Borrelia

 

Borrelia är en infektion som hunden får när den blir biten av en fästing som bär på smittan borrelia.

Hunden kan vid akuta stadiet av Borrelia infektion få lite olika symptom så som hög feber, dålig aptit, ibland hälta, olika diffusa smärtor i kroppen, allmänt nedsatt tillstånd.

Vid kronisk borrelia brukar det bli inflammation i oftast flera leder, hältor från och till, ibland tecken på hjärnhinneinflammation och hjärtmuskelinflammation.

För att få reda på om hunden har borrelia tar man ett blodprov.

Borrelia kan behandlas med antibiotika.

 

Viktigast när man får fästingar är att ta bort dem så fort det bara går.

 

Fästingar.

Photo: AH

 

 

Borrelia på människor

Vi har god orsak att titta på människors symtom då de oftast inte är så olika.

Borreliainfektion på människor kan först visa sig som en ringformig rodnad som växer i storlek upp till en handflatas storlek. Problemet är att denna rodnad endast uppstår hos 50-75 % av de borreliasmittade.

Vet man att man blivit biten av fästing, eller ens hund blivit biten av fästing, och efter 2 - 30 dagar ser en sådan rodnad, ska man omedelbart kontakta läkare / veterinär.

Alla människor som blivit smittad av Borrelia för influensaliknande symtom, liknande sommarinfluensa. Utan behandling kan allvarliga, kroniska besvär som svår klåda, trötthet, aptitlöshet, njurpåverkan, svullnad, huvudvärk, nackstelhet och ledbesvär uppträda.

 

190728

Fästingar.

Photo: AH

 

 

Borrelia på hund

Det är mycket ovanligt att hundar får borrelia, men det förekommer.

Trots att hunden oftast har MYCKET MER fästingar än människor är det mycket sällsynt att hundar får borrelia.

Om en tik har borrelia ska den inte paras, utan först ska man se till att hunden blir 100 % frisk före en eventuell parning.

 

 

Förebygg

Förebyggande ser man till att hunden inte blir biten av fästingar.

Naturligtvis är det så som alltid bäst att förebygga, alltså försöka se till att hunden drabbas så lite som möjligt av fästingar. Det finns massor av preparat på markanden för det. Så kallade spot on, halsband, olika naturmedicinvarianter.

Personligen känner jag till hundar som haft allvarliga negativa reaktioner på vissa av preparaten, därför undviker jag själv att ge spot on preparat, de kan man inte avlägsna vid behov. Halsband låter då förnuftigare, tycker jag.

Jag har många gånger använt halsband tillfälligt när jag varit på resa till fästingområden. Nån hund har haft negativ reaktion på det.

 

 

Förebyggande naturmetod utan biverkningar

Först och främst försök alltid ta bort fästingar så fort det bara går. Vänta inte.

Fästingar finns det ett bra giftfritt medel mot, utan minsta negativa biverkning. Bärnsten.

Man trär ett halsband så bärnstenarna gnider mot varandra och sätter på hunden. Klart.

Trär man halsbandet på ett elastiskt band så är det ingen risk att hunden fastnar och hänger sig.

Att använda polerad bärnsten ska vara lite mindre effektivt än oslipade bärnstenar.

190702 Bärnsten mot fästingar är bra, utan tvekan. Men ibland har jag hört folk som misslyckats.

I vissa fall har ägarna varit extra intresserade av att ha totalt giftfri, förebyggande åtgärd mot fästingarna och tagit kontakt igen. Så har vi kommit fram till att de använt konstgjord bärnsten och när de bytt till äkta bärnsten så har det fungerat.

Den riktiga bärnstenen har fungerat i samtliga fall hittills, av de fall som jag följt.

Mer om bärnstenshalsband.

 

 

Förebyggande naturmetod med biverkningar

Som jag förstått har dessa olika naturmedel som finns haft varierande framgång att hålla fästingar borta.

Att använda för hundar giftiga oljor är något man ska akta sig för. Om man ger oljan utvärtes så tas den upp av huden i alla fall, fast förgiftningen tar längre tid. Dessutom kanske hunden putsar pälsen och får i sig av oljan.

Man måste vara rädd som sin hund.

Det är mode på att använda kokosolja till hundar just nu. Akta er! Ni kan döda er hund!!! Läs mer om oljor.

Ett enkelt naturpreparat som man kan prova om det fungerar för just eran hund är vitlökskapslar. Man ska dock inte överdosera vitlök, då blir det giftigt för hunden. Även om det inte alls är lika giftigt som kokosolja för hundar.

Max en vitlökskapsel per dag till en stor hund är att rekommendera.

Kom ihåg att det alltid finns enstaka individer som är extra känsliga för vissa ämnen. Man ska ha noga kontroll över hunden när man provar något nytt. Trots det så kan det komma långtidseffekter som är negativa. Något som man inte kan se förrän det är för sent. Jag skulle inte ta risken med mina hundar. Mina hundar är mig allt för kära.

 

190816
Fästing, levande.

Fästing, död.

Photo: AH

 

Lång- och korthåriga hundar

Nu är det fördelar och nackdelar med långhåriga eller korthåriga hundar.

Långhåriga är det svårt att hitta fästingarna i. Speciellt när de är små.

Samtidigt skyddar pälsen mot fästingar till ett visst mått, så de kan falla av innan de kommer in till huden och kan sätta sig fast.

Samtidigt kan vissa pälsar, speciellt om de är ulliga, föra att fästingen lätt får tag i den pälsen och sedan tar tid på sig och kryper in till skinnet till sist.

Korthåriga däremot ser man fortare om de har en fästing.

Fästingen har däremot lättare att ta sig in till huden och sätta sig fast på hunden.

De korthåriga hundar som har en extremt tät och kraftig päls kan en fästing få svårt att få tag i och därmed att hålla sig kvar tills den kan kräla in till huden.

 

 

Fästingars olika sorter

Det finns massor av olika sorters fästingar.

Om man hittar en fästing som ser ovanlig ut bör man ta kort på den och sända till SVA.

Sedan lägger man den levande i en lite ask och i frysen i avvaktan på svar från SVA.

Om SVA vill ha dem brukar de (eller brukade de i alla fall förr i tiden) skicka ett portofritt svarskuvert som man kan sända det hela i.

Om det visar sig att just du hittat en ny sorts fästing så är det viktigt att SVA får den/dem, om de så vill, och kan kartlägga vilka fästingsorter det finns i Sverige och var någonstans de finns i vårat avlånga land.

De går ner i dvala när de är frysta och är så länge de är frysta helt och totalt ofarliga.

 

 

Döda en fästing

Dödar fästingar gör man genom att elda dem till det låter ett "poff".

Efter det kan man vara helt säker på att det inte växer ut en ny kropp på huvudet så fästingen lever vidare.

 

 

Fästingens storlek

Fästingar är naturligt extremt små. De sitter snällt och väntar in tills något varmblodigt drar förbi. Då fäster de i päls eller vad de kommer åt för att sedan sakta kravla sig till huden. Där sätter de sig fast i skinnet och börjar suga blod. Då växer de och blir först runda, sedan större, till "gigantisk" storlek för ett så litet djur.

Tar man bort en fästing när den är extremt stor och rund har den alltså hunnit sitta länge och fått i sig mycket blod av värddjuret.

 

Fästingar.

Photo: AH

 

 

Ta bort fästing

När man tar bort en fästing så ska man ta så nära stället den är fäst i huden som möjligt. Man nyper åt och drar bort fästingen snabbt.

Har man naglar som inte är allt för korta eller allt för långa så är de till utmärkt hjälp vid fästingborttagning.

Men även om man inte har naglar går det bra. Min mamma är expert på att snabbt ta bort hela fästingar utan att förvarna dem, och hon hade inte tillstymmelse till naglar (hon bet på naglarna, som var så vanligt förr) när jag var ung och hon plockade på alla mina hundar, så naglar är inte ett måste, men ett bra hjälpmedel.

Ju längre fästingen känner att något är på väg att avlägsna den, ju större risk är det att fästingen försöker borra sig in ännu mer, fort.

Vid varje tillfälle den gräver sig djupare sprutar den in en ny omgång med gift i värddjuren också.

Ju mer man ska t ex snurra, ju större risk är det att fästingen riktigt sätter sig fast djupare, då det blir nödvändigt, utifrån fästingen sett att se det.

Sätter man på preparat, samma sak.

Var snabb!

När fästingen ska bita sig fast mera så pressar den lätt ut lite mer gift i värddjuret, vilket ökar risken för att fästingen smittar ner värddjuret med sjukdom.

Detta är belagt många gånger om via forskning, tester och beprövad erfarenhet.

Se längre ner på denna sida, bild och berättelse av egen erfarenhet.

 

 

190702 Hjälpmedel fästingborttagning

När man ska ta bort fästingar ska man alltså INTE använda olja. Inte snurra. Läs ovan.

Däremot finns det faktiskt andra hjälpmedel som inte skadar.

Är man som jag var, när jag var ung, orolig för att ta i en fästing, så måste man ju i alla fall få bort den. Jag hade tur, jag hade en mamma som jag kunde gå till omedelbart, som tog bort fästingar åt oss. Alla har inte det.

Det finns ett alltså hjälpmedel idag för just dessa. Det fanns inte när jag var ung.

Det ser ut som en penna med istället för ett pennstift inuti, så är det en lasso-snara.

Instruktioner:
1/ Ta isär pälsen försiktigt så man ser fästet vid huden så gott det går.
2/ Man trycker på knappen i änden och lägger försiktigt lasson kring fästingen. Se till att lassot hamnar nere vid huden.
3/ Släpp knappen och dra hårt och fort.

Ju större "lasso" på fästingplockaren, ju bättre. Kan man undvika att snudda vid fästingen när man trär öglan över dem, är det absolut bäst. Då hinner inte fästingen bli förvarnad om vad som komma skall.

Samtidigt är i regel lassot så mjukt och lätt så om det snuddar vid fästingens kropp är det nog inte konstigare för fästingen än om det är päls som stryker fästingen över ryggen, vilket den inte ska reagera på.

Jag har provat den men när jag ska dra bort fästingen så halkar den av fästingen. Kanske beror det på att jag oftast hittar fästingen innan den blir fet, eller så gör jag något fel.

 

190702

Hjälpmedel/fästingplockare för att ta bort fästingar.

Fästingplockaren med utfälld ögla som man ska lägga runt fästingen.
Fästingplockaren.
Förvaringsficka till fästingplockaren.

Photo: AH

 

 

190702 Ramlar av

En fästing som bara får sitta kvar på värddjuret (= i detta fall hunden) äter sig så full så den ser ut som ett klot, den äter tills den är så fullproppad så den inte får i sig mer.

Då lossnar den och ramlar bort, troligen nära eller i ert hem.

Där kommer den sedan skapa en enorm mängd nya fästingar direkt på "din tröskel" som sedan kommer sätta sig på allt den kommer åt i er närmiljö framöver, vilket kan vara er hund, men även kan vara er.

 

 

Eftervård

Efter man tagit bort en fästing så är det oftast en kula kvar, en liten bulle. Det är en slags irritation på giftet från fästingen. Den minskar och går till sist normalt bort efter några dagar.

Växer den har det blivit en infektion inne i bulan. Då behöver man hjälpa hunden.

Likaså om man tar bort fästingen men ser att man inte får med hela "huvudet" så är det extra viktigt att man håller koll närmaste tiden så bulan, som oftast blir efter fästingen släppt, går ner inom några dagar.

Är det, eller blir den värre svullen kan man behöver försöka pressa ur, tömma, kulan. Är hunden för ömm så får man be veterinär om hjälp.

Vill man prova själv och hunden inte har något emot det, så tar man tag med tumme och pekfinger bakom/under kulan, och pressar utåt. Har hålet hunnit sluta sig så det inte är öppet längre, kan man ta en knappnålsspets eller liknande som man eldat på, eller kokat, och peta ett litet hål igen, så varet inne i kulan kan komma ut lättare.

Rengör huden/kulan både före och efter med jodopax eller något annat som håller ordentligt rent. Likaså håll händerna ordentligt rena innan ni börjar med det hela.

Går inte kulan bort inom nån vecka, kan det vara idé att prata med en veterinär.

 

Fästingar. Här ser man en riktigt fulläten fästing (andra frän höger) som ser ut som en kula.

Photo: AH

 

 

Egen erfarenhet

Jag har haft förmånen att leva sedan 1983 i fästingfria områden. Fortfarande kan mina hundar i sällsynta fall drabbas när vi är ute och reser. Jag tror sista gången jag plockade bort en fästing var i början av år 2000, då jag fick en hund som hade en fästing vid ankomsten.

Jag ger ofta ett spot on preparat när jag är ute och åker på söderns nejder, för att slippa få extra husdjur med hem och deras sjukdomar som inte är välkomna hos oss.

En vän till mig som köpte en S:t Berhardstik av mig, fick borrelia på den hunden när den var några år gammal, det tog 2 år innan hon var helt återställd efter sjukdomen. De bodde i ett kraftigt ner"lusat" område med fästingar.

 

 

Personlig erfarenhet 2019

Jag och fästingar.

När vi skaffade första hunden 1976 och framöver var det min mamma som tog bort fästingar, då jag tyckte de var hemskt äckliga och otäcka.

Sedan flyttade jag från fästingområde 1983.

Efter det var det nån enstaka fästing när jag hälsade på min bror, eller andra sydliga resor, inget annat.

Nu (dec -18) har jag flyttat tillbaka till Bergslagen.

Där jag nu bor fanns inga fästingar förr (när jag bodde är tidigare), men numera har de flyttat in i området.

 

190819

Fästing? Jag tror inte det...

Photo: AH

 

I går morse (190528) hittade jag den första fästingen på en av hundarna, som jag fick ta bort.

Den var, som tur var, helt nykommen till att fästa sig i huden. Jag drog bort den och den "spydde" när jag fått ut den (tur att det inte var innan jag fick bort den).

Nu ska jag trä ett varsitt bärnstenshalsband till mina hundar.

Jag har nu två hundar på bärnstenshalsband. Än så länge har de två inte fått fästingar sedan jag satt på halsbanden. De flesta andra av våra hundarna har däremot fått fästingar under samma tid.

Bara jag får tag i mina grejer, eller får tag i mer bärnsten, så ska jag trä flera halsband, så alla får ett varsitt.

Prioriteringen blir att först får på de hundar halsband som redan drabbats av fästingar. Men som sagt, till sist när jag är klar så ska alla ha varsitt. Bärnsten så det räcker har jag, bara jag får hit dem.

 

190805

Fästing, död.

Photo: AH

 

 

190702 Skadad fästing

Plockar en fästing under vänster öra, mot hakan hållet, på en hund.

Skadade stället där fästingen var fäst var ovanligt stort, och fullt i var som vällde fram när jag tog bort fästingen.

Var som jag pressade ur i omgångar och rengjorde. Redan efter 3:e tömningen minskade kulan/irritationen. Jag rengjorde naturligtvis efter varje urpressning av var. På kvällen var kulan mycket liten och såröppningen började sluta sig och inget mer var gick att få ut.

Gissning: Hunden har antagligen kliat på fästingen flera gånger, då den satt så lämpligt intill för att klia på för en hund, hunden har väl kliat p g a irritationen och därför försökt få bort den.

Då har nog fästingen fått skadorna på kroppen (se bilden nedan) och det har nog också gjort att fästingen försökt att äta sig djupare ner i hunden.

Därav förlängningen ur munnen på den + den stora irritationen under huden.

Det man kan lära av att iakta sådana här olikheter är att man INTE ska krångla när man tar bort fästingar utan snabbt bara rycka bort den när man har tag närmast hundens mun.

Ju mer man förbereder den, ju mer gräver den sig in och skadar hunden, det är välkända fakta.

 

190710 190702
Fullmatad fästing med kroppsskador.

Skadad fästing med extra utskjutande mundel.

Photo: AH

 

Uppdaterad 2019-08-18

 

© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström