Hypoplasia

 

Glapp i hals / nack kotorna, leder till ryggmärgsskador. Symtomen uppstår i tillväxtfas när avståndet mellan kotorna, alternativ kotor och kranie glider isär. Inte ovanligt senast omkring 1 ½ års ålder. Tillståndet leder till stor smärta och inte ovanligt begränsad rörlighet "bakom nacken". Sjukdomen kan vara dödlig. Förekommer bl a på Japanese chin och Yorkshire Terrier. Väldigt vanlig nämnd tillsammans med Cavalier King Charles Spaniel.

Använd hundar i avel som är över 2 år och fullt friska och rörliga.

Angående nackproblem (hypoplasia) och huvudets form.

Som alltid måste man först som sist ställa huvudformen i proportion. Man kan inte tro att alla som är små har för kort skalle. Det är inte så det fungerar.

Fysiologiskt är det två saker som ökar risken för nackproblem. Det ena är skallens längd (alltid jämfört med bredd och i viss mån djup). Den andra är halsens vinkel mot huvudet.

Om halsen är väldigt lodrät ökar risken.

Om skallen är väldigt kort, i förhållande till längden och i viss mån djupet, så finns det också ökad risk för nackproblem.

Har hunden både ock ökar risken.

Hundar som inte fått nackproblem under sina första 1 ½ år har i regel inte ärftligt nackproblem.

Det de hela handlar om är att kraniets skelett, benet i skallen med andra ord, glider isär från ryggradens första kota, kallad atlaskotan, ibland sker förskjtningen mellan första och andra halskotan. Om de glider isär nog mycket bryts ryggmärgsvätskan och hunden dör.

Om skallen är väldigt kort kan det vara svårt för ryggraden att "nå fram" till skallen.

Om ryggraden (övre delen av halsen) ansätter i kraniet väldigt lågt placerad, så är risken större att det blir ett glapp mellan skallen och atlaskotan, då den int när fram.

Detta glapp sker i allt från fosterstadiet till hunden är FÄRDIGVUXEN! Ju mer färdigväxt hunden är, ju mindre risk är att hunden har en ärftlig variant av detta.

En hund kan naturligtvis skadas så kotorna glider isär och få samma "sjukdom" som den ärftliga varianten. Jag ska väl inte behöva nämna att hundar i alla åldrar kan skada sig och risken för skador är större ju yngre hunden är.

Det finns raser som är framavlade att se ut så här. Kort skalle och högt ansatt huvud. Även bland dem är det inte många som drabbas. Av dem är det oftare de mer extrema som drabbas, men inte nödvändigtvis.

Kom ihåg att hundar som inte alls ser ut så här drabbas ibland också, fast mer sällan.

Avlar man på hundar bör man undvia för extrema hundar.

Sedan bör man akta sig för nära släktingar till de som drabbats.

Sedan är det bra ifall man avlar på hundar som inte är allt för unga.

Söker man en sådan uppfödare, så är risken minimal att man drabbas.

Men risken finns där, t o m när man väljer hundar som inte alls är vanligt att de får detta problem.

 

 

220731 Vad har hänt de senaste 20 åren på hundfronten?

Det blev poppis att ha hund, speciellt dvärghund. Tillbehör och foder- och foder- tillskott ökade något enormt, då även skötseltillbehör. Många myter väcktes vad gäller t ex kläder, mat, halsband m m. Många duktiga marknadsförare fixade egna märken på fantasifulla schampon m m som spreds som en skogsbrand.

Samtidigt har jag fått information från olika veterinärer och kliniker på olika ställen lokalt i Sverige, men också kollat statestik i Sverige och några andra nordiska länder för vad för problem hos hund som har ökat. Jag får från alla håll fått några gemensamma svar. Hudproblem, allergi och nackskador.

Något som är intressant är nackproblem. Om det vore avelsproblem borde fler problem med leder öka men så är inte fallet. Utan det är nackar. Vad har hunden vid nacken? Halsband! I dagens läge ser man många olika varianter av halsband och selar. Förr var det stryp-, halvstryp- och smala fasta halsband som användes. Arbetande hundar hade i regel stryp. Övriga hade oftast halvstryp eller smala fasta halsband. På den tiden var det ovanligt med nackproblem. Numera tycks det vara väldigt vanligt med nackproblem. Jag har använt stryp, fasta smala och halvstryp i olika perioder av vårat liv, jag har inte haft en enda hund med nackproblem i hela mitt liv. Jag har haft en enorm mängd hundar. Jag var hundvakt åt en hund som fick nackproblem. Det var otäckt. Jag hade haft hand om hunden någon vecka när jag såg första "anfallet". Mycket otäckt. Så kom det fler och fler och slutade med att vi gemensamt bestämde oss (jag och hundägaren) för avlivning, då på bara några veckor hade anfallen gått till ett 10-tal gånger per dag. Veckan innan avlivning ökade det till i stort sett en gång i timmen. Fruktansvärt! Nackproblem.

Hudproblem tycker jag inte är konstigt alls. En hund är inte konstruerad för kläder. Man har länge sett att nakenhundar har oftare kläder även innan 2000-talet, och de raserna var redan kände för hundproblem. Däremot de uppfödadre och ägare som härdade hundar istället för att klä dem hade sällan hudproblem på sina hundar. För mig är hudproblem och kläder ett direkt samband utan minsta tvekan. Ju mer päls en hund har, ju större chans att hunden klarar sig utan att bli sjuk av kläder, men däremot blir pälsen i dåligt skick, fungerar inte som en päls ska fungera. Det i sig ger hunden, och därmed hundägaren, problem. Allt går att sälja med mördande reklam, numera också kläder för att svalka en hund! Vissa drar sig inte för något, inte ens för att skada hundar, bara de får sälja sina produkter. Mer om kläder till hundar.

Allergier/överkänslighet... Alla dessa fantasifulla foder och fodertillskott, en del rent farliga, är inte alls svårt att härleda till ökade allergier. T ex, en uppfödare gick på romantiken kring att hundar är köttätare. Sagt och gjort. De gick över till köttdiet på hundarna. Övergången var ansvartfull och balanserad. Alltså en utdragen övergång. När det närmade sig full giva blev en av deras hundar akut sjuk, fick krampanfall och fick läggas in på djursjukhus. Nån dag efter så var det dags med en andra hund. Efter diverse prover och tester hos veterinären ställde de diagnosen proteinförgiftning, alltså en överkänslighet för för mycket kött. Hundarna fick normalt torrfoder och blev därmed friska igen. PS! Hunden är allätare och asätare. DS! Hunden som köttätare.

Ett annat exempel: En kennel började med vitlökspulver till sina hundar, då de läst så mycket fint om detta. De köpte hinkar med vitlökspulver för hundar. Började ge, började långsamt. Redan efter de var uppe i halv styrka så började hundarna visa små tecken på konstiga reaktioner. Nån fick som träningsvärk, en annan blev vinglig och liknande symtom. Utredning startade. Under utredningen kom det mer och mer konstiga saker. En hund fick röd ögonvita t ex. Efter några månader började de rikta ögonen på vitlöken. De slutade med vitlökspulvret och hundarna blev friska. En hund hade vid det laget fått avlivats p g a sina kraftiga problem. Liknande har jag hört om enstaka hundar som fått olivolja. En av hundarna fick olivoljan externt och blev sjuk. När man slutat med olivoljan har hundarna blivit friska. Det finns även andra tillskott som jag hört liknande om. Fodertillskott.

Många är de hundar som under de senaste 20-tal åren provat "nya" preparat vad gäller hundparfymer, nya schamposorter m m. Många är de hundar som fått hud och pälsproblem. Många är de hundar som blivit helt friska igen efter att de slutat med dessa preparat. Kom ihåg! Hundars schampo behöver inte ens innehålla rätt PH värde för hund. Vem som helst kan tillverka. De behöver inte ha kunskap ens. Ändå kan de tillverka och marknadsföra och sälja med mördande reklam egna märken. Vissa som hundar blir sjuk av. Parfymer m m.

Sedan har vi dessa alla sorters koppel, halsband m m. Det är ganska vanligt att billiga märken och udda/små märken på koppel m m har giftiga färger. Dessa tas upp via huden och påverkar hundar. En hund kan alltså bli förgiftad av koppel, halsband m m. Hundägaren kan också få i sig gifter via kopplet. Det samma gäller t ex hundleksaker, hundkoppar och andra tillbehör som kan ha billiga färger med gifter i.

T ex företaget Alac testar ALLA sina koppel- och halsbands- material för gifter innan de köper in och sedan använder materialen. En stor eloge för de som VERKLIGEN är mån om friska hundar! Allergier.

 

 

För väldigt många år sedan, 80-talet, så hävdade jag att hundar med återkommande problem, om det så enbart var en förkylning, skulle inte användas i avel, jag ansågs då knäpp.

I dagens läge stödjer all ny forskning vad jag redan förstått.

Använd bara 100 % friska hundar i avel, gärna hundar som redan bevisat att de är friska, d v s de har redan levt en långt liv utan sjukdom. Slutsatsen bör alltså vara att använda unga hundar sparsamt, och då enbart med gamla hundar som enbart varit friska under sitt liv.

 

Uppdaterad 2022-09-04

 

© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström