Bett

Först som sist vill jag påpeka att det inte enbart är hundar på bilder, fast att de trots det visar på samma problematik som kan finnas på hund. Bilderna kommer mest från hund, men även katt och Varg.

Här kommer lite om hundens bett och alla dess olika varianter jag ramlar över genom årens lopp.

Man brukar prata om saxbett, det som de flesta hundar ska ha. Sedan har vi tångbett. Vi har också de extremare över- och underbetten. Sedan har vi något som kallas snett bett, eller snedbett. Detta finns i flera varianter. Så har vi ojämna tandrader. Vi har också "dubbla" tandrader, som också finns i flera olika varianter. Så har vi felriktade tänder, tänder som växer åt fel håll. Så har vi valptänder som inte ramlar ur och därmed ger "dubbla" tandrader, detta är egentligen inte dubbla tandrader, utan då, som sagt, valptänder som sitter kvar dubbelt med de nya/vuxna tänderna. Det finns också ibland enstaka tänder som inte får vuxentänder, där valptanden sitter kvar istället, detta är otroligt ovanligt.

Flera av dessa olika varianter finns beskrivna närmare nedan, ibland också med bild.

Först ska man fastställa vad normala tänder och bett är.

Ett valpbett saknar premolarer. Valpar har dessutom samma antal tänder uppe som nere, vilket den vuxna hunden inte har.

Vi börjar lägst in. Molar kommer från namnet som betyder tugga-mala och de tänderna är just till för det. Pre betyder före. Premolarerna sitter direkt framför molarerna. Sedan har vi den stora och kraftiga rovtanden placerad strategiskt framför premolarerna och längst fram de små incisiverna.

Tänderna varierar alltså i antal under hundens liv. Kroppsdelar som inte används tenderar att tillbakabildas på oss däggdjur. Våra hundar idag blir sällan utmanade att använda alla tänder, inte konstigt att vissa är på tillbakabildande hos våra tamhundar.

En hals finns i många olika längder, men trots längd (eller avsaknad av längd) innehåller alltid halsen 7 kotor. Anledningen till att variationen spökar mer på tänder kommer troligen från att hunden har olika antal tänder på små valpar och vuxna hundar. D v s att kroppen är redan van att manipulera antalet tänder under hundens livstid utefter behov och utrymme. Därmed blir det enklare att koda om generna till att ta bort ett par onödiga överflödiga tänder. Kroppen anstränger sig för att tillverka alla vuxentänder, till ingen nytta, alltså är kroppen smart när den tillbakabildar onödigt "krafs" som den inte har nytta av.

Valptänder

Valptänder är 28 stycken, eller ska vara. De är mindre, vassare, smalare, med kortare rötter. De tänderna ska bara hålla ett kort tag och byts sedan ut när hunden växer så de behöver inte hålla så länge.

Vuxentänder

Vuxna hundens tänder är flera (totalt 42 ska det vara) och med kraftigare och längre tänder och kraftigare och längre rot.

Japaneser har i regel kortare rötter på sina tänder än många andra småhundsraser.

Vinthundar har i regel kraftigare tänder och rötter än andra hundar.

Molarer

Molarer är de bakersta kindtänderna, tuggtänderna. Kallas ibland också oxeltänder.

På den vuxna hunden ska det finnas 2 molarer i överkäken på var sida och 3 i underkäken på var sida. Dessa tänder skrivs M₁ - M₂ - M₃. Den som är placerad längst fram är M₁ och sedan i fallande skala bakåt.

På valpar däremot räknar man molarer till tre uppe och tre nere på vardera sida.

Ibland kallas M₁ för rovtand.

Molarer maler och tuggar hunden med.

Premolarer

Premolarer kallas ibland kindtänder.

Premolarer betyder alltså före molarer. De saknas på valpen och på den vuxna hunden ska det finnas 4 i överkäken och 4 i underkäken, på vardera sida både uppe och nere.

Det är alltså premolarerna som i huvudsak skiljer valpbettet från vuxenbettet, även om en liten mindre skillnad i molarerna också finns på valpar och vuxna hundar.

Premolarer skrivs P₁ - P₂ - P₃ - P₄. P₁ är den som är placerad längs fram och sedan i fallande skala.

Dessa tänder kan man säga är hjälpare till molarer, de används liknande som molaren men i mindre omfattning, till mindre köttstycken. Dessa är alltså kindtänder, något mindre än de bakersta kindtänderna, d v s molarerna.

P g a att valpar inte ännu äter stora, massiva köttstycken har de inte så stor nytta av premolarerna ännu.

Canintand

Hörntand, rovtand, dens caninum, en på var sida i vardera käke. Skrivs C₁.

Ibland kallas även M₁ för rovtänder.

Denna tand tar tag i och sliter bort köttstycken. Den är också ett förnämnt vapen i munnen på en slagskämpe då den kan tränga in djupt och slita sönder mycket kött, senor och ådror på ett kick hos sin motståndare.

Incisiver

Incisiver kallas ibland också framtänder.

Incisiver är tre på var sida i under och överkäken. Det vill säga totalt 6 uppe och 6 nere. Dessa börjar man prata om oftare numera på framför allt små hundar. Vi vill gärna bibehålla alla tänder på våra hundar inför framtiden.

De skrivs I₁ - I₂ - I₃. Igen räknar man från mitten och åt sidorna, bakåt.

Dessa används till att "loppa" sig med, att tvätta, att ta tag i små saker, som t ex en lus, eller plocka till sig en godbit som ligger i annat som man inte vill ha. De är alltså finverktyg,

Man räknar alltså bettet från en mittlinje som startar längst fram, mitt i de små incisiverna. Mittlinjen i tabellen nedan markerad med en svart streck.

Om man plattar ut bettet i en lång rad från höger till vänster (eller tvärs om), så blir det så här:

Då är antalet tänder, placeringen av tänderna, dess respektiva användningsomården och skillnaden mellan vuxna och valpar fastslaget, så vi kan gå vidare till bettet och alla dess olika varianter.

Saxbett

Saxbett innebär att överkäkens incisiver sluter tätt utanför underkäkens incisiver.

Vid saxbett ska överkäkens incisiver sluta tätt över - framför underkäkens incisiver, över- och underkäkens incisiver SKA ha kontakt. Är det mellanrum, luft, emellan incisiverna så är det ett överbett.

Vissa bett är tänderna mer eller mindre paralella, på små hundar eller hundar med väldigt smala och framför allt på hundar med väldigt breda käkar är inte tänderna paralella, utan det är ofta lite luft mellan nedersta delen av tänderna men att de sluter tätt vid roten av incisiverna. Se bilden nedan. På senare år har vissa veterinärer och domare ibland dömt detta till överbett!

Vinthundsvalpar är inte ovanligt att de ser ut så här som på bilden nedan, fast det är vuxna tänder på bilden.

Tångbett

Då möts både incisiver i överkäken och underkäken direkt mot varandra.

Bilden nedan visar saxbett på de yttre incisiverna I₂ och I₃ medan I₁, de två mittra incisiverna, ligger i tång, den inringade tanden (vänster sidas I₁) ligger näst intill i underbett (det som tidigare kallades omvänt saxbett).

Detta visar alltså flera varianter på en och samma tandrad, detta är inte helt ovanligt. Framför allt inte på dvärghundar.

Överbett

Överbett är när incissierna i överkäken går långt framför underkäkens incissiver.

Det ska då vara en luftspalt mellan över- och underkäkens incisiver, alltså att de inte nuddar varandra. Överbett är motsattsen till underbett.

Orsaken till överbett kan vara klen underkäke eller lång överkäke, eller både ock.

Underbett

Underbett finns i olika grader. Idag kallas det obetydligt underbett och underbett.

Det som idag kallas obetydligt underbett kallades tidigare för omvänt saxbett, därför det är exakt vad det är. För att beskriva detta bett är det alltså när underkäkens incisiver sluter tätt utanför av överkäkens tänder, tänderna nuddar alltså varandra någonstans på varje tand eller t o m går parallelt med varandra hela vägen uppifrån och ner på tanden.

Det som tidigare kallades underbett heter fortfarande underbett, det är när det är en luftspalt mellan över- och underkäkens incisiver, alltså att de inte nuddar varandra. Underbett är motsattsen till överbett.

Snett bett

Detta finns i, i huvudsak, två varianter. Dels när underkäken och överkäken är försjuten i sidled från varandra. Dels när underkäkens incissiver och överkäkens incissiver är sned i vågrätt läge. Den senare varianten finns i två varianter. En variant är att hela käken är förskjuten. Andra varianten är att tänderna i tandköttet är placerat snett fast själva käkarna är paralella. Detta är vanligare på hundar med kvartsnäsa (att näsan är något kortare än skallens längd, läs mer i anatomi) eller kort näsa.

Är käken sned, eller att hunden har tappat tänder på ena sidan kan tungan sticka ut. Det kan också bero på extrema över eller underbett som medger utrymme för tungan att sticka ut, ofta då i kombination med en väldigt lång tunga.

Det kan också vara så att hunden haft så kallad lam tunga (den har då ingen känsel och hänger ut för jämnan), och att detta skapat en underkäke som blivit sned redan under uppväxten, alltså att tungan på hunden fått underkäken att trängas i snett läge. Man man jämföra med barns tandställningar, det är egentligen samma princip.

Sticker tungan ut mer eller mindre för jämnan eller att det "bara" är en glipa öppen mer eller mindre förjäman, är det inte helt sund. Detta gör att det kommer in luft för jämnan i munnen, och att det därmed produceras mer saliv lite mer eller mindre dygnet runt, då uppstår det belastning på tänderna, mer plaque bildas och mer tandsten drabbar hunden.

När man tittar efter snett bett p g a att underkäke och överkäke är förskjuten i sidled så är det några saker man kan titta efter.

Först kollar man mitt framifrån, inte från sidan, man "rita i minnet upp" ett lodrätt sträck mellan höger och vänster sida, alltså mellan vänster sidans I₁ och höger sidas I₁. Detta ska nå hela vägen från underkäken upp till överkäken. Vardera I₁ ska då hamna på varsin sida om strecket, mittlinjen på nosen ska vara i lod, halva underkäken på var sida om strecket. Lika mycket av under- resp. överkäkens ska finnas på höger och vänster sida. Detta gäller i både under- och överkäke. Se bilden nedan. Där ser man fort, trots att bilden inte är tagen exakt framifrån, att under- och överkäken mellan respektive P₁ inte kan ligga på varsin sida. Minst den ena tandraden är inte rak jämfört med den andra. Fast det kan naturligtvis också vara att båda käkarna är sneda.

Bilden nedan visar också att tänderna i underkäken har det lite väl trångt, då de sitter lite zick - zack för att få plats. Det kan mycket väl vara orsaken till det sneda i detta bett.

Bilden nedan visar hur överkäkens tänder är sneda, troligen redan vid fästet i överkäken. Man ser också att tänderna kommer ojämt, och inte som de brukar, från sidan och framåt, utan tvärs om förefaller det. I och med detta är det ju klart att även underkäkens tänder kommer upp snett.

Här nedan ser man en katt med extremt snett käkparti, det är då heller inte ovanligt att den ena hörntanden tränger upp i gommen på hundar (som i regel har längre hörntänder än en katt) och kan behövas filas ner eller dras bort för att skona hunden från smärta och obehag och ge den möjlighet att tugga utan smärta och skador.

Bilden nedan visar igen att underkäkens incisiver inte ligger lodrätt nedanför, alltså ett snett bett.

Bilden nedan visar att ena sidans tänder går aningens mer längre ner över underkäkens incisiver än på andra sidan, alltså kan detta vara första antydan till ett snett bett. Det föreligger också en liten risk av att den som håller upp läpparna håller i lite väl hårt och därmed bryter lite i käken, käkpartiet är inte 100 % fixerat, då skulle de inte kunna tugga.

Mittlinjen är bra, men samma som ovan.

Varianten nedan är ju helt klart sned då incisiverna inte ligger rakt under - över varandra.

Tandstorlek

Här ser man det typiska på både valptänderna nedan till höger och vuxentänderna på bilden nedan till vänster, att storleken varierar på incisiverna, trots att de har samma namn. De i mitten är ofta senare uppkomna och oftast aningens mindre än de på sidorna. Även molarer och premolarer varierar i storlek. Ibland, när hundar har snett bett eller bär t ex sten, kan vissa tänder slitas snett. Ibland får man fila ner en tand då den går upp snett, så den inte gör illa hunden i tandköttet eller i gommen.

Tandbyte mellan valp- och vuxentänder

Bilderna nedan visar en valp och en vuxen tand bredvid varandra. Den bakre, smalare, mindre, spetsigare är valptanden, den framför är vuxentanden. I dessa fall påverkas inte nya tandens läge, då går det lika bra att vänta på att valptanden ramlar ur av sig själv. Man kan ta en nagel eller tandpetare och peta bort eventuella matrester som man fastna mellan dessa tänder om det är väldigt trångt, som på andra bilden nedan.

Valptänder som är på väg upp till synes lite hur som helst, detta kan bli ett perfekt bett, eller inte.

Nedan bild på valptänder där incisiverna börjar sitta löst och därför pekar lite hur som helst. Däremot ser det inte lovande ut när hörntänderna sitter så långt ifrån varandra, de ska sluta tätare vid ett normalt bett. Men sådana här saker som kan se ut så här under tandömsningen kan rätta till sig. Man får ha lite is i magen innan man ger ett fullständigt utlåtande och ha ett öga på utveckligen.

Ju äldre valpen blir innan valpen/hunden byter tänder, ju hårdare blir käkarna där tänderna fäster, så när en tand lossnar på en lite äldre valp/hund så kan man ibland någon enstaka gång behöva hålla rent några dagar till hålet dragit ihop sig.

Om en valptand sitter så vuxentanden växer upp fel p g a valptanden, måste man fort dra bort valptanden (görs hos veterinär) så inte hunden riskerar att få felbett i framtiden helt i onödan.

Att dra dubbla tänder (valptänder som inte lossnar) finns det i övrigt ingen medicinsk orsak alls att utföra, det är en ren skönhetsdetalj som inte skadar hunden på minsta vis. Däremot riskerar man vid varje sövning att ta död på en hund. Ändå sker dragning av valptänder som inte lossnat själv i tidig ålder på regelbunden basis i stort sätt överallt i Sverige.

Det finns ett stort kapitel om att dra valptänder på sidan om tandvård. Jag rekomenderar er att läsa detta innan ni funderar på att operera för skönhets operation helt i onödan på er hund.

Tungan

Tungan kan hänga ut på vissa hundar. Det kan bero på en rad olika saker.

Det som är värst är när tungan är lam.

Sedan kan det bero på att tänder och bett inte håller tungan kvar i munnen. T ex en hund som blir gammal och tappar tänder har inte tänder som håller kvar tungan i munnen.

Det kan också bero på att tungan är extremt lång i förhållande till näsans längd. Det är speciellt vanligt på hundar med kort nos.

Inte ovanligt beror hängande tunga på en kombination av kort nos, lång tunga och tappade tänder. Ibland på två och ibland tre av dessa orsaker.

Tungan rakt eller snett ut ur munnen

Ett mer eller mindre vanligt problem på hundar med kortare nosar är att bettet kan vara snett, ibland väldigt snett, och då tydligt, ibland mycket lite snett och mer otydligt.

En hund som ständigt slickar sig på ena sidan munnen finns det anledning att tro att hunden inte är 100 % rak i bettet.

Nu är det så att vissa hundar har tappat tänderna på ena sidan, och då är det något annat.

När en hund slickar sig, om den slickar sig rakt över nosen, när den vill slicka där, så har i regel hunden ett bett som inte har antydan till att vara snett.

Sätt en klick smör på hundens nos och testa!

Dubbla tandrader

Dubbla tandrader beror oftast på att valptänder och vuxna tänder sitter i lager utanpå varandra.

Ibland beror det på att tänderna sitter mer eller mindre zick - zack. Då är det alltså en tandrad som har brett ut sig.

Tandriktning

Framför allt plattnästa hundar får ibland tänder som sticker ut utanför den stängda munnen. Det är inte speciellt sunt. Tanden är bäst skyddad i munnens relativt stängda och lagom fuktiga miljö för att hålla så bra om möjligt. Jämför med texten om snett bett. 

Vid normala bett är framför allt hörntänderna inte riktade rakt ner eller rakt upp. Detta vore onaturligt och fel. Då skulle inte tänderna kunna saxa kring varandra och passa in. Hunden skulle få svart att bara tugga.

På framför allt små hundar med smala näsor pekar ibland nederdelen av tanden extra mycket utåt även om de sitter korrekt vid roten. Somliga menar att detta inte är snyggt. Somliga menar att detta är helt ok.

Ibland är enstaka tänder sneda. I överkäken på bilden nedan ser det bra ut (förutom en dubbel hörntand) och i nederkäken är det trångt och skapar då sneda tänder. Man beskriver ofta denna ojämna ihopträngning av tänder i underkäken som "trångt bett i underkäket".

Canintandens / hörntandens placering

Denna tand ska i överkäken vara placerad strax bakom - utanför underkäkens hörntand. Underkäkens hörntand är lätt snedställd utåt så den inte går upp i gommen och gör illa hunden, som på bilden nedan.

När hörntanden är placerad som på bilden kan det bero på snett bett, eller på att tanden vid sin uppväxt har trängts inåt t ex p g a att en valptand setat kvar och tryckt in den nya tanden som kom upp. Alltså hundens tand är sned, men dock inte hela bettet. För att konstatera det bör man se både höger och vänster sida.

När hunden har överbett eller kraftigt underbett så förändras läget av hörntänderna inbördes.

Vid överbett blir ibland överkäkens hörntand placerad framför underkäkens.

Vid kraftiga underbett brukar det uppstå ett stort mellanrum mellan hörntänderna, annars är de placerade på samma vis.

Tanförlust

När jag nu är inne på tänder och betts utseende så bör man ta upp tandförlust, ett allt vanligare fenomen inom hundarna.

Tänder, som bekant, sitter fast i käkarna, under- och överkäken närmare bestämt. När man avelsmässigt avlar fram onormala käk- och nospartier så blir naturligtvis tänderna lätt inblandad i detta. Man man då lite kort säga att hundar med väldigt smal näsa längst frami har lättare att sakna några incisiver för att det helt enkelt inte får plats med alla 6 frami. När man avlar fram bred käke, är det lätt att käkpartiet halkar på sned och att inte alla premolarer får plats. Avlar man fram en extremt lång nos brukar man gärna förhöja intrycket av det långa med att få käkarna väldigt smala, dessa nosar kan tendera att få väldigt små tänder i förhållande till hundens storlek, då är det vanligt förekommande att framför allt premolarerna blir väldigt små, ibland så små att man kan känna dem genom tandköttet men de bryter inte ut, så hunden får tandförlust av premolarer. Avlar man fram en extremt kraftig nos är det lättare att den kan få bettet och käken sned.

Om hunden växer dåligt före 4 månaders ålder får hunden ofta överbett, då tillväxtfasen för underkäken är extra beroende av tidsperioden 2 - 4 månader.

Om våra hundar inte får använda sina tänder är det naturlig utveckling att tänder som inte används till sist upphör att finnas. Det kostar hundar gott om energi att producera tänder, så varför slösa så mycket resurser på något som inte används? Alltså en naturlig utveckling som vi bidrar med då våra hundar inte får tugga ordentligt.

Läs mer om hundars tuggbehov här.

Tandskador

Ibland skadas tänder.

Om en tand bryts av eller skavs ner, så ska man titta i mitten av tanden om det är en röd prick som kommer fram i dagen. Risken är då att pulpan ligger bar och kan smärta hunden. I sådana fall kan man behöva hjälp av en veterinär. Lika om kanterna är vassa och riskerar att göra illa hunden, då kan tanden behövas slipas till så den inte gör illa hunden.

Hundar som bär sten kan slita dem så att pulpam går i dagen och förorsakar hunden mycket smärta.

Ibland har tänder en felaktig riktning så att de sitter och skaver mot varandra, då kan tänder slipas ner med åren av skavning och därmed ändra form. Jag har genom åren sett två hundar som fått en varsinn I₃ som blivit trekantiga av slitning. Alltså orsaken är ett inte helt igenom perfekt bett.

Jag sålde en gång en champion tik till Australien, den hade en halv hörntand kvar på ena sidan vid framkomsten (efter nästan 3 dygns resande). För att göra en lång historia kort, detta är en av anledningarna att jag inte sänder hundar själva hädanefter. Den andra hunden i samma transport hade vid framkomsten epilepsi, en championtik på 4 ½ år som aldrig varit sjuk i hela sitt liv. Jag fick då bilder på den skadade tanden men har tyvärr förlorat den bilden i trasiga datorer för länge sedan.

Tändernas utveckling i späd ålder

Först föds valparna med tänderna under tandköttet. Sedan börjar tänderna tränga igenom tandköttet. Underkäkens längd är otroligt beroende av att växa när valpen är liten, 2-4 veckor gammal. Växer valpen dåligt i den åldern är det vanligt att valpen växer upp och får överbett, som den annars kanske inte skulle fått.

Först som sist vill jag igen påpeka att det inte enbart är hundar på bilder, fast att de trots det visar på samma problematik som kan finnas på hund. Bilderna kommer till största delen från hund, men även katt och Varg.

Vill man läsa om tandvård, så är det här.

Läs mer om hundars tuggbehov här.

Uppdaterad 2020-09-09

© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström