TANDVÅRD

 

Att sköta sin hund på bästa sätt är ett jobb som kräver kunskap och noggrannhet. Här kommer några små tips och idéer.

 

Mer än hälften av våra hundar och katter påstås ha problem med munhälsan. Större delen av våra gamla hundar har någon form av tand och/eller mun problem. Ofta vet inte ägarna ens att deras hund har problem. Problemen kan vara väldigt smärtsamma. Ibland kan hunden inte ens äta ordentligt p g a smärtan så den magrar av.

Hunden får ofta dålig andedräkt, smärta, fula tänder, tandköttsinflammation och till sist tandavlossning.

Tänder som är totalt förstörda av oanande hundägare eller oseriösa hundägare kan gå så långt att det i förlängningen kan leda till döden. Dåliga tänder sprider sig till tandkött. Tandköttet blir till sist inflammerat, fylls av var. Detta i sin tur går ut i käkben och blodomlopp. Detta förlopp skapar feber. Det sjuka som sprids runt i hundens kropp bryter ner olika delar av kroppen, dess organ och funktioner. Detta leder till sist till döden. Detta är bl a ett välkänt faktum om man har kunskapen av människans historia. Det var inte alls ovanligt för mycket länge sedan att människor angavs avlidna p g a dålig munhälsa, de hade då denna utveckling som ledde till döden.

 

Artikel från 2018.

 

Plack är en gulaktig yta som bildas på tänderna och den består till största delen av många olika sorters bakterier, det är bakterierna som bildar en hinna. Sitter denna hinna kvar på tänderna mineraliseras kalcium från saliven på hinnan och bildar tandsten. Tandstenen hjälper placken att fastna ännu mer och en ond cirkel är igång som snabbt går utför.

Plack orsakar inflammation i tandköttet, gingivit, det börjar som en rodnad i tandköttets kant. Vissa av bakteriesorterna har en förmåga att bryta ner vävnaden som håller fast tanden i käkbenet.

Förloppet med inflammation och förstörelse av vävnaden som ger tandavlossning kallas parodontit.

Bakterierna kan sedan sprida sig med blodet till hela kroppen, har man otur för de fäste och förökar sig i t ex hjärta och lungor, lever och njurar o s v. Munhälsan kan vara helt avgörande för om hunden är frisk eller sjuk. T o m för dess överlevnad om det går nog långt.

 

Jag har åtskilliga gånger genom åren som gått fått förfrågan om gamla katter, hundar, marsvin o s v, de blir plötsligt magra. Jag ber ägarna titta i munnen, och där är problemet, en sanering och djuret börjar komma tillbaka i normalt hull på ett kort tag och kan leva friskt och sunt i flera år till, utan bekymmer och smärta.

Jag har också många gånger tagit hand om vuxna hundar med dålig tandskötsel, ibland i kombination med svårigheter att äta p g a munproblem. Efter en sanering i munnen har hundarna snabbt blivit bra.

 

 

Tändernas användningsområde

Tänderna i munnen är olika, beroende på vilken funktion de förväntas ha ursprungligen.

De små längst fram är till för att jaga ohyra i pälsen, klia sig i huden, att dra i senor o s v.

De stora rovtänderna på var sida är till för att hålla fast med och penetrera byte eller fiende med.

De stora tuggtänderna längst bak är till för att mala och tugga kraftigt kött med och spräcka ben med.

För att läsa mer om detta, se sidan om hundens bett.

 

 

Valptänder

Valptänder är 28 stycken, eller ska vara. De är mindre, vassare, smalare, med kortare rötter. De tänderna ska bara hålla ett kort tag och byts sedan ut när hunden växer så de behöver inte hålla så länge.

För att läsa mer om detta, se sidan om hundens bett.

 

 

Vuxentänder

Vuxna hundens tänder är flera (totalt 42 ska det vara) och med kraftigare och längre tänder och kraftigare och längre rot.

Japaneser har i regel kortare rötter på sina tänder än många andra småhundsraser.

Vinthundar har i regel kraftigare tänder och rötter än andra hundar.

För att läsa mer om detta, se sidan om hundens bett.

 

 

Tappa valptänder

Förr startade valpar ömsa tänderna vid 4 månader. Ibland några få dagar tidigare och ibland några få dagar senare. Avvikelserna var aldrig mer än 6-7 dagar, om ens det. Idag är dock saken en annan. Oftast startade valparna i regel hellre byta tänder en vecka sent än tidigare.

Jag har idag om och om igen enstaka valpar som startar tandömsningen vid 3 månader och ibland några dagar före det.

Jag vet inte om det är något som är typiskt för chihuahua eller om det är något nytt som är på väg att hända på hundar i allmänhet.

Däremot ser jag inte någonsin valpar som startar att ömsa tänder några enstaka dagar efter 4 månaders dagen numera.

Jag skulle vara tacksam att få höra vad andra har för avvikelser på starten av tandömsningen på sina valpar, nu och förr. Rör det sig om chihuahua eller icke chihuahua vore också intressant att veta. Som alla ni vet som kontaktar mig, jag nämner aldrig några namn, de gånger när ni uppger namn, utan behandlar alla lika, med största diskretion, jag vill endast lära mer om hundar, inte peka ut folk.

 

 

SKÖTSEL

Att sköta tänder på en hund är inte så komplicerat som vissa tror. Det är inte krångligare än att sköta klor bra. Först börjar man redan med valpar att titta i tänder dagligen, sedan börjar man att ta nageln och skrapa lite på tanden med, så hunden vänjer sig. Sedan när det kommer lite missfärgning på en tand första gången tar man en tandstensskrapa och skrapar fort bort den lilla beläggningen, gärna att man då också startar med Plaque off / alger och låter hunden få i maten dagligen resten av livet. Man kan också börja med Dental Fresch i vattnet, något som jag varmt rekomenderar.

Man kan också komplettera med tandborstning, det går bra att borsta med hundtandkräm eller ljummet vatten går också bra. Det finns finfina tandkrämer för hundar nuför tiden, med kycklingsmak, leversmak eller annat, för hunden, gott. Fördelen med dessa är att hunden kan bli mer intresserad av att låta sig borstas. Tandkräm för människor ska INTE användas. Den är skadlig för hundar (och katter). Tandkräm för människor innehåller både fluor och xylitol och detta är skadligt för hunden.

Som allt annat handlar det mycket om hur man själv tränat hunden. Helst ska då hunden borstas varje kväll, för hundar som enbart för mat en gång om dagen bör då borstas efter måltiden. Det finns särskilda tandborstar för djur, av massor av olika modeller. Det går också bra att använda tandborste för människor. Det finns särskilda fingertutor som man trär på fingret när man borstar hundens tänder, en del fingertutor har borsten i änden, vissa är gjorda av mikrofiberduk. Miktofiberduken är nog "snällare" mot tandköttet för det verkar som hundarna accepterar denna borstning bättre än borstar. Man kan också ta en fiberduk av något slag och trä över fingret och borsta med. Man ska vara försiktig i tandköttskanten på hundar som fått tandköttsinflammation, för hunden kan ömma där men också för att är man för hårthänt kan man hjälpa till att föra in bakterier där, där ska man dessvärre också vara extra noggrann för att bakterierna inte ska få fäste i tandköttet och tandhalsarna.

 

Detta borde börjat skrapats tidigare, här är redan tandköttet irriterat. Hunden hade dessutom startat lukta illa ur munnen.

Vänster sida, oskrapad. Höger sida, påbörjad skrapning.
Denna förbättring redan efter bara första skrapningen.

 

 

Skrapa tänder med täta intervaller

Det finns de som påstår att man skrapar sönder tänderna på en hund om man ofta skrapar tänderna för att ta bort tandsten. Detta är rena skitsnacket.

Min gamla tandläkaren var också min veterinärs tandläkare för hundar, när veternärerna behövde hjälp. Han kunde både hund- och människotänder på sina fem fingrar, i sömnen, om så vore...

Han hade människor som han skrapade varje månad, år och ut och år in. Enligt honom hade hundar starkare tänder än normala svenskar.

Människor tog ingen skada, alltså gör inte hundar det heller, om man så t o m skrapar varje månad, som ibland kan behövas på vissa gamla hundar. Detta enligt hans utsago.

Jag har själv skrapat många hundar nära nog varje månad, och ibland oftare, under lång tid, oftast då hunden börjar bli väldigt gammal, och än har inte en enda hund fått skadad emalj av det.

Jag har skött två hundar genom åren som haft skadad emalj, som jag kan minnas på rak hand. Den ena hoppade högt och landade med munnen före vid nedslaget, den andra fick skada efter hundslagsmål. Alltså ingen skada alls av skrapning.

Jag har många vänner som genom åren fått hundar som behövts skrapas mycket tätt, regelbundet, utan att de heller fått skador på sina tänder.

Jag har haft 1000-tals hundar som kunder, jag har aldrig sett skador hos dem heller.

Att hundar skadar tänder av för mycket tandstensskrapning är påhitt av sådana som inte vill skrapa, misstänker jag. En gammal skröna, som startat nu, på senare år. Förr i tiden fanns det ingen som påstod något så tokigt.

Själv jag har skrapat tandsten på mina hundar sedan jag startade med hund.

Jag fick lära mig det ännu grundligare när jag gick på lära hos kynolog Birgitta Holm.

Hon i sin tur hade lärt sig av sin handleder Kynolog Irma Siikava.

Vi, och många med oss, hara uppmuntrat alla att skrapa så fort minsta prick tandsten visar sig år ut och år in.

Skulle vi gjort det om vi sett hundar skadats av det?

Var skulle vi ha tjänat på att uppmuntra våra kunder att göra jobbet, så vi kan ta mindre betalt av våra kunder?

Hjälp era hundar att slippa må dåligt! Se till att de ALLTID är fräscha i munnarna!!! Helst utan att riskera hundens liv.

 

 

Rinniga ögon - öron - tänder

Om en hund plötsligt får väldigt rinniga ögon mot tidigare, är det inte ovanligt att det har med öron eller tänder att göra.

T ex valpar som byter tänder kan bli extra rinniga i ögonen under en period, då speciellt för hundar med korta eller smala näsor.

Hundar som får tandsten i större omfattning kan börja rinna extra i ögonen.

Hundar som får öroninflammation, öronskabb o d kan bli extra rinniga i ögonen.

Örongångar och vissa tänder, tandrötter och tandkött ligger närmare tårkanalerna.

När irritation som t ex innebär svullnad i öron eller tänder/tandkött tränger mot tårkanalen kan därför extra tåravsöndring stimmuleras.

Detta gäller speciellt för hundar vars fysiologi är sådan att örongångar och tårkanaler är extra nära, eller tandrötter och tårkanaler är extra nära. Man kan säga att de hundar som har medellång nos och medelbred nos (se hundens anatomi på vad som är "normalt/medel")  har största chansen att inte drabbas alls av detta, men även de kan drabbas. Därmed inte sagt att alla andra hundar som avviker drabbas, så är det inte heller.

Har man alltså en hund som plötsligt får mycket mer rinn ur ögonen kan man kolla extra noga på tänder och öron, så inget onormalt är på gång.

Har man en vuxen hund med extrem ögonflöde hela tiden tyder det på en osund förträngning i fysiologin som inte bör avlas på. Samtidigt ska man ha klart för sig att för torra ögon är ett allvarligt fel, rent smärtsamt för hundar och kan behöva daglig behandling för resten av hundens liv, det ska man se upp för! Sådana hundar ska ABSOLUT INTE gå i avel!

Mer om öron. Mer om ögon.

 

 

Tandstenens placering i munnen

Det är sällan hunden sätter speceillt mycket plack och tandsten på insidan av tänderna, där håller hunden rent sig själv med hjälp av tungan och tuggande. Det finns också ofta en viss slipeffekt från insidan av överkäkens tänder.

Där finns heller inte huvuddelen av salivutsöndringen på hund, salivutsöndring av rikligare slag skapar tandsten då saliven fräter på emaljen.

Överkäkens tänder sätter i regel mer tandsten och tidigare än underkäkens tänder.

De stora salivutsöndingarna på hund ligger vid vardera hörntand, en aningens framför och ovanför hörntanden, på vardera sidan i överkäken. Sedan ovanför tuggtanden på vardera sida i överkäken. Det är oftast där de flesta hundar startar att sätta tandsten också.

Salivutsöndrigen är placerad vid varje ställe som tänder sitter som har störst betydelse för hundar, då de i naturen skulle användas mest.

 

 

Plaque off/alger

Plaque off/alger ger jag själv mina hundar hela livet (jag startade på 1980-talet med alger) med jättefina resultat då tandstenen bildas långsammare och tandstenen sitter inte lika hårt som utan alger, så blir det en gigantisk skillnad. Extra bra skillnad för mig som skrapar själv.

Jag kan inte tänka mig att vara utan alger.

 

 

Träna in tandvård

Efter att man sett första tecknet till tandsten kan man samtidigt med kloklippningen skrapa tandsten efter behov. Då behöver hunden aldrig få onödiga problem i munnen som kan vara väldigt irriterande och smärtsamt och om det går för långt t o m tappar tänderna i förtid med tandköttsinflammationer som följd som kan behöva veterinärvärd. Har det gått för långt med tänderna så bör man omedelbart uppsöka veterinär som för att söva hunden och göra en större rensning och sedan får man från det hålla efter hunden så inte problemen blir så stora igen.

Hur man tränar in tandvård på sin hund kan man läsa om här.

 

 

Preparat för tandhälsa

När man har många hundar som jag har och dessutom kollar tänderna flera gånger i månaden, varje gång jag klipper klorna, så ser man verkligen skillnaden mellan att inte använda Plaque off och att använda Plaque off. Hundarna sätter mindre tandsten och den tandsten de sätter är mycket lättare att skrapa bort, sitter inte lika hårt och blir inte lika tjock på kort tid. Jag har använt Plaque off regelbundet i många år nu och vi kan inte tänka oss att leva utan det.

Det finns Dental stick, jag har använt dem en kort tid bara (3 månader till några utvalda hundar dagligen), detta tycker mina hundar är jättegott, men jag har inte sett en enda hjälp för tandsten av dem. Dessa ben ska fungera som en tandborstning ungefär, den ska gno bort placken från tänderna som bildats under dagen. Jag provade detta under en längre tid till några av mina hundar, det gav inget resultat över huvud taget, så vitt jag kunde se.

Det finns vissa hundmatsorter som är särskilt bra för hundar med tandsten. De är då effektiva med hjälp av den form "kulorna" har så de ska ge maximal "slipning" på tanden, dels genom att innehålla natriumpolyfosfat som binder kalciumet i saliven och därmed minskar risken för att tandsten ska bildas.

Nödvändigheten av att binda kalciumet i saliven kommer av att hundarna inte får naturlig kalk via ben idag utan kalk som egentligen inte är det bästa för hundar. Först tar vi bort naturliga produkter, när vi kommer på att vi gjort det sätter vi till konstgjorda preparat, som i sin tur ger biverkningar som i sin tur behover tas om hand... Ge hunden riktiga ben istället! Läs under rubriken "Köttben som tandvård" längre ner på denna sida.

 

 

Vilken ålder startar tandsten?

Vissa hundar får tandsten tidigt och vissa senare, vissa har tandavlossning tidigare och vissa senare. Dessa två anlag kan men behöver inte följa varandra.

Jag har sett hundar på 4 månader med tandsten, men det är förstås extremt. Jag har sett 10-års hundar som ännu inte satt tandsten.

Man måste alltid komma ihåg att skötsel kan få tandstenen att sättas i galoppfart. Detta gäller främst när man ger smetig mat. Studier har bl a gjorts på leverpastej. En vecka med leverpastej ruinerar tänderna. Längre tid behövs alltså inte att fördärva munnen på en hund.

Läs nedan.

 

 

Framkallad tandsten i förtid

Tandsten kan lätt framkallas genom felaktig utfodring. Det krävs endast en vecka med felaktig utfodring (typ leverpastej konsistens) för att tänderna ska börja ta skada, finns det en tandspeciellist veterinär i Göteborg som gjort en avhandling om.

Konsistensen på maten man ger sin hund är alltså viktigare än man tror. En väldig smetig mat som t ex leverpastej kan ruinera tänderna på några veckor på en hund som inte har tandproblem. På en hund med tandproblem kan faran vara skedd redan efter några dagar med smetig mat.

Om en hund har tungan ute tar den in mera luft hela tiden, luften ökar salivavsöndringen som fräter på tänderna. Dessa hundar behöver man därför hålla ett extra öga på vad gäller tänder.

Små hundar under 10 kg har generellt oftare tidig tandavlossning och får oftare tandsten tidigare i livet, men det finns undantag. Det är också vanligare att tand och mun problem är större på små hundar än stora.

Se mer om ärftlighet.

Konsistensen på hundarnas mat är högst avgörande för hundarnas tandhälsa, och därmed till hela hundens hälsa.

Maten utgör det största intaget som hunden får i sig per dag, varje dag.

Att maten är av en bra konsistens är helt avgörande för hur länge hunden ska få ha en bra tandhälsa.

Undersökningar har gjorts av en veterinär i Göteborg (som specialiserat sig på hundarns tänder) på att fel konsistens på maten kan förstöra hundens tandhälsa TOTALT på 1 vecka!!! Skräckexemplet på absolut sämsta konsistens är leverpastej, enligt denna veterinär och hens stora och omfattande avhandling i ämnet.

Detta är MYCKET gammal kunskap, alltså inget nytt under solen. Vi får inte glömma gammal kunskap, speciellt inte sådan som bekräftas om och om igen genom åren.

 

 

Hundmatens konsistens

Om man över huvud taget känner sig tvungen att ge hundar smetig mat så bör man borsta tänderna på hunden efter varje måltid. Detta är bevisat sedan över 40 år sedan av en veterinär som var tandspecialist i Göteborg. Nu fick jag rapport, igen, på en 5-årig hund med ok tänder som alla satt ordentligt fast bytte foder till en smetig mat, på 3 veckor sitter hälften av tänderna lösa. Husse är grinfärdig.

 

 

Egen erfarenhet

I och med att jag har många hundar av olika sorter, så utgör det en väldigt bra testgrupp när det gäller att testa olika knep och produkter. Här kommer lite mer om var och en av de olika jag använt/använder.

 

 

ALGER

Alger som man strör på maten tycker jag är toppen, sedan jag började med alger i början av 1990-talet till mina hundar så ser jag att mina hundar inte sätter lika mycket tandsten, dessutom när jag ska skrapa tandsten så sitter tandstenen inte så hårt fast, det är enorm skillnad, jag behöver knappt ta i för att riva bort en kaka med tandsten numera.

När jag tar hand om hundar som har munnen full i tandsten, kanske t o m så tanden inte syns. Efter några veckor med alger startar tandstenen lossna så mycket lättare vid varje skrapning.

 

 

Alger sjunker till botten

Jag strör alger på maten till mina hundar. Jag får lite nu och då frågan hur jag får dem i hunden, då de gärna sjunker ner på botten av skålen när man utfodrar med torrt torrfoder. Det är inte så svårt.

Man kan spraya på med vatten direkt innan man ger maten och på med algerna efter det. Då sitter nästan alla alger fast i kulorna.

Har man en hund som är lite tunn i hullet kan man byta ut vattnet mot olja. Spraya på lite olja och strö över algerna. På oljan sitter algerna fast ännu bättre, än med vatten.

Att ge alger i stora mängder tycker jag är förkastligt, kan t o m vara skadligt. Se mer om fodertillskott.

 

 

DENTAL FRESH

Jag har startat med detta den 30 december 2011 (uppdatering: håller på fortfarande 2021). Dental Fresh, ska enligt reklamen ta bort båda tandsten och plaque, dessutom ska det ge vitare tänder. Det ska också ge bättre andedräkt. Det återstår att se. Vidare rapporter kommer vartefter.

Just för stunden kan jag dock nämna att första veckan till 10 dagarna med Dental Fresh ville hundarna dricka mycket mer än normalt. En gissning är näst intill dubbla mängden. De kissade stup i kvarten! Men man ska väl inte beklaga sig över att något är gott. I vilket fall så lugnade det ner sig till normal nivå efter ca 10 dagar.

Efter 30 dagar kan jag klart se att tre hundar som jag börjat tandbortningen på för att de började få en bakteriehinna på tänderna (s k plack), har inte längre denna hinna kvar! Två hundar som luktat skunk länge ur munnen gör inte längre det. Flera hundar har fått vitare tänder! En hund ser ut att ha "tappat" tandsten!

Efter ca 2 månaders användning har flera fått vitare tänder och blivit av med den dåliga lukten från munnen. Flera har tappat tandsten. En som blivit av med en del tandsten förra månaden, har blivit av med resten denna gång! Detta är rena mirakelmedlet för tandhälsa!

Efter ca 3 månaders användning står det helt klart att Dental Fresh förhindrar uppkomst av tandsten, att det förbättrar andedräkten mer eller mindre på alla mina hundar som haft dålig lukt, att det dessutom, hör och häpna! Tar bort redan befintlig tandsten! Trodde jag aldrig var möjligt med en vätska man häller i vattnet, så simpelt och genialt.

Till de riktigt gamla och de som har akut dåligt tänder, är det nog idé att sätta på detta, alltså riktad behandling för de mest behövande, de övriga kan man sköta som vanligt.

I min familj är det kanske inte det mest praktiska då mina hundar är van att gå i större gäng, och vill det, då de är väldigt sociala varelser. Alltså får en, får alla... Då gäller det alltså att ha djupa fickor.

Men ingen tvekan, medlet är helt suveränt!

Jag är mycket nöjd med Dental Fresch, jag har det i vattnet till mina hundar från de föds till de dör.

Mina hundar får Dental Fresch i vattnet. Detta kan t o m ta bort kakor av tandsten! Hade jag inte sett det själv några gånger när jag tagit hand om hundar med dåligt skötta tänder, så skulle jag inte tro det, men det gör underverk.

Kom ihåg, innehållet är värt GULD för en fräsch mun på våra hundar. Det ger enormt mycket mindre tandsten och tar bort dålig lukt ur munnen på hundar som i övrigt har en frisk mun.

Dental Fresch, alger och regelbunden skrapning är ett klart vinnande koncept som jag inte kan leva utan.

 

Korken:

Dental Fresh (med ett innehåll som jag inte vill leva utan) och min ständiga kamp med att få upp flaskan (vilket jag kan leva utan).

Nackdelen får jag nog säga att jag önskade bättre flaskor, de halkar lätt i mina reumatiska händer och ett stort hål att hälla genom är som gjort för att man ska hälla i för mycket av misstag.

Deras val av flaskor är inte speciellt skojiga. Tre sorter har jag nu upplevt.

Först en med jättestort hål, så man håller ur halva flaskan av misstag lite nu och då. Kanske en smart affärsidé för den som vill sälja mycket av sin vara.

Sedan kom det en bättre kork med pip, det tackar vi för. Så var det väl för bra.

Då ändrade de designen på flaskan, och igen, detta öppna hål som inte begränsar flödet ett enda dugg...

Sedan blev det nya säkerhetsanordning för att öppna flaskan, nån form av barnsäkrat. Då blev det rena helvetet att öppna en flaska också, allra värst första gången när den är ny.

Jag har fått använda rörtång för att få upp flaskorna på senare år. En gång slutade det med att halva den dyra flaskans innehåll hamnade på golvet, utspillt till ingen nytta. Hur man kan välja sådana korkar till sina flaskor är mig en gåta.

Jag hade turen att ha kvar en gammal kork så jag valde att använda den. Men gängorna är vansinnigt udda, så jag fick vara försiktig så korken inte lossnade. Jag fick rent hålla i korken samtidigt när jag hällde.

Ja, detta är då en följetång som pågått sedan 2011 till 2018.

 

 

2018 provade jag ett annat märke (TropicalClean Fresh breath Oral care) av detta medel, en variant med samma effekt som Dental Fresh (påstods det). Men jag var inte imponerad av det medlets verkan. Däremot var flaskan superbra! Korken perfekt!

Numera häller jag över innehållet från Dental Fresh (när jag fått upp flaskan) i den andra flaskan (Tropiclean flaskan), så nu är det endast ett enda "slagmål" med Dental Fresh flaskan som behövs, tills nästa gång det är dags att öppna en sprillans ny flaska.

Ibland skulle jag vilja sparka mig själv i baken, att jag inte löst detta förr!!!

 

 

Regelbunden skrapning

Dessa regelbundna tandstensskrapa är utmärkta för att sköta tänderna på hundar. Det är helt grundläggande att hålla efter hela tiden.

Minsta prick tandsten ska avlägsnas så fort den går att se! Det finns inget att vänta på.

Varken hund eller skötare tjänar på att vänta tills det blir mycket, börjar trycka på tandkött, göra det svårt för hundar att stänga munnen, att ha svårt att tugga o s v.

Ingen enda hund tycker det är trevligt när man måste ta bort stora stycken tandsten, medan däremot ta bort små prickar känns inte över huvud taget på hunden.

Det finns vissa som säger att man skadar tänderna vid regelbunden skrapning, detta är bullshit! Jag har pratat med flera hundtandspecialister och tandläkare, de tycker att det inte gör att skrapa för ofta och att skrapningen INTE kan skada. Det är bara välgörande för hundens fysiska hälsa.

Det finns också vissa som säger att det är farligt att skrapa tänderna själv för att man kan putta upp smuts mellan tand och tandkött. Där hamnar smuts hela tiden, t ex när hunden äter, tuggar på en pinne etc. Visst kan oturen vara framme och ett mycket långt föremål trängs upp så tanden till viss del lossnar från tandköttet och ibland inte växer fast igen. Att detta ska hända under en tandstensskrapning är inte möjligt. Krafterna som ska till är för mycket och var och en som skrapar är inte så vårdslös att de tar i med all kraft och puttar upp en tandstensskrapa långt in i tandköttsfickan.

 

 

Tänder som lossnat

Bilden nedan: Tand som lossnat av sig själv på en 11-årig hund som fått sina tänder skötta enligt mitt program nästan hela tiden sedan den var i 2 ½ års ålder. Det andra är också en gammal hund som tappat sin tand.

Om man tittar noga ser man att rötterna på tänderna är "smutsiga". Det talar om att de lossnat av ålderdom. Då blir det förkalkningar på detta vis som till sist gör att kontakten med tandköttet bryts och tanden lossnar.

Ofta är det så att när en hund börjar lossa en tand, så den vickar för mycket, så går det inte att skrapa på den längre, så på slutet innan tanden lossnar kan man tvingas låta tanden vara ifred från skrapning.

Sitter däremot tanden aningens lös, så kan man hålla emot bakom tanden så man kan skrapa.

När sedan tanden sitter alderles för löst, så man kan prova att ta den mellan tumme och pekfinger och dra till. Man kan inte få någon enorm kraft då eftersom fingrarna glider. Men man kan påskynda tappandet så hunden slipper ha tanden sitta där och vicka.

Man kan se på bilderna nedan att tänderna är så pass välskötta att de inte alls har påverkat tandavlossningen.

 

 

 

DENTA STIX

Jag provade 2011 att ge några utvalda hundar detta dagligen under en period av 3 månader, jag tyckte det inte gjorde någon större nytta, fast hundarna gillade dem. Andedräkten var den samma på den hund med dålig andedräkt som jag testade på. Tandstenen gjorde inte skillnad. Hinnan som är över hundars tänder ibland (plack), den minskade något i några minuter efter tuggandet och var sedan tillbaka fort igen (precis samma som när de t ex äter torrt torrfoder).

Enligt min erfaranhet alltså värdelös som allt annat än godis.

 

 

TropiClean Fresh breath Clean Teeth Gel & TropiClean Fresh breath Instant Fresh Foam

Jag testar ett till preparat (vintern 2013 - 2014) som jag fått mig rekomenderat. Detta klickas på tanden med tandsten, så ska problemen försvinna.

Jag har nu hunnit testa detta på 4 hundar med endast en liten prick vardera med tandsten. Alla 4 har jag gjort samma på, klickat på en droppe på tanden med tandsten på kvällen. Dagen efter har tandstens pricken varit borta.

Så testade jag på en hund som hade en liten rad av tandsten uppefter tandköttet, efter 18 dagars klickande dagligen gav jag upp och skrapade, på den hunden hade det ingen som helst verkan, fast hade jag hållit på ytterligare så hade det kanske hjälp till sist. Tillverkaren menar att man ser resultat efter 30 dagar. Jag själv menar att med tandstensskrapa tar behandlingen några sekunder, vilket jag föredrar, och jag tror hunden skulle föredra ifall den kunde fatta sådana beslut.

Jag har däremot haft stor nytta av detta preparat några gånger, när jag skrapat någon äldre hund som haft dålig andedräkt så har jag klickat på detta först och sedan skrapad. Då har jag sluppit duster av otäck lukt i min näsa när jag är nära böjd över hundens mun, vilket har varit behagligt att slippa.

Sedan fick jag samma sak, fast skum istället för Gel. Jodå, det är ju trots allt samma sak. Mina hundar reagerar negativt när skummet kommer flygande. Men när klicken appliceras på tanden/tänderna bryr de sig inte om. Sätter jag skummet på fingret och applicerar i munnen så är det sak samma.

Fresh breath (i vilken form spelar alltså ingen roll, om man sättar i skummet för hand) är därför kvar för att stanna i mitt skötselprogram för hundarna.

F o m våren 2018 använder jag TropiClean Fresh breath Clean Teeth Gel eller TropiClean Fresh breath Instant Fresh Foam som tandkräm. På det viset gör jag slut på skummet utan att ge hundarna ett oangenäm överraskning när det flyger in i munnen på hundarna, utan då flyger det på tandborsten istället.

 

 

Dubbla tänder

Tänder, det är viktigt att sköta tänderna rätt på sin hund. Tandvärk är vidrigt och kan få den lugnaste på dåligt humör. Samtidigt att dra tänder för att det är finare med "rätt" antal tänder, för sakens skull, är det något som är viktigt och bra eller ens nödvändigt? Är det ens förenligt med nya djurskyddslagen? Djurskyddslagen säger att man inte ska utsätta djuret för onödigt lidande, och skönhet inte är en motivation till lidande som en sövning och ett kirurgiskt ingrepp innebär.

Förr drog jag jämt tänder på mina valpar ifall det satt dubbelt först kring 9 månaders ålder, sedan vid ca 1 års ålder. Min dåvarande mycket kloka och mycket duktiga veterinär förklarade skillnaden för mig med att söva valpar och unga hundar och tyckte därför vi borde vänta till 1 år för att inte ta onödiga risker.

På 90 - talet sålde jag en hund som sedan utsattes för en onödig sövning och dog. Då fick jag mig en tankeställare (igen).

Jag har sedan efter det sålt fler hundar som så ibland utsatts för sövning, ibland befogad (d v s veterinärmedicinskt befogad) och ibland inte. Likaså har jag ett stort kontaktnät med kennlar som sålt hundar i sin tur. Nu och då har hundar blivit svårt sjuka, vissa har dött. Senast för "mina" hundar var det en Japanese chin hane som aldrig varit sjuk i hela sitt liv som sövdes vid 10 års ålder för att skrapa lite tandsten på och den dog. Allt för att det fanns på väldigt fina tänder lite tandsten. De provar inte ens att skrapa utan sövning först. Hunden dog. Jag får rapporter via mina vänner om hundar som dör av sövning varje år, ibland helt i onödan. Detta sker ofta på dvärghundar. Raser jag hört talas om, utom ovan nämnda, är bl a: Shih Tzu, Dvärgspets, Papillon, Phaléne, Chihuahua, blandraser, Yorkshire Terrier o s v.

Jag är livrädd för att utsätta mina hundar för sövning, men ibland är man tvungen. De gångerna är illa nog.

När det gäller tänder tycker jag det näst intill alltid är onödigt med sövning, då det inte är svårare att lära hunden att bli skött i tänderna, än vad det är att lära hundar gå i band, lära den bli borstad, lära den att bli klippt i klorna o s v.  Det är i princip bara människors rädsla som gör att de inte vågar sköta munnen och tänderna bra på sin hund.

Har man dubbla tänder, d v s en valptand kvar och en ny tand som kommer upp intill den, oftast bakom och lätt innanför valptanden, så kan det ibland fastna smuts mellan dessa två tänder, det måste man naturligtvis ta bort. Gärna i kombination med tandborstning, ifall smutsen setat där ett tag. Det är sådant normalt pyssel som vi tar i knäet i soffan på kvällen här hos oss, inte märkvärdigt alls utan vardags rutiner.

I extremt sällsynta fall kan den nya tanden komma upp snett p g a att den lilla valptanden sitter så fast och djupt att den rubbar läget för nya tanden, då måste man omedelbart dra valptanden. Om en ny tand kommer upp snett kan det skava på tandkött, tänder, tunga o s v och göra illa hunden resten av dess liv. Detta är något vanligare på hundar av urhundsras, t ex vinthundar än andra raser, anledningen till det är att de i regel har extra krafiga tänder och rötter t o m som valp. T ex kan nämnas att mina Italienska vinthundars valptänder har djupare rötter än mina vuxna Japanese chins.

När jag numera inte drar valptänder, och därmed har haft åtskilliga valpar som fått ha kvar sina valptänder dubbelt intill de nya, så ser jag att de tappar dem också, ibland tidigare i vuxetlivet, ibland senare. Vid ca 3 års ålder har sista tanden lossnat på en hund här hos oss. Annars är de oftast tappade vid före 2 ½ - 3 års ålder.

När man förstår att det faktiskt kan gå fel under tandömsningen bör man snabbt förstå att en valp med ömsande tänder ska man ha koll på dagligen. Detta är något bra, dels så har man då koll direkt om något "går snett" och sedan blir hunden tränad att alltid bli tittad i munnen utan att det för den skull är något "fel" eller ens onormalt.

För att sätta lite perspektiv på detta så har jag haft ENORMT många hundar av massor av olika raser genom åren, EN gång, inte flera, har detta hänt mina hundar att nya tanden höll på att komma upp snett, så jag skyndade mig till veterinären och drog, bettet som sedan kom upp var rakt och fint. Det tog bara några dagar innan nya tanden hade rätat upp sig själv. Nyckelordet när är att vara snabb med att dra när det börjar bära iväg åt fel håll.

I övrigt gör inte dubbla tänder skada, då riskerar jag inte min hunds liv för något totalt onödigt, hur gör du?

Jag har ställt ut massor av hundar, av massor av raser, företrädesvis hundar under 2 ½ - 3 års ålder. En gång har jag fått anmärkning på att min hund hade "för mycket tänder" som det stod att läsa i kritiken, hunden fick cert och BIM på den utställningen. I övriga fall har ingen sagt någonting.

Tilläggas skall att mina hundar för det mesta inte varit av bruksraser, där domarna av någon anledning kan vara noggrannare med tänder.

Sedan har vi det "lilla" kruxet med djurskyddslagen, den säger att vi inte får utsätta vår hund för onödigt lidande. Är det då onödigt lidande att göra kirurgiska ingrepp på hundar p g a utseendet?

Du får heller inte utsätta hundar för kirurgiska ingrepp enbart för att korrigera utseendet, alltså strider det helt att dra tänder så som jag läser djurskyddslagen men vad gäller SKK´s bestämmelser för korrigering av utseende. Undantaget naturligtvis om en vuxen tand kommer upp snett p g a att valptanden tränger undan vuxentanden, inte ger plats för det nya bettet.

Jag anser det vara onödigt lidande och framför allt, jag är livrädd att se min hund dö framför ögonen på mig för att jag utsatt den för något helt onödigt p g a skönhet.

Problemet är att det alltid finns veterinärer som intygar en veterinärmedicinsk grund för sådana ingrepp, veterinärer som bryr sig mer om plånboken än hundars hälsa, och därmed blir det svårt för en lekman att förstå att detta är onödiga ingrepp.

Vissa veterinärer är helt övertygade om att det är p g a hundens hälsa som man ska dra dubbla valptänder, då det kan fastna matrester, speciellt om man ger långa fibrer till sin hund, mellan nya och gamla tänder. Alltså något som inte kräver mer vård än normal tandskötsel som hunden ändå ska ha regelbundet livet ut.

 

 

Lite mer angående att dra dubbla tänder

Jag slutade intressera mig för att dra dubbla valptänder när jag började med Japaneser april 1994. Japaneserna har inte den typen av tandproblem så det behövs dras, till stora delar beroende på deras grunda rötter på tänderna, både valp och vuxen tänder. Ibland har mina Japaneser dubbla tänder i upp till 2 ½ - 3 års ålder, ingen har hittills haft problem av det.

Däremot har jag noga koll, fast det inte behövs på Japanser, men fick dra en dubbel tand våren 2005 på en Italienare sista gången, då kom den nya tanden upp snett för att den gamla satt kvar, och den valptanden hade 4 gånger så lång rot som en vuxen Japanese tand har! Då förstår man att det blir problem ibland.

Samma var det för en tax som jag fick dra på, det var på 80-talet någon gång.

Jag har aldrig haft en hund som har fått problem med sina tänder p g a ej dragna valptänder, någonsin. De två gånger det kunde ha blivit problem drog jag, som skrivet ovan, tänderna och undvek därmed problemen som annars kunde ha uppstått.

Anledningen att jag också undviker att dra, om jag inte måste, är för att jag är superrädd för onödig sövning.

Ibland fastnar det matrester o d mellan valptand - vuxentand, då får jag peta bort eller borsta, så det är ungefär samma som man ändå gör ifall det blir smuts på valptänder eller vuxna tänder, vilket också händer ibland.

Angående dubbla tänder har jag nu (feb. 2014) en hund som är 7 ½ år gammal och som nu håller på att tappa en dubbel valptand, höger hörntand i nederkäken, hen har aldrig haft ett enda problem med den dubbla tanden under hela sitt hittillsvarande liv. Denna hund är den enda som bevarat en valptand över 3 års ålder hos mig.

 

 

Tänder och tunga

Tungan kan hänga ut ur munnen på en hund av många olika orsaker. Vanligaste orsakerna från min horisont:

Dels kan hunden ha så kallad "lam tunga". Om man då nuddar vid tungspetsen så känner inte hunden det. Drar den däremot undan tungan så har hunden känsel i tungan. Dessa hundar har i regel ett genetiskt fel, de hundarna ska man absolut INTE använda i avel.

Sedan kan det vara felaktiga bett och tänder som orsakar det hela. Om t ex käken eller tänderna är så sned så det blir mellanrum mellan tänderna, stort nog för att tungan ska ramla ut, eller det fattas så många tänder så tungan ramlar ur.

Är det sned käke, sneda tänder eller medfödd tandförlust ska dessa hundar inte användas i avel.

Om hunden har tappat tänder och därmed åker tungan ut, så kan det inte vara en stor sak att använda en sådan hund i avel.

Då många dvärghundar (inte alla) tappar många tänder när de blir gamla, så är det inte ovanligt att vissa gamla hundar, speciellt dvärghundar med något kortare nos, tappar så många tänder att tungan ramlar ut.

 

 

När ska man börja skrapa tandsten på hunden?

Tar man itu med tandsten redan när det första kommit och inte hunnit blivit omfattande så märker inte hundar att man skrapat tandsten, om man vant hunden att bli tittad på tänder och känt och klämt på tänderna som tillvänjning innan. Riktlinjen att ta bort tandsten är alltså så fort som möjligt!

 

Detta bör tas bort omedelbart,
innan det blir ett problem.

Vänster sida. Höger sida.

 

 

Min bakgrund angående tandstensskrapning

Jag lärde mig att skrapa tandsten när jag utbildade mig till kynolog (= hundtrimmare) under åren 1981-83. På den tiden ingick det INTE i den utbildningen jag fick till veterinärsassistent något senare (jag tror det var någon gång under 1983-84). Att skrapa tandsten har jag alltså varit MYCKET noga med genom ALLA år sedan 1981. Det var på det lilla viset att det jag lärde på trimmet, gick jag sedan hem och tränade under kvällar och helger på mina och mammas hund. På trimmet skötte jag hundarna som kom dit + min lärare/arbetsgivares hundar. Då hade jag inte tid med att träna på mina egna. Det fick bli när vi kom hem igen.

 

 

Praktisk förvaring av tandborstar m m för att ha lätt till hands

En mugg med tandborste, tandkräm o s v som står nära till hands är inte fel, för att regelbundet lätt t ex kunna borsta tänder på din hund. OBS! Människors tandkräm är skadlig för hund.

 

 

 

Tandstensskrapor

Fanns många, stadiga modeller förr, men är ett minne blott att få tag i idag. Den kraftigare modellen på bilden nedan får jag inte tag i längre, den späda lilla tandstensskrapan på bilden nedan är den vanliga idag. Jag är inte glad åt det...

Tandstensskrapor kan skickas in för slipning mellan varven, om de är den kraftiga modellen.

De klena halkar mest på tandstenen. De är lättare att sticka hunden med i tandköttet, så man gör illa hunden, om den flyttar sig minsta lilla. Den går dessutom inte att slipa, då blir det inget kvar av den.

Den kraftiga modellen har tyngd i handen, den ligger därför stadigare i handen och halkar mindre. Man får en bred sida att lägga mot tanden, så risken för att sticka hunden i tandköttet av misstag i det närmaste är minimerat till 0. De går också att slipa.

 

Ny variant av tandskrapa Zero Plack (se bilden nedan) som jag kallar fingerskrapa, eller fingertandstensskrapa, som jag använt regelbundet i ca 1 ½ år nu (skrivet sommaren 2017).

Jag är MYCKET över förväntan nöjd med detta köp.

Jag använder den lite alltid men tillräckligt ofta för att ha mycket nytta av denna skrapa.

Mina fingrar är ganska små, jag köpte därför en small (den fanns i tre storkelar när jag köpte min). Denna har jag sedan breddat ut något för att passa mig. Men som de flesta kvinnor ändras våra fingras storlek regelbundet p g a vätskeansamligen som härrör från våran menstruationsscykel. Alltså är det svårt att få en sådan här skrapa att passa på fingret varje dag hela månaden.

Fordelarna är dock övervägande med denna, när den sitter tillräckligt bra.

Dels kommer man i en vinkel som i det närmaste omöjliggör att man kan sticka hunden med spetsen i munnen.

Handen kommer in i munnen i samma vinkel som när man känner på tänderna. Skrapan är inte iögonfallande framför ögonen på hunden så hunden oftast inte uppfattar den som något verktyg, utan snarare som en prydnad på skötarens hand, som t ex en ring.

Allt gör att hunden blir extremt avslappnad och inte rycker. Därmed minskar risken ännu mera att man gör illa hunden av misstag.

Största misstagen som man gör med hund vid tandstensskrapning är att man håller fast hunden onödigt hårt när det inte behövs. Då kan hunden få panik.

Att man av misstag sticker hunden i framför allt tandköttet så hunden rycker till, eftersom det känns obehagligt eller t o m gör ont.

Att man av misstag hamnar med tandstensskrapan i tandköttet och river till.

Allt detta minimeras om man lägger en god grund för hunden att känna sig trygg när man är i munnen och rotar. Då är hunden avslappnad och stilla, skötaren blir det samma och riskerna minskar till ett minimum.

Ungefär samma som vid kloklippning, risken att klippa för långt in och göra illa hunden ökar om hunden rycker till, vilket den lättare gör om den inte är avslappnad vid klovård och tasshantering.

Se mer under utrustning för tänder.

 

 

Tandborstar

Tandborstar till hund finns i MASSOR av olika urföranden.

När jag var hos veterinären (Delsbo veterinärpraktik) november 2017 hittade jag en tandborste som man sätter på fingret (den blå på bilderna nedan). Jag har några sådana sedan tidigare men de är av hårdplast och sitter inte så bra, utan lossnar och snurrar lätt på fingret. Denna är likadan fast med mjukplast och suger fast i fingret så den sitter still hur mycket jag än borstar. Den är så mycket bättre.

Det finns tandborstar som ser ut som för människor. Människotandborstar går också bra att använda.

Hundtandkräm finns i många olika utföranden. Bäst borde väl de vara som innehåller leversmak och liknande. Man kan också borsta med enbart vatten.

Det är dock viktigt att aldrig ta människotandkrämt till hundar, vår tandkräm är giftigt för hundar.

En tandspegel eller liknande kan vara bra att både titta på insidan av tänderna med, men också till att hålla bort mungipan när man t ex skrapar tandsten.

Sedan finns det tandbortar med flera huvud, som kommer åt både invändigt och utvändigt + tuggyta på samma gång.

Man kan också ha en putsduk på fingret eller en fingertuta som är till för tandborstning, den är snällast åt hunden. Alla mina hundar tycker den är ok, medan däremot tandborste får man lära dem att tycka är ok.

Petosan är en helt suverän utrustning för tandborstning.

 

 

 

Träna tandborstning

Stoppa in ett finger i munnen ibland när ni kelar med hunden.

När hunden inte tycker det är obehagligt något mer så kan man börja röra fingret fram och tillbaka mot tänderna i munnen.

När hunden är van vid det så kan man börja trycka lite lätt på tänderna.

När hunden är van vid det så kan man sätta på en fingertuta på fingret och ha i munnen på hunden.

När hunden är van vid det så kan man börja borsta med fingertuta.

Tandstensskrapning kan man lära in på samma sätt, liksom all annan vård (och även dressyr).

Steg för steg. Ett steg i taget. Ha inte för brottom.

 

 

Äldre hund som går ner i vikt

Märker man att en äldre hund är på väg att gå ner i vikt så kan man börja med att leta felet i munnen på hunden. Förvånansvärt ofta har jag sett att dålig tandstatus som leder till tandvärk gör att hundarna drar sig för att äta och går ner i vikt. När jag får förfrågan om äldre hundar (eller katter och andra djur) som går ner i vikt brukar jag i första hand rekomendera djurägare att titta i munnen. Där finns ofta svaret på viktnedgången.

Även andra varianter är vanliga, som att man ser att hunden har dålig munhygien med värk, och då förstår man plötsligt varför hunden gått ner i vikt på senare tid.

 

 

Köttben som tandvård

Riktiga köttben är underskattade.

De bidrar med en eminent tandvård på många olika sätt. Tandvården är i mitt tycke i det närmaste oersättlig när det gäller att ha bra tänder på sina hundar.

I alla olika sorters tandkräm för hund ingår benkalk, därför att det stärker tänderna. Själva smulorna som hundar lyckas rispa ur benen är alltså tandvårdande även p g a kalken. För mycket av den varan, d v s mer benkalk än vad hunden behöver, går bara ut i andra änden. Då brukar avföringen bli ljusare, ibland t o m bengul, och väldigt torr, rent smulig. Detta beror på att kalk är stoppande då det suger upp vätska. Det är fullständigt ofarligt.

Senor och trådar på benen fungerar som tandtråd. Vi som ger riktiga ben har väl många gånger sett hur hunden kan dra i en tråd om och om igen. De försöker få lös den. Resultatet blir en fantasiskt förstklassig tandflossning.

Skav av kött kvar på benet kan hunden försöka få loss genom att gnaga med insisiverna, då dessa små tänder till sist äntligen får sig en behandling.

Den tar också hand om andedräkten. Hundar med dålig andedräkt som är rena i munnen brukar ganska fort bli av med dålig andedräkt när de får riktiga ben regelbundet.

Som exempel kan jag nämna att när jag tagit hand om främmande vuxna hundar som haft dålig tandstatus så räcker det inte att ta bort tandstenen och eventuell inflammation/infektion i tandköttet. Andedräkten kan fortfarande vara förfärlig efter att munnen blivit sanerad. Så ger jag dagligen alger på maten och Dental Fresch i vattnet. Det är inte alltid det räcker heller, fast det brukar minska lukten. Ger jag däremot ben så brukar det på några dagar ändra lukten ur munnen på hunden. Förutsättningen är naturligtvis att allt sjukt i munnen är avlägnat först.

 

 

Råa eller kokta ben? Rökta ben eller inte?

Det verkar vara nästan omöjligt att köpa ben idag till hundar som inte är minst lättrökta. Rökningen gör ben giftiga. För mycket rökt är alltså inte bra för hundar. Jag har fått ge mig på den punkten för att få chansen att ge mina hundar ben. Än har jag inte sett något som mått dåligt när jag ger dem benen.

Råa; Råa ben har kanske större chans att föra med en eventuell smitta till hundarna, kanske är det därför man röker dem för att minska risken? Jag vet inte. Personligen ger jag gärna råa ben till mina hundar.

Frysta, råa ben har blivit på modet numera när färskfoder blivit riktigt på modet under senare år. Det är ofta samma bolag som marknadsför båda varianterna.

Kokta ben då. De underkänner jag. När man kokar så lösgör sig den nyttiga märgen i vattnet, ger man vattnet så blir hunden ofta att få magsmärtor och diarée. Ger man inte vattnet så är det bortslösat. En bit av det bra med benen tas bort. Benen i sig själv blir skörare, det vill vi inte ha till våra hundar. De behöver få tugga. Senorna lossar, eller om de ändå sitter kvar blir de sköra. Köttskrapet lossnar eller om det sitter kvar så lossnar det lätt.

Viktigast är dock att man frigör fetterna som verkar lösande i tarmen och gör hunden sjuk. Vi vill ha ben som friskvård och naturlig sysselsättning till våra hundar, inte till att göra våra hundar sjuka.

I stort sett alla fördelar som ben ger är borta när man kokar benen innan man ger dem till hundar.

Fläskben och fågelben är inte det bästa för hund. Förutom att de är små så den kan splittar upp i magen och skära sönder hunden invärtes så kan de mycket lättare föra med sig farlig smitta till hundar. Smittor som kan göra hunden extremt sjuk.

 

Ben ger också sysselsättning. Att få tugga och därmed få utlopp för ett medfött beteende är något som tillfredsställer en hund. Hundar finner stort nöje i att gnaga på riktiga ben. Ju mer slamsor och mer naturligt det serveras, ju nöjdare tycks hunden vara.

Vissa hundar äter inte ben, eller för den delen gör något som helst som du försöker göra med dem. Dessa hundar har i regel levt utan tidigare erfarenhet av detta. De kan behöva serveras om och om igen, gång efter annan, innan de vågar sig på det hela. När det väl gör det så brukar det bli en favorit.

Jag har tagit hand om flera vuxna hundar som t ex inte vill leka, eller inte vill tugga på tuggsaker, ben eller liknande. Hundar som inte vill ta godis o s v. Det brukar bara vara att ge dem om och om igen, till sist provar de, och då blir de oftast fast! Allra vanligast är att dessa hundar när de väl förstått det härliga med köttben är de som tuggar mest, längst och är ovilligast att sluta av alla mina hundar. Det gäller samma med lek, godis o s v, de måste vänjas.

 

Myten att hundar blir lösa i magen av ben är värsta sortens BULLSHIT!

Om man däremot kokar ur märgen ur benen och ger hundar så blir hundar lätt lösa i magen av den soppan. När man kokar så frigör man märgen och fetterna, som fungerar som rena lavemanget i magen på hundar. Det behovs ytterst lite av dessa kokade och bearbetade fetterna för att hunden ska bli dålig i magen. Det lilla som följer med benet är tillräckligt, så ge inte KOKTA BEN!

Likaså om man gräver ur märg och utfodrar hundar med så är det lätt att hundar blir lösa i magen av detta, speciellt om det är kokt.

Märgen i rått tillstånd i benen gör att hunden jobbar för att få ut denna naturliga näringskälla, det har aldrig gjort en enda av mina hundar sjuka. Inte ens hundar som äter det i stora mängder för fösta gången. Det är väl alltför naturligt för att skada hunden, antar jag.

Det är alltså för mycket och för hunden onaturligt framtagen märg till hundar som är problemet, inte benen som oftast får skulden.

Själva benet är tvärs om bra för lös mage då det suger upp överflödig vätska.

Detta och andra myter.

 

 

Rädda lösa tänder       -         Egen skrapning contra veterinärens skrapning

När man tar hand om hundens tänder själv regelbundet (jag rekomenderar att man håller koll på tänderna vid varje kloklippning på hundar, borstar så fort det är en gul hinna på tänderna och skrapar så fort det finns minsta prick tandsten på en enda tand) har man större chans att rädda tänderna så de varar längre.

Först så håller man tänderna rena hela tiden. Alltså tar det längre tid innan tandsten kommer.

Sedan tar det längre tid innan tandstenen får chans att krypa under tandköttet och börjar göra mycket stor skada som t ex infektion i tandkött och tandavlossning.

När sedan tandavlossning kommer så kan man ibland rädda kvar tänder längre än om man gått till veterinären när man sköter tänderna på sin hund själv.

T ex händer det att två tänder bredvid varandra börjar sitta löst. När man skrapar kan ibland en tand lossna. Ger man då den andra tanden en månad, så kan den växa fast igen.

Detta hände en av mina hundar nyligen (våren 2018). Nu är den en tand som tidigare satt extremt lös för en månadsen och nu är den skrapad och fin och sitter fast ordentligt, och den tanden är bevarad för (förhoppningsvis) lång tid framåt.

Om man istället låter munnen förfalla och går iväg till veterinären så söver de hunden (med risk för hundens liv) och sedan tar de bort ALLT som sitter MINSTA LILLA löst. Sedan tar de bort plack och tandsten på övriga tänder.

Ett stort ingrepp som stressar kroppen något enormt, helt i onödan, och endast för att ägaren inte sköter om munnen på sin hund.

Inte ovanligt är att tandköttet blivit inflammerat p g a för mycket tandsten när den väl saneras dessutom och tvingas sättas på en penicillinkur.

Hunden kan alltså mista sina tänder tidigare än vad som är behövligt.

Hunden får dessutom gå med än dålig mun, än frisk mun, upprepat om och om igen, istället för att ha det bra i munnen hela tiden.

När hundar har ont i munnen lever de med en våldsam smärta (jämför människor med tandvärk).

När hundar har ont i munnen kan de ibland ha svårt att äta och ibland t o m svårt att dricka! Många djur går ner i vikt när de har mycket tandsten.

De mesta av dessa obehag under sin livstid slipper de hundar som blir skötta regelbundet i munnen av sin ägare.

 

 

Praktisk tandvård hos oss

Skrapa tänder själv är något jag lärde mig på 1970 - talet under min utbildning till hundtrimmare. Vi tog alltid bort tandsten på alla hundar som vi skötte. Det var rutin. Jag är oerhört tacksam för den utbildningen.

Har man regelbunden koll på tänderna, i mitt fall är det varje gång jag klipper klorna så passar jag på att titta på tänderna, det gör inte ont och är dessutom bra träning inför senare behandling. Tar man bort tandsten redan när första pricken dyker upp och håller efter, efter det, så är det inte alls besvärligare än att klippa klor.

Alger, jag började ge alger i maten till mina hundar i början av 1990-talet, sedan har jag gett alger från och till genom årens lopp, mer till än från. Då köpte jag av Alg-Börje, men idag köper jag av Häromi p g a Alg-Börjes krångliga fraktregler. 2014 behöver jag gå tillbaka till Alg-Börje då Häromi allt som oftast inte har alger hemma i storförpackning, och ibland inte alls, och dessutom har de börjat med tillsatser i algerna, som jag inte är förtjust i.

När jag sedan började med Dental Fresch för tänderna så kör jag både alger och Dental F. numera, det ena behöver inte utesluta det andra, tvärs om! De hjälper varandra till största möjliga hjälp.

Tandborstning är toppen för hundar som börjar få plack. Däremot kan just tandborstning kräva lite träning med hunden, det tycks vara något som hundar ofta tycker är obehagligt eller otäckt (till skillnad mot tandstensskrapning) av någon anledning. Att däremot ha en fingertuta med tyg på som man drar över tänderna fungerar också som tandborstning, men däremot tycks de flesta hundar inte finna det lika obehagligt, varför jag oftast "borstar" tänderna på det viset på mina hundar. Några enstaka hundar tycker däremot tandborstningen är utan obehag, de borstar jag. Alla tre Yorkshire Terriers (de första, som sedan visade sig fungera även på de kommande som jag hade) jag haft har alla tillåtit och tyckt det vara  helt ok med tandborstning, det är som man kan undra om det är något rasbundet. Däremot kan jag inte minnas en enda Japanese som tyckt att det varit trevligt med tandborstning utan de föredrar fingertuta av tyg i munnen.

Numera (f o m november 2017) håller jag mig till min blå tandborste till alla hundarna, den är TOPPEN! Jag har aldrig haft bättre tandborste till mina hundar.

 

 

TropiClean Fresh breath Clean Teeth Gel kan jag mycket väl tänka mig att använda för en bättre andedräkt på kort sikt, t ex medan man sköter om munnen på en hund man tagit omhand som inte haft munnen skött som den borde. Likaså använder jag det som komplettering när jag har skrapat klart på tänderna för att kanske vita upp tänderna något, men har inte tillräckligt med erfarenhet ännu för att se om det gör någon skillnad. Det är helt enkelt för tidigt (från oktober 2013 till januari 2014 än så länge och fortsätter) för att göra någon utvärdering, men det kommer.

F o m våren 2018 använder jag TropiClean Fresh breath Clean Teeth Gel (och senare på sommaren samma år TropiClean Fresh breath Instant Fresh Foam) som tandkräm.

 

 

Hysterisk tandstensjakt

Idag är det så hysteriskt om tänder på hundar så det går ordentligt till överdrift.

Jag har fått anmärkning av somliga veterinärer för en enda lite prick (ca 1*1 mm). Hundar som sedan gått från klarhet till klarhet i utställningsringarna, utan att fått tänderna skrapade något mer.

En hund hade en pytteliten skada i emaljen (ca 1*2 mm), men veterinären hävdade bestämt att det var en prick tandsten, trots att den inte gick att skrapa bort. Varför inte skriva sanningen istället?

Det råder rena hysterin vad gäller tandsten idag.

Samtidigt så finns det en hel hoper felbett som varken domare eller veterinären tar hänsyn till. Då helt plötsligt är de hur tolleranta som helst. De flesta sorters felbett finns inte ens med så de går att redovisa på de nya besiktningsintygen, rena skandalen!

När hundar blir äldre, och på vissa dvärghundar t o m redan när de blir vuxna, börjar få sämre tänder.

Får sedan hunden blötmat dagligen så är risken stor att tänderna fortare går sönder, hur mycket man än borstar dem.

Att som veterinär anmärka på en mm stor prick med tandsten på en vuxen mycket liten dvärghund som äter blötmat dagligen är hysteri. Inte fakta. Då skriver man en liten prick tandsten. Inte tandsten, som om hunden vore full i tandsten.

Jag menar inte att hundar ska gå runt med tandsten (läs allt annat jag skriver på denna sida), men om man anmärker på en otroligt välskött gammal hund med en prick tandsten, så är det LÖJLIGT! Det uppmuntrar knappast djurägare att sköta sin hunds mun noggrannt. Men det är väl det veterinärerna vill, de vill hellre att folk ska skrapa hos med, så de får tjäna pengar och riskera hundens liv på köpet!

Som sagt, veterinärer idag går till överdrift så det är rent löjligt!

 

Tappad insisiv. En gammal hund har tappat sin första
tand, denna tand. Den har setat i munnen på en
Japanese chin. Se den vita knölen på översidan av
tanden till höger. Där var tandköttet. På en "normal" ras
skulle en så kort rot vara på en valptand. Denna ras har
dock extremt korta rötter på sina tänder, de som har den
korrekta sirliga, eleganta bestommen, som rasen ska ha.
Photo: AH

 

 

Egen erfarenet från starten till nutid

Jag hade turen när jag startade min utbilning till Kynolog i slutet av 1970-talet att få en riktigt gedigen utbildning som inte bara konsentrerade sig på hundens utseende utan också på dess hälsa.

Jag fick bl a lära mig att ta hand om tänderna, klor, öron m m, alltid, på alla hundar, vid varje skötsel.

Jag fick också lära mig riktiga medicinska "tjärbad" med Brünings liniment, för att bara nämna två exempel.

För att återgå till tänder. Alla mina hundar har alltid underhållits i munnen (liksom mina kunders när jag hade trimmet). Vid minsta prick av tandsten har det avlägsnats.

Ibland har jag tagit hand om hundar som har dåligt skötta tänder. Ibland med katastrofalt dåligt skötta tänder. Jag har sakta men säkert gjort iordning munnen på dessa hundar.

Som underhåll har jag också lärt mig att dra nytta av alger, det var någon gång i slutet på 1980-talet. Det är helt fenomenalt.

Jag köpte alger i stora hinkar från Alg-Börje och på senare år köper jag mina alger i lite mindre hinkar från Häromi p g a att Alg-Börje gjorde om reglerna för att kunna beställa så det blev för svårt att handla algerna av honom.

Sedan 2011 ger jag dessutom mina hundar Dental Fresh i vattnet, också ett fenomenalt hjälpmedel som kompletterar den regelbundna skötseln och med algerna till en nära nog ideal kombination.

Jag är mer än nöjd med mina hundars tandvård.

Algerna och Dental Fresh gör dessutom att skrapningen minskar och framför allt blir inte så mycket på kort tid. Det senarelägger också starten av tandsten.

När jag tar hand om hundar som är illa skötta i munnen och skrapar första gångerna så sitter det oftast som berg. Jag får ta i så jag är gråtfärdig av smärta i mina reumatiska händer. Detta repande på tandstenen i kombination med alger och Dental Fresh gör att det tar bara 1-2 veckor så börjar tandstenen minska MELLAN varje skrapning och lossnar SÅÅÅÅÅÅ mycket lättare när jag skrapar för var vecka som går.

 

Tappad valptand. Denna valptand är tappad bara minuter
innan denna bild togs. Därvar blodresterna under tanden.
Photo: AH

 

 

Lite om hundars olika bett.

Lite mer om hundars tuggande.

Lite mer om hundars tuggbeteende.

Se mer under utrustning för tänder.

Mer om preparat för tänder.

 

Uppdaterad 2022-11-09

 

© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström