Ledarskap

 

Först bränner man fett, sedan proppar man in vett.

 

Om våra hundar är problemfria, såväl fysiskt som psykiskt, så ska vi nog tro de har ett bra liv utifrån sina behov. Annars är något fel.

Om hundar är sjuka ofta är något fel.

Om hundar är "besvärliga" är något fel.

Fysisk sjukdom utreder man lämpligast tillsammans med en bra veterinär.

Psykisk sjukdom (eller störning om man så vill) har ofta sin grund i dåligt ledarskap eller för lite aktivering. Allra oftast en kombination av både ock.

Ger man hunden tillräckligt med aktivering utifrån varje enskild hunds behov och ett bra ledarskap så brukar i stort sätt alla hundar bli bra med automatik med tiden. Ibland kan även fysisk sjukdomar försvinna som i ett trollslag när de psykiska besvären försvinner, ett fenomen som jag sett åtskilliga gånger genom årens lopp.

'

Det är normalt för hundar att avguda sin ledare och därmed alltid vilja följa den/dem i vått och torrt. När sker då inte så? Jo, om ledaren är elak (enligt hunden elak) eller när flockledaren är svag och därmed inte pålitlig.

 

En hund som inte har harmoni i sin tillvaro bränner oftast mer energi än de hinner tugga i sig p g a stress. Den kan bli mager.

 

En stark (psykiskt) hund behöver mer stimulans och fysisk aktivitet i större grad än andra hundar för att bli i balans och harmoni. De behöver också en stark ledare (starkare än hunden) för att känna sig trygga.

 

Ledarskap är dominans, dominans har inget som helst med aggressivitet att göra, tvärs om! Ju mer dominans hos ledaren, ju snällare och lugnare ledare och flock, vilket är snällt mot alla hundar i flocken, framför allt de svaga, men även för alla andra, inklusive ledaren själv.

 

 

DETTA ÄR OERHÖRT VIKTIGT I MITT TYCKE.

GRUNDEN TILL ATT FÅ HUNDAR ATT FÖRSTÅ VAD SOM ÄR RIKTIGT OCH BRA

Hundar som uppträder oönskat, t ex en hund som är för framfusig eller tillbakadragen, för att endast beskriva två motsatta egenskaper.

För att förmedla till hunden att detta inte gillas gör man enklast genom att inte ge hunden minsta uppmärksamhet när de är i det felaktiga tillståndet, på inget vis belöna det oönskade beteendet. I värsta fall kan man t o m få markera ogillande för att få hunden att förstå att den går för långt, t ex fnyser och tittar på hunden, pekar finger mot den och säger - "usch vad knäpp du är". Man får inte på något vis göra illa hunden, det leder bara till rädsla, det vill vi inte att hunden ska uppleva.

Mat = belöning enligt hundars uppfattningsvärld. Mat kan ges som beröm, NÄR hunden har LUGNAT ner sig (för den överlivliga hunden) eller KOMMER FRAM (för den rädda hunden).

Motsatsen är att göra en hund nervös, mentalt handikappad, om man försöker "trösta" den när den är uppträder felaktigt. Hunden är ingen människa!

Man måste markera tydligt hur den ska uppföda sig, det beteendet ska man belöna! Man visar då hunden uppmärksamhet.

Hunden kan inte förstå ord som du försöker förklara med eftersom den inte är en människa, du måste "prata" med hunden på det språk den förstår, d v s i handling genom hur du uppträder och därmed förmedlar vad som är bra och vad som är mindre bra (= inte roligt).

Man får till exempel aldrig gulla med en hund som är nervös och stressad, detta tillstånd SKA INTE belönas med NÅGON SOM HELST uppmärksamhet. Detta är oerhört viktigt och en ytterst vanligt misstag många gör, utan att ens vara medvetna om det!

 

 

GRUNDREGLER FÖR EN LYCKLIG HUND

En hund behöver motion (den ska få vara aktiv), krav (det ska finnas bestämda regler), disciplin (den ska lyda sin ägare i de krav man ställer på den, det är upp till ledaren att ställa rimliga krav), uppskattning (den ska känna sig uppskattad och behövd) och kärlek (= mat).

Genom att ha positiva förväntningar på hunden ges ömsesidigt förtroende och uppskattning.

Hundar är handikappade mentalt jämfört med oss. En hund kan t ex inte ta hem mat på bordet till oss. De har inte en chans när det gäller att förstå och följa de komplexa regler och samhälle vi lever i.

Hundar är tacksamma att överlämna ledarskap till den mest kompetenta, som alltså ska vara människan. Hunden är nöjd med att vara underordnad och uppskattad i flocken. Den känner trygghet under en stark flockledare.

Om den mänskliga ledaren inte är en ledare, måste hunden motvilligt och osäkert sköta denna roll, med ett katastrofalt resultat!

Katastrof för hunden och inte minst också för människan!

 

 

DOMINANS - LEDARSKAP

Att vara dominant och visa starkt ledarskap låter i vissas öron ganska otrevligt, men låt mig förklara.

En dominant hund eller människa, en som de andra ser upp till och tyr sig till vid krissituationen är oftast en väldigt lugn varelse, en som inte startar bråk i onödan, men när det verkligen gäller tar den ledning på ett lugnt och tryggt sätt, därför att alla tyr sig till dem för de utstrålar trygghet.

En riktig ledare är dominant men aldrig elak, förlorar aldrig humöret, de skriker inte / skäller inte.

En dominant leder är ganska "overklig", den står liksom över de andra utan att göra någon väsen av det, en ledares utstrålning kräver respekt. Man kanske inte ens i vardags situationer lägger märke till en ledartyp så mycket.  En dominant ledare är snäll, tålmodig men bestämd.

Bestraffning är inte dominans! Var vänlig mot din hund.

En grupp runt en bra ledare är trygg och lugn. En dominant ledare är någon att se upp till och har man en sådan ledare i sin familj / flock behövs inga uppror och få problem kommer att uppstå.

Har man en större grupp hundar är det dessutom viktigt att ha bra ledare bland hundarna också, att ha en bra ledare gör hela skillnaden för alla parter, även de hundar som är lägre i rang än de andra, de blir också lyckligare och tryggare hundar.

 

Här kommer några exempel på olika vanliga symtom som hunden kan få när den har för svagt ledarskap:

 

 

Man ska ha några väldigt bestämda regler. De viktiga reglerna man har ger man aldrig vika ifrån.

Har man en hund som redan provat på att vara ledare så får man ta till "hårdare" metoder än vad man behöver ta till om hunden haft bra ledarskap från början. Man måste också bli extra konsekvent än när man har den rätta starten.

Är man en svag ledare och behöver förstärka ledarskapet finns det vissa övningar man kan ta till för att stärka sitt ledarskap och därmed dämpa symtomen som hunden lider av. Här kommer några exempel.

Inget kommer att lyckas om ägaren inte ändrar inställning och tar ledarskap. Det är alltså frågan om ägarens inställning och attityd.

 

Hundar är intresserade av människors tal och uttryck, de iakttar människor , vilket vargar undviker.

Hundar tolkar vår kommunikation ofattbart bra, bättre än många vet. Vargar har inte denna förmåga. Schimpansen har delvis denna förmåga, men inte närheten av lika bra som hundar!

Hunden kan ofta utan uppehåll iaktta människan när människan gör något annat, hunden kan ägna större delen av sin tid till att endast lära känna människorna, och de vill göra det också! De är framavlade för detta sedan många årtusenden, det är massor av generationer med tanke på hundens snabba generationsskiftningar.

Hundar är i regel lätta att förstå, de har riktigt övertydliga uttrycksmedel. Även människor utan hundkännedom förstår ofta hundar ganska bra.

Exempel på hundens uttrycksmedel är ljud så som morrande, ylande, skällande m m (läs mer om hundars ljud). Svans, öron och ragg. Visa tänder. Luktmarkeringar. Kroppsspråk.

Folk med lite mer hunderfarenhet lägger in sitt eget tolkande, som ofta kommer från människans sätt att tänka, i hundens uttryck och kroppsspråk, däri börjar det ofta gå fel och hundar tyds felaktigt, de förmänskligas oftast.

Duktigt folk med riktigt mycket kvalitets erfarenhet har gått tillbaka till att tyda hund som det är, hunden är enkel, spontan, direkt och lever här och nu. Det är enligt mig en av hundens största tillgångar för oss människor. Det är också denna egenskap som ligger till botten för att man kan träna om en hund som tidigare blivit felaktigt behandlad.

 

Promenader är ett ypperligt tillfälle att utöva kontakt och ledarskap.

Motion dämpar dessutom hundens energi och gör då hunden lättare att hantera och kontrollera.

En dominant, framfusig hund som man vill hålla tillbaka kan man med fördel låta gå "fot" med max huvudet i höjd med ditt knä.

I samband med promenader etableras ledarskap. Hunden lär sig också följa krav. Flockledaren ska uppträda med självförtroende, auktoritet, uppmärksamhet och visa det i sin hållning och uppträdande.

Hundar är uppmärksamma på kroppsspråket och vill ha en säker ledare, vi svenskar vill inte verka kaxiga och är lite väl medveten om att man kan bli kritiserad av andra, men i detta sammanhang behövs faktiskt lite mer självförtroendet i sin utstrålning än vad som är på modet i Sverige idag.

Hundar är ju jägare och flockförsvarare och har en tendens att på eget bevåg dra igång på ett kort ögonblick till hög energinivå, speciellt om hunden ser sig som flockledare.

Vi måste under promenader utnyttja träningstillfällena som ges och sätta igång "mot attack" mot problemet med samma snabbhet som en hund. Vi måste visa att vi är ledaren och att situationen inte kräver att man dödar en främmande hund utan att det är lugnt och så måste vi kräva av hunden att den spänner av.

Koppla gärna hunden, för den något bakom dig, vänd ryggen mot främlingen och mota med din egen hund, ta hela kroppen till hjälp om det behövs. Ändra riktning ifall resultat inte uppnås! Direkt när den släpper situationen måste du visa vänlighet så den förstår när den gör rätt, men hetsa inte upp hunden!

 

 

Att härma en stabil hund är ett bra sätt att snabbt utöva ledarskap över en hund

En ledarhund kan mota bort en lågrangad hund från att vara först. Det kan gälla vid mat, vid besök av främlingar eller först till leksaken, vad som helst. Ledaren bland hundarna, eller en som är högre upp på hundskalan kan då snabbt markera med ett bestämt uttryck. Här hos oss består det ofta av en blick eller att hunden går emellan/blockerar. Hos vissa av morrningar. Hos andra t o m bett. Allt beror på ägaren, vilken ton den tillåter i gruppen. Detta kan vi efterlikna om hunden tar överhand i olika situationer. En sak man ska komma ihåg är att små valpar är undantagna. Om de kommer fram så bryr sig inte en ledare om det, då de är för unga för att förstå. De kommer lära sig det senare. Denna period bör vara som längst till valparna når 12 veckor på våra tamhundar, sedan ska de införas i rangskalan och lära sin plats. Inför man detta för tidigt på små valpar så lär de in misstro och får sedan svårt med tilliten.

Vi bör sträva efter lugna och trygga miljöer till våra hundar, det skapar harmoni. Det ger mindre chanser till att hundarna visar icke önskvärda beteenden som kan leda till skador m m.

Mer om hur man känner igen ledarämnen hos hundar.

 

 

Förutsättningar för bra skötsel av hundar

Det är egentligen inte så självklart att dra slutsatser som folk tror.

Ibland hör jag folk säga att de knappt orkar med en hund, jag hör det oftare än jag tycker verkar vettigt. De har sådana uppenbara problem så en hund kan hålla en hel familj sysselsatt, med råge. Om vi bakar ihop 100 sådana personer är chansen liten att alla tillsammans ska klara av att fostra en hund. Problemet är alltså inte hundarna, utan människors sätt att närma oss dem.

Vid extremt sällsynta fall är hunden sjuk och bör helas eller avlivas, beroende på botbarhet eller inte av sjukdomen. De hundarna ska alltså få en riktig genomgång av veterinär.

För att återgå till människan. Vissa människor kan ha 50 hundar eller fler, och vara själva om huvudansvaret och hålla alla hundarna i bästa kondition, både fysiskt och psykiskt i god kondition.

Antalet personer i en familj är alltså inte avgörande för hur bra hunden har det, varken fysiskt eller psykiskt.

Om folk ringer till mig och vill ha en hund och bara pratar om alla sjukdomar och behandlingar som de utsatt sina tidigare hundar för, så undrar jag, hur bra har hundarna det hos den personen/familjen?

Hundar som inte har bra fysiska förutsättningar blir ofta med tiden psykiskt rubbade. Hundar som inte har bra psykiska förutsättningar blir otroligt ofta sjuka i kroppen också.

Ett hem med mycket "tingel-tangel" ser säkert pluttinuttigt ut, lätt att dra slutsatsen att där har hundarna det riktigt bra... Tingel-tangel är till för ögats njutning, hos människan, hunden bryr sig inte över huvud taget. Saker som hunden inte använder och därför inte kommer till praktisk användning för hunden är sådant som hunden fäster sig lite mycket i som i ett gruskorn på en grusväg.

Däremot så kan för mycket tingel-tangel komma till nackdel för hundar. Alla saker, även aldrig så döda saker, kräver omtanke. De ska städas, putsas, tvättas o s v. I annat fall kan de samla damm och annan smuts som kan verka ohälsosamt i längden för bl a hundar. Har man mycket tingel-tangel så räcker det inte att vara en duktig städerska utan det tar sin tid. Tid som kunde lagts på hundarna istället.

Därmed tänker man att det är det samma med hundar. Hundar är INTE saker, och de är INTE människor.

Vad är då skillnaden? Jag ska ta några vardagliga exempel. Att damma en bokhylla full med tingel-tangel tar den tid det tar. Om en amatör mot ett proffs tar sig ann detta så kan man få viss kvalitetsskillnad och tidsskillnad. Nästa gång går det lite fortare. Med tiden lär man sig att vara noggrannare på svåra ställen, man lär sig, om man är en god människa som strävar efter att vara duktig. Ska ett kunnig lära en hund att gå i koppel så pratar vi en sammanlagd tid på minuter. En ammatör kan hålla på i månader. Tidsskillnaden i städning pratar vi om på sin höjd några timmar. Vi kan säkert tjäna 50-75 % i städning med tiden jämfört med första försöket. På hundar kan man göra arbetsskillnad i tid på upp emot 99 %.

Har man inte den mentala förutsättningen att hålla hundar på ett bra sätt så kommer man aldrig lära sig korta perioden när det gäller att t ex träna hundar att gå i band.

Säg att man har 50 hundar. De lär sig gå fint i band på några minuter. Detta förutsätter att man beter sig riktigt rätt mot hunden till vardags, så hunden är i mental balans och litar på sin ägare/skötare. Detta gör att allt annat också följer med på köpet, går fort och lätt i gott sammarbete mellan hund och ägare.

Undrar vilket kaos människor ska leva i tillsammans med hund om en så simpel sak som att lära en hund att gå i band är svårt. Men vad värre är, ägaren väljer om den gör sig av med en hund eller behåller den, om den tar itu med problemet, eller inte. Hundkraken kan inte göra något, den är helt i händerna på en inkompetent ägare. Att aldrig förstå sin ägare är inte ett lätt situation för en hund, otroligt stressande.

Hundar är tama, de är framavlade till att bibehålla flockegenskaper med nertaggade vilda inslag. D v s de är mer anpassade att gå i större flockar än vad vilda hunddjur av olika slags sorter är. Vissa individer inom vissa raser har inte nått den utvecklingen, men jämfört med hela hundpopulationen är det få som inte fungerar i väldigt stora grupper, om de har fått vara hund som är fysiskt och psykiskt friska och har en kunnig ägare/vårdare.

Håll fokus på hundarna och deras fysiska och psykiska balans. Den säger en hel del. Det är väldigt lätt att dra oriktiga slutsatser. Använd gammalt bondförnuft. Försök att titta på om hundarna är glada och strålar av hälsa. I sådana fall har hundarna det nog inte dåligt heller.

Vill du bli en duktig och bra flockledare för en eller flera hundar så är receptet, intresse, kunskap, vara öppen för att lära, praktisk erfarenhet, suga åt sig, den rätta viljan. När det finns där gäller det att ha ögonen på varje individ utan att förlora fokus för helheten. Varje individ i gruppen ska ha sitt egna bra liv och värde.

 

 

Hund - Varg

Ledarskap är mer uttalat hos Vargar än människor, hos hundar är ledarskapet flytande. Hund förväntar sig att människan ska styra. Mer om rangordning.

Vargar jobbar för att snabbt bli oberoende. Hundar är beroede av människans ledning hela livet, bl a för att inte gå för långt, det är människans avsvar mot våra hundar då vi är hundarnas odiskutablelt överlägsna ledare, då allt är som det ska vara.

Vi människor ska leda våra hundar och se till att hålla dem inom rimliga gränser, som en god ledare. Det är människans ansvar, som ledare, att se till att ingen hund försöker ta överhand över oss eller andra. Precis som en god förälder.

Den stora skillnaden mellan människor och hundar är att människan ska fostras till att bli stående på egna ben, klara sig själv i framtiden. Hunden är vår eviga följeslagare som inte ska frigöra sig och flytta hemifrån.

Vargar utvecklas väldigt mycket tidigare än hundar i sin väg till att "flytta hemifrån" eller stanna i familjen/flocken och ta en vuxens ansvar.

Hundar bibehåller viss valpighet mer eller mindre hela livet, det är därför de utgör så utmärkta följeslagare till människan, man kan rent säga att hunden är skräddarsydd åt oss, eller att hundar har sett till att göra sig oumbärliga för oss.

 

 

Lär känna hundars språk

Förstå din hund för att kunna utöva rätt sorts ledarskap.

Hundar är tydliga och lättförståliga. Vi ser lätt deras glädje, aggressivitet och tiggande.

Hunden verkar förstå vårat kroppsspråk väldigt bra. De är duktiga att iaktta och läsa oss, de har massor av tid att iaktta oss när vi gör saker, kör bil, skurar, lagar mat, krattar o s v.

Oftast blir det hundens uppgift att lära känna oss. Vi "hjälper till" (eller stjälper) genom det sätt vi uppträder på.

Hundar kan ta hjälp av eventuell övrig flock för att lära sig läsa ägaren eller uppträda korrekt i givna situationer.

Hunden är extremt medveten om vårat självförtroende och de vet mycket väl vad vi hinner med att se eller inte hinner med att se.

Hundens förmåga att läsa oss spelar en stor psykologiskt roll för hunden.

Vi människor behöver lära oss vad som krävs av OSS för att fostra hunden.

Hundar vill ha en stark, tydlig och konsekvent ledare som visar uppskattning. Om vi är vaga och behandlar hunden som jämlik blir den lätt osäker och känner sig utlämnad till en svag ledare och kan känna sig tvungna att överta kommandot, med katastrofala följder.

 

Hundar förstår pekande.

Rovdjur i flock iakttar varandra vid t ex jakt, de ser åt vilket håll jaktkamraterna tittar / pekar med näsan.

Vargar som socialiserats på lika villkor som hundvalpar, förstår inte pekande från människor.

Vargar i det vilda förstår sina flockmedlemmar utmärkt och ser åt vilket håll de "pekar" med näsan när det gäller att t ex markera vad fienden kommer ifrån, var bytesdjuren är o s v.

Hundar förstår pekande från hundkompisar så väl som av människor! Hunden är avlad för att fungera med människan och leva i symbios med människan.

 

 

HÄLSA PÅ BESÖKANDE

Det är viktigt att man som besökare hälsar på rätt sätt på familjen när man kommer in i en familj med hundar, alltså man hälsar på ägaren / ledaren och låter därmed hunden / hundarna se om flockledaren godkänner besöket eller inte.

Därefter tar hunden kontakt vid behov, om besökaren är godkänd av flockledaren.

Om besökaren inte är godkänd har hundarna rätt att hjälpa flockledaren att jaga bort besökaren (om ägaren /ledaren tillåter detta).

Accepterar ägaren / ledaren besökaren kan hundarna komma fram efter behag, när de känner att det är ok.

Vissa hundar kommer före, vissa kommer efter, det betyder inte alltid att vissa hundar är "rädda". Har man t ex en fis förnäm hund, som t ex min dotters Borzoi, så vägrar hon att trängas med slynglarna, när alla hälsar och stöket lagt sig, då kan hon värdigt gå fram, ifall inte besökaren vid det här tillfället mist intresse för henne, då skiter hon i dem! Hon fjäskar inte för någon (annat än mig).

En del ungdomar känner också sin begränsning och vill inte hälsa förrän de vuxna har hälsat, så de ser att det är ok, det är normalt beteende i en flock, de yngre väntar till de äldre är färdiga, precis som alla hundar ska vänta till ägaren / ledaren är färdig. Däremot kan riktigt små valpar gå först!

Att försökta tvinga sig på en hund, och träna den genom att tvångshålla den och föra det fram till besökare är ett mycket effektivt sätt om man vill lära hunden att besökaren är farlig. Ha tålamod med hunden och visa den att allt är bra.

En bra signal som man som ägare kan ge hunden är genom att ta i besökaren, ta i hand, krama om besökaren, klappa dem på axeln eller liknande, så ser hunden att besökaren är fullständigt ofarlig och högst välkommen.

Mer om att besöka kennlar eller liknande.

Har man äldre, försiktiga hundar bör de inte få chans att lära upp eventuella yngre hundar till det beteendet, om man inte vill ha rädda hundar, vill säga.

En hund som lever i ständig rädsla mår dåligt, den får heller sällan ett friskt och fullångt liv.

 

 

KÄRLEK

Detta ämne är högst diskutabelt. När jag frågat många olika hundägare vad det är att visa att man älskar sin hund så har svaren varierat.

Några exempel:

  1. Krama hunden.

  2. Ha den i sängen.

  3. Ge den massor av "god" mat. Vid utveckling om god så får jag tyvärr oftast svaret att hundarna ska ha människomat.

  4. Ge hunden godis hela dagar, oavsett om den förtjänar detta eller inte.

  5. Ha fina kuddar med spetsar och annat "tingel-tangel" till eller kring hunden. Utsmyckade hundskålar. Rosa gardiner. Blinb-Bling på halsband. Allmänt bjäfs.

  6. Ha en stor garderob med kläder till hunden.

  7. Ha en dyr veterinärvård på hunden.

Enligt mitt sätt att se på saken är kärlek att låta hunden leva med sin ägare hela tiden, se till att de lever frisk, glad och i harmoni, allt detta både fysiskt och psykiskt. Att den får bli älskad och uppskattad för att vara hund. Kan jag ge varje hund detta så anser jag att hunden är lycklig och jag har lyckats i mitt uppsåt att visa hunden all kärlek jag har.

Vad är då "fel" med listan över, svaret på det är enkelt, det gör inte hunden lycklig, ibland gör det t o m hunden olycklig! Detta kan jag inte tycka är kärlek, det är att förstöra hunden. Förklaringar:

  1. Det är inte alla hundar som vill ha massor av fysisk närhet, man behöver inte "våldta" en hunds psyke för att visa den kärlek, det gör man genom att ge den det den behöver och vill ha och inte mår dåligt av, att respektera hunden.

  2. Inget fel i det, om hunden vill det, men igen, det är inte alla hundar som vill ligga i säng. En del tycker det är hemskt varmt t ex.

  3. En hund ska ha mat av hög kvalitet som den mår bra av. Inte skräp som människor vill ha. Viss mat för människor kan t o m vara giftig för hund, här nämnder jag bara några saker, olivolja, lök och choklad.

  4. Att uppmuntra felaktiga beteenden med godis eller annat beröm är otroligt stressande för en hund, den får inga bestämda regler om vad som gäller då. Man ska berömma hunden och uppmuntra den på alla vis när den gör rätt, och inte ge den godis när den gör fel. Om man ger hunden godis hela tiden så måste man dessutom ta bort motsvarande mängd mat från hundens matportioner, annars blir den för tjock, något som skadar hunden både fysiskt och psykiskt. Att ge hundar godis i syfte att muta hunden är vansinne, då frågar man hunden om lov att få göra vad man vill fritt i ens eget hem, denna possition klarar inte hundar, de blir knäckta, först psykiskt och om det fortgår till sist också fysiskt.

  5. Hunden förstår inte skillnaden mellan spetsar och krås, har den rent, bekvämt och i allmänhet bra, så är det bra för just den hunden, alltså lyssna in vad hunden trivs med (om den vill ha svalt, mjukt, att bädda i o s v), resterande bjäfs är inget hunden bryr sig om alls, men glädjer det ägaren så är det ju kul för ägaren, men hunden fodrar inte dessa utsmyckningar för sitt välmående.

  6. Kläder kan göra hundar sjuka och gör hunden extra känslig mot bl a kyla. Kläder är till för att tillfredsställa människan, inte hunden.

  7. Hypokondri på hund är inget att skämta om, det finns människor som gör sina hundar till offer. Hundarna lever i mental misär.

 

Hunden är ett flockdjur. Hunden vill ha en ledare. Hunden vill vara tillsammans med sin ledare hela tiden. Hunden vill ha en trygg ledare. En ledare som är snäll och håller kontroll. Ger trygghet. Hunden vill ha en ledare som skyddar hen mot hemskheter, sjukdom, bråk, osämja o s v. Kort och gott en hund vill ha en stark och säker ledare som det går att lita på, och den vill hen leva med under hela sitt liv.

 

 

ÖVERLÅT SITUATIONER

Det finns situationer när människor är osäkra och har svårt att uppträda säkert, i dessa situationer är det inte dumt att överlåta situationen till någon annan.

Ägaren kan då med fördel smygkika på vad som händer och därmed lära sig tyda sin hund och hur den fungerar. Att följa skeendet när du är med kan göra att den fortsätter att läsa av din osäkerhet och därmed får överlåtelsen ingen eller liten betydelse.

Detta betraktande utifrån gör det oftast lättare att tolka hunden i situationen och ger ett annat perspektiv. Man får lite distans. Ägaren kan därmed så småningom känna sig säker med hunden och ta över situationen.

Det viktiga vid överlåtandet är att människan som tar över känner sig säker på situationen eller rent "skiter i" hur hunden uppträder.

 

 

Hur utstrålar du ledarskap?

 

Uppdaterad 2018-07-12