lös, istället för ett smalt strypkedja på sin hund, kan jämföras med om du själv har ett brett, stelt halsband kring halsen som sitter åt framför en tunn elegant kedja som händer ner löst över bröstet. Vilket föredrar du?

Dessutom kan du prova att sätta på dig ett brett, stelt halsband och se vad det gör åt din förmåga att vrida och vända på huvudet. Det är ingen tvekan om att det både ger rörelseinskräkningar så väl som skavsår med tiden. PROVA!!! Jag tror inte det blir många som vill leva med ett sådant halsband någon längre tid. Jag vill absolut aldrig utsättas för detta!

Jag är inte alls förvånad att vissa hundar får panik när folk ska börja träna dem att gå i band första gångerna och sätter på dem breda, stela halsband. Det måste vara lätt för en hund att få panik över ett tjockt halsband som sitter åt kring hals och strupe.

Att klämma över strupen på en hund betyder på hundspråk -"Jag dödar dig om du inte ligger still".

Om man sätter på en hund ett fast brett halsband som är mjukt kan det rulla ihop sig och blir en stor och tjock klump kring halsen.

Är det stelt så det inte rullar ihop sig så skär det in i kanterna i hundens hals när den rör på huvudet.

Halsbandet med lampor i är i regel stelt då det innehåller lampor som ska lysa i mörkret. Smart att kunna se hunden mörka höstmånader, eller hela vintrar igenom på platser där det är snöfattigt så det blir mörk även resten av vintern.

Då kan man under rastningen ha hunden i det breda, stela och obekväma halsbandet en stund och sedan låta hunden slippa det hela efter att den varit lös. Man ska då ha halsbandet extra löst för att inte skava hunden och låta hunden få full rörlighet i huvudet, på det viset kan hunden också ha chans att få av det om den fastnar någonstans. Det ska INTE användas till promenadhalsband, utan enbart för att se lamporna så man ser hunden medan den är lös.

När man kopplar upp hunden för att gå hem igen så tar man av det obekväma halsbandet, för hundens komfort och användet ett säkert och bekvämt halsband för promenaden istället.

Se mer under reflexer för hund. Länk näst längst ner på denna sida.

 

 

 

Säkert halsband

Ska man vara säker på att ett fast halsband inte går att ta sig ur så gör man som så att man ställer in önskad längd på halsbandet. Reglar halsbandet där. Sedan tar man halsbandet och för det över huvudet. Går det att få över huvudet ner på halsen, börja om. Går det över skallen åt ena hållet så går det över skallen åt andra hållet. Sätt in ett hål och prova igen, upprepa tills halsbandet inte längre går att få över skallen. Då har du ställt in rätt storlek till din hund.

Jag har tagit kort på min hund med grövsta halsen (skrivet 2015), då han är korthårig och utan underull så syns det bra på bild också. Tar jag ut halsbandet 8 mm (till nästa hål) så tar han sig ur halsbandet. Här syns det vilket strypgrepp detta ger hunden. Halsbandet har heller inte möjlighet att sjunka ner längre ner på halsen, trots hans upprepade försök bl a genom att ruska sig, då halsbandet inte kan tas ur mer och fortfarande vara säkert.

Personligen tycker jag synd om hundar som ska vara hållna i ständiga strypgrepp. Utan tvekan tyckte även hunden synd om sig själv när han fick vara modell för dessa bilder med ett otäckt tryck över strupen.

Samma hund med stryphalsband, ett helt gäng med olika länkar och olika längder. Här finns det inga stryptag över strupen, trots att han här ställer upp på att demonstrera flertal halsband av olika modeller på en gång.

 

 

 

Hur man gör för att få ett fast halsband att vara säkert

Det är farligt att tro hunden sitter fast i ett fast halsband, har främmande (okänd) hund fast halsband så ska man alltså utgå ifrån att hunden inte är helt fast, då detta oftast är fallet. Halsbandet ska då endast betraktas som ett osäkert kort och inget man kan lita på.

Fast halsband är inte säkert på stora delar av våra hundar om det inte sitter åt så mycket så hunden stryps till hälften. Detta beror på hundarnas fysiologi. Hundar med stora eller breda ansiktet med en tillräckligt smäcker hals går det att ha ett fast halsband på utan att strypa hunden halft till döds och ändå kunna lita på att hundar inte kan ta sig ur.

Av denna anledning ska man ALDRIG lita på att en okänd hund med fast halsband sitter säkert.

Man testar detta genom att sätta ut halsbandet och dra på hunden halsbandet över skallen. Går det, så ta av och sätt in halsbandet ett hål, prova igen att dra på halsbandet över huvudet, går det fortfarande, upprepa. När hunden inte kan få på sig halsbandet genom att det fixerats och försökt trängas på över skallen, då har ni rätta storleken till den hunden. Öppna då halsbandet och sätt på det i rätta hålet. Får ni inte ledigt in 2 fingrar med det halsbandet på så mår hunden inte bra. Alltså ska man ALDRIG plåga den hunden genom att ha fast halsband på hunden.

Att ha fast halsband som sitter för löst på en hund som en fara, då det är samma som att hunden inte är kopplad. Faran kan vara framme när som helst.

De hundar som kan ha ett säkert fast halsband utan att strypas är alltså hundar med stor skalle jämfört med halsens omkrets.

Det finns hundar som spänner musklerna kring halsen när ägaren/skötaren sätter på halsbandet och sedan slappnar av och då sitter halsbandet slappt och därmed farligt.

Skallens största omkrets kan inte hunden manipulera, det är ett säkert mått.

Jag har personlig erfarenhet av en person utbildad att ta hand om främmande hundar gjorde detta misstag, ett misstag som hunden fått lida av år efter år p g a detta. Läs mer om detta: MULTI CH Mijokr´s HB Buzz Aldren.

Det vanligaste för hundägare som väljer koppel, halsband, selar o s v till sina hundar är att de tar till i överkant. Utrustningen ska först som sist vara SÄKER. För stor utrustning är det mycket större risk att hundar kan ta sig ur. Rätt storlek är alltså avgörande för säkerheten.

Skulle ni själva ha en kappa som är för en dubbelt så stor människa? Skulle inte risken finnas att den rent glider av p g a tyngd och storlek bara du rör på dig? Snacka om säkerhetsrisk!

Halsband och annan utrustning som är grova så de kunde hålla en liten elefant är dessutom bara onödigt tungt, grovt och klumpigt, inte behagligt för en hund.

 

Valphalsband till små hundar utan reflex, tillverkare Alac.

 

 

Ska man vara säker på att ett fast halsband inte går att ta sig ur så gör man som så att:

1) Man ställer in önskad längd på halsbandet. Reglar halsbandet där.

2) Sedan tar man halsbandet och för det över huvudet. Går det att få över huvudet ner på halsen, börja om. Går det över skallen åt ena hållet så går det över skallen åt andra hållet.

3) Sätt in ett hål och prova igen.

4) Upprepa tills halsbandet inte längre går att få över skallen. Då har du ställt in rätt storlek till din hund.

 

Valphalsband till små hundar,
tillverkare Alac.

utan reflex

 

 

SKADOR AV HALSBAND

Förr var det oerhört vanligt med dressyrhalsband / stryphalsband. På den tiden var det inte alls vanligt att hundar hade skador i nacke eller hals.

Numera har alla olika typer av halsband blivit vanliga, alla UTOM dressyrhalsbanden, de har gått ner något enormt i användningen. I detta fall är det konstigt att utvecklingen går bakåt, när så mycket annat går framåt. T o m på brukshundsklubbar och dyligt där man tidigare förstod vilket utmärkt hjälpmedel stryphalsband var har man ibland gått ifrån dem.

Hals och nackskador har ökat något enormt, ett problem som var extremt ovanligt förr, är numera extremt vanligt.

Redan på 70-talet konstaterade man att fasta halsband hade större risk att ge hals och nackskador, speciellt om de var breda. Då ökade skadefrekvensen lavinartat. Detta tycks vara en gammal kunskap som är på väg bort. Dessutom en kunskap som ännu inte motbevisats 2011, mig veteligen.

Jag får förfrågningar regelbundet om detaljer i mina texter. Vissa tar jag upp som exempel. Jag väljer att ta upp det senaste som jag fått rapporterat i denna sak.

En hund har gått på massor av olika undersökningar, behandlingar, sjukgymnastik o s v under 2013-2014. Diagnosen var ryggproblem i främre delen av ryggen mot nacken. Hunden blev avlivningshotad p g a sina ständiga smärtor och att den började få skador av sina mediciner. Hunden hade också lärt sig att försöka försvara sig vid beröring kring övre delen av ryggen. Den tog till tänderna... Hunden hade ett relativt brett halsband av fast modell. Då trillade husse över min hemsida. I sin förtvivlan var han beredd att prova allt, även det som han tyckte lät konstigt. De ändrade utrustning till stryphalsband, de fick via telefon lära sig hantera strypet på rätt sätt. Första 14 dagarna hade hunden en lätt smärta korta stunder, men fortfarande mycket mindre än tidigare, och med tydligt mindre smärta dag för dag. Efter 14 dagar hade hunden ingen mer smärta. Under senaste 3 månaderna efter det har hunden inte haft smärta en enda gång. Hunden hade innan bytet till stryp inte haft en dag utan smärta.

Detta är bara ett exempel av många som jag fått förmånen att hjälpa till med och följa.

 

5 koppel med matchande halsband från Alac.

 

 

Halvstrypshalsband

Halvstryp finns i främst två modeller. En som går att reglera ut vartefter hundvalpen växer och en fast storlek.

Använder man halvstryp så är det vanligaste att man har halsbandet för löst. När man för ihop det fasta bandet till det minsta läget så ska bandet i det läget vara tajt så det klämmer om halsen. När halsbandet är fullt utvidgat så ska halsbandet precis gå att få över skallen.

Ska man använda halsbandet på samma sätt som ett fast halsband (alltså inte som ett halvstryp) så ska man se till att halsbandet i minsta läget inte går att trä över skallen. Annars är inte halsbandet säkert.

Halvstryp är ett riktigt bra alternativ, det har jag själv haft på främst mina små hundar i ca 20 år innan jag kom på retrieverbanden med inbyggt stryp och där ögglan inte ramlar ur så man måste trä om strypet.

Halvstryp ska hållas på minsta storleken, då ska halsbandet sitta som ett fast halsband. D v s det ska i det läget inte gå att dra på hunden halsbandet. Först då är det smått nog att fungera och inte bli farligt. Men i vila är bandet löst hängande utan att strypa hunden så som ett fast halsband fungerar.

 

180619
Halvstryp läder

Reglerbart halvstryp från Alac

Halvstryp med två funktioner

Fast halvstryp 

 

 

Vinthundshalsband

Man har ofta ett bredare halsband till vinthundar, tidigare med mer bredd framtill på halsbandet. Ofta hade dessa en liten stoppning också.

Numera använder man ofta ett halvstryp i tyg som är med stoppning, modellen kommer från draghundar av modell Nome. För drag ska det halsbandet vara som ett fast halsband, alltså lite lösare åtdraget, eftersom de drar! Till promenad bör man använda halvstrypfunktionen. Se under halvstryp.

På flera vinthundsraser är halsen lång och något känslig p g a sin längd. Kan detta lett till att människor ville ge hundarna av den modellen extra stöd? Jag tror det helt enkelt kan vara ett mode. Vissa vinthundsraser har fysiska problem med sina halsar och dess kotor. Kan det finnas något samband med dessa veka halsar och deras ofta breda halsband?

 

Vinthundshalsband i läder med stoppning. Smalare i nacken, bredare fram.

Från Alac.

Från Alac.

Med strasshänge.

 

Vinthundshalsband modell "nome"

Med lurv

Med stoppning

De till höger och vänster är från Alac. Den i mitten har reflexband invävt.

 

Vinthundshalsband med handgjorda och/eller maskingjorda brodyrer.

 

 

Jakthalsband

Så kallade jakthalsband fungerar utmärkt till alla hundar. Vitsen med dessa är att de är delvis av gummi"snodd" så de lätt krängs av om en hund fastnar på t ex en gren i skogen. Samtidigt är det viktigt de har reflex, så de syns ordentligt. Inte för att jakthundar får jagas med när det är mörkt, men ibland skenar jakthundar iväg och kommer inte tillrätta på en gång...

Läs mer under reflexer, länk näst längst ner på denna sida.

 

Valphalsband med koppel till små hundar, tillverkare Alac.

Med reflex.

Utan reflex.

Med reflex.

5 i olika färger utan reflex.

 

 

Halsband med pling

Om man hör pinglet av hundar så kan det ibland vara en fördel. T ex så lärde jag en hund att sluta hoppa över när jag satte på honom pinglor, p g a pinglorna hörde jag honom direkt när han var på väg.

Jag har ofta nummerbrickor som sitter på halsbandet och plingar lite. Hundarna blir då också vana vid "oljud" nära ansiktet, det är en form av "miljö"träning.

Har man hundar som man vill ha upp huvudet på är det bra med med något som dinglar från halsbandet, de flesta hundar vill då lyfta huvudet och gå med fin hållning. En hund som ofta går med näsan i backen är en spårhund, eller en ras som ofta har den hållningen, det kan också vara en extremt undergiven hund som man vill få lite stoltare, lyfter dessa hundar huvudet lite mer så blir de automatiskt att känna sig lite viktigare.

 

Med pinglor

 

 

Katthalsband

Katthalsband är inte helt fel till våra dvärghundar. Det finurliga med dem är en liten gummibit eller ett säkerhetslås som är av sådan kvalitet att det går upp vid för stor belastning.

Vitsen är att djuret inte ska bli hängande i skogen någonstans i ett fast halsband. Detta ska då naturligtvis INTE användas som promenadband, eftersom hunden kan komma lös! Däremot för att fästa namnbricka eller ID-tub i är den helt suverän.

På det viset kan hunden utan risker ha med sig sin bricka/tub när den är lös.

Till stora hundar finns det jakthalsband med samma funktion som katthalsband, de som är enkom tillverkade för jakthundar går naturligtvis att använda till alla hundar, även små hundar.

 

180531
Enkelt katthalsband i rosa med
resårbit, pingla och bricka för
namn och telefonnummer.

Katthalsband modell strass, här
med resårbit som gör att djuret
kan komma lös om den fastnar.

180531
Katthalsband med
säkerhetslås och
ID-tub.

 

180531
Fast valphalsband utan någon form
av säkerhetsanordning, med pingla.

 

Frakt m m

Ibland åker hundar själv. Det kan då vara praktiskt att de har halsband på sig. Man får då i många länder endast ha fast halsband på hunden.

Om man då t ex ska sända en doberman, många vinthundsraser m m, sådana raser som har liten skillnad mellan huvud och hals i grovlek, så kan man inte låta hunden sitta i strypgrepp under hela frakten. Det vore djurplågeri! Hunden kan t o m få svårt att få luft!

Man kan då ha ett fast halsband ändå, men man får hålla det löst sittande.

Då har också personalen något att ta tag i när hunden är i det säkrade området, när de ska ha hunden stilla för t ex undersökning.

Personal som ska ta hand om hunden genom frakten SKA vara utbildad så de förstår att inte lita på att halsbandet är säkert utan som kompletterar med t ex ett dressyrhalsband/stryphalsband. De ska ha egen utrustning.

Sätter de fast ett dressyrhalsband bakom det fasta så blir halsbandet extra säkert, så det är en fördel då med att ha på det fasta halsbandet.

 

 

 

Berlocker, namnbrickor, ID-tuber o d

Olika hängen på halsband i form av vad som helst, t ex namnbrickor, strass, lampor o s v är något som man gott kan ha på hunden, om man vill. Det skadar knappast hunden och lyser upp tillvaron i människans ögon, om man tycker om tingel-tangel.

180509 Se bara till att det inte går sönder och blir farliga småbitar som kan skada hunden.

Läs mer under reflexer/lampor och ID-brickor. Länk nedan.

 

 

På valpar kan det vara fördel att hänga på dem diverse saker, det är bra för valpar att lära sig att det inte är farligt med diverse saker som hänger från halsbandet.

 

180701
Pingla och rosett.
Prydnad. Namnbricka och prydnad (hjärta).

 

 

Skadad utrustning

En skrapning på ett lås, som på bilden nedan, visar att man inte ska ha sådan utrustning på den hunden. Kasta dem när de fått skador!

Om en hund kommer åt och är motiverad att skada utrustning på detta vis så är det bara en tidsfråga innan hunden kommer lös.

Jag rekomenderar ett gammalt beprövat stryp tillverkad av kätting till en sådan hund, den kan hunden prova att ha sönder. Då kan man vara säker på att utrustningen fungerar.

 

 

 

Sele

En sele är inte till för vardagsbehov. En sele är till för drag, spår o s v. Selar är arbetsredskap för dresserade hundar. Selar kan vara farliga då de oftast är ganska lätta för en hund att krypa/backa ur. Under drag, spår och liknande så är hunden spänt i selen hela tiden i sitt jobb. Så fort hunden stannar till så ska man sätta på den vardagsband, för att vara på säkra sidan och inte riskera att något händer.

Nedan har vi en sele som mördat en hund redan. Selen lyckades alltså hunden krypa ur och sprang ut i trafiken, blev så illa skadad att hen fick avlivas. Obs, det gäller selen, inte hunden som är i den vid fotograferingen.

 

 

Selen nedan säljs främst till ägare med ouppfostrade hundar. Med denna sele kan hunden dra och får färre skador än vad den får av en vanlig sele när den drar dag ut och dag in. Men glöm inte, HUNDEN SKADAS i längden. Lär hunden att INTE dra. Det finns inga korta vägar till framgång. En sele gör absolut INTE att hunden slutar att dra. Dessutom kan hundar lätt backa ur denna sele också, och är därmed livsfarliga. D v s fara för hundens liv.

 

 

 

Antidragsele

En "sele" som gör illa hunden i armhålorna när den drar. Det gör så ont så hunden MÅSTE stoppa att dra för att inte plågas. Under armbågarna finns heller inga muskler för hunden att bygga upp som ger den bättre försvar när den har en ägare som gör den illa. Dessutom nyps det i lösskinnet. Man misshandlar alltså hunden.

P g a att denna inte har någon fästpunkt bakom käkbenen så har man heller ingen kontroll över hunden, man kan inte styra hunden och kontrollera deras hjärna, som man kan göra när man påverkar huvudets ställning och riktning.

Behöver jag säga vad jag gillar denna sele? Jag kan ge en hint, jag gillar inte tortyr och tortyrtillbehör.

 

 

 

Nosgrimma

Nosgrimma kommer naturligtvis från häst. M a o, de är gjorda för att hålla hästar på många 100-tals kilon, men teknik, inte muskler.

Med nosgrimma behöver därför inte ägaren ha muskler för att lyckas.

När hunden går rakt fram och spänner kopplet dras huvudet åt sidan, när hunden inte kan titta rakt fram så varken kan den eller vill den dra mer framåt. Tvärs om, de vill backa.

Nackdelen som många i begynnelsen pratade om var att hundar kunde ta sig ur dem. Att de kan ta sig ur den är tydligen ett problem som rättats till, detta gör att man behöver inte längre ha dubbla koppel med nosgrimma, vilket naturligtvis är toppen, ett otroligt bra framsteg.

Ett måste dock är att grimman har rätt storlek och är rätt spänd för den hund som ska bära den.

En annan nackdel var och är att kortnosade hundar kan inte använda den.

Man kan däremot inte styra framför allt hundens hjärna på samma vis med denna. Finkontrollen fungerar inte som den ska. Men som enkom hjälpmedel för att få en normalnosad hund eller långnosad hund att inte dra, kan jag inte hitta ett bättre hjälpmedel för de som inte vill eller inte kan använda stryp. Hjälpmedlet fodrar inte ens inlärning för hur det ska hanteras. Tvärs om, det är en fördel om man inte gör någonting, som tränade människor ofta frestas att göra.

 

 

 

Antiskallhalsband med spray

När ett halsband sprutar upp spray i näsan på hunden måste jag jämställa det med misshandel. Nosen är så känslig på en hund så detta är rena djurplågeriet. Helt onödigt våld mot våra hundar. Detta borde i mitt tycke förbjudas. Enda anledningen till att det inte är förbjudet är, tror jag, att de som bestämmer har inte en aning om hur hundens nos fungerar.

Ska man ge en förståelse för den som inte är insatt i hunden sinnen kan man säga att detta motsvarar om ett barn får sand slängt i ögonen så fort den tittar åt fel håll!

Anledningen till att hundar börjar skälla beror på att folk inte har lyssnat på sin hund, så den har fått tagit till högre och högre resurser för att bli hörd.

En bra skötsel och ett bra förhållande hund-ägare tar bort 90 % av allt skällande. Har man sedan detta bra förhållande så är resterande inga problem att komma tillrätta med.

Att bruka våld mot sin hund är inte rätt.

 

Valphalsband till stora hundar, tillverkare Alac. Används av Maximus och Estrela när de först kom till Sverige.

 

Kika gärna in på min dotters sida, där finns bl a koppel/halsband av makramé.

 

 

Koppel

Retrieverband

Gå fint i band

REFLEXER OCH LAMPOR på halsband och koppel

ID

Utställningskoppel och halsband

 

Uppdaterad 2018-07-12