Plantor och rabatter torpet

Jag har gjort en liten skiss som visar placeringarna på gården på varje större växt. Jag försöker kartlägga vad det växer för slags växter här. Man kan se den under rubriken "tomten" här ovan.

Idag (191004) lös solen på morgonen, sedan mulet på dagen, sen kom det nederbörd i några minuter på eftermiddagen, sedan tittade solen fram igen. Nederbörden som kom ner var i form av HAGEL!

Samtidigt så är svartvinbärsträdet fullt i "musöron". Rosenbusken är full i knopp. Frösådden startar blomma. Smultronen fortsätter att ge smultron och fortsätter att BLOMMA! En blomma är på väg att slå ut på en rhodedendron! Det har i en vecka varit strax över 0 grader på nätterna. Denna konstiga växtlighet i helt fel årstid, vi är ju i början av oktober! Vad har hänt med vår värld? Allt tycks upp och ner och bak och fram.

Svartvinbärsträd 190910.	Rhodedendron 191004.	Smultron 191004.	Rosenknopp 191004.	Frön 191004.

Man kan få trädgården förstörd av viltliv. Duktiga hundar kan hålla viltlivet borta från gården, om de får röra sig över hela trädgården. Det är effektiva gårdshundar.

Den som känner mig vet att jag aldrig varit speciellt intresserad av odling, rabatter, buskar för dekoration o s v. Däremot har jag alltid uppskattat fruktträd och bärbuskar, d v s sådant som producerar allt man kan stoppa i munnen utan att tillaga och utan att ansa, rensa o s v.

Däremot har mitt intresse varit ENORMT vad gäller inomhusväxter en gång i tiden. Krukväxter.

Här finns bl a rosor, rodedendron. påskliljor, äpplen, krokus, vinbär, jordgubbar m m.

Jag undrar om det är dimma ofta där jag bor nu eller om det är ytterligare en av alla dessa skillnader i vädret som finns numera.

Uthusbyggnaderna på vår gård ser ut som de simmar runt i någon slags mjölk.

Det är alltså inte en vanlig, lätt dimma och den varar ofta hela dagen till skillnad mot det vanliga som brukade vara en kort stund på morgonen.

Stora krukan kommer med hit, och det finns åtskilligt med stora krukor här sedan tidigare också.

Det ska bli väldigt spännande att se och höra vad som eventuellt kommer upp var och i annat fall planera för vad som ska sås i varje kruka som är tom.

Det visade sig att inget hade överlevt av det som ev. fanns i krukorna tidigare.

Här finns åtskilligt med balkonglådor, krukor, pallkragar och amplar. Massor av dessa kommer att användas, de kommer planteras med lite av varje till våren.

Vissa amplar kommer jag placera innomhusväxter/krukväxter i under sommaren, för att tas in under vintern. Den typen av krukväxter som trivs med att vara ute på sommaren.

Stånds kommer jag våren -19 försöka ta med hit. Syren tar jag med ner våren -19.

Jag har satsat en del på lanvendel. Jag vill så gärna kunna skörda och ha bl a i garderober. Men tji fick jag. 2016 fick vi så vansinnigt mycket rosenbalsaminer så de tog död på säkert 10-12 ruskor/knippen med lavendel. Det är endast en kvar, alltså i år när jag till sist trodde jag skulle kunna skörda för första gången, så gick det med åt helvete... Jag ska se om jag kan hitta ett gäng till hyfsat pris nästa år (2017) och köpa och sätta ner för att försöka komma i kapp igen med alla de jag förlorat.

Så kommer våren 2017, då har ytterligare en lavendel dött, d v s den sista. Nu har jag ingen.

Hösten 2017 har jag satt 6 nya lavendel, nu får vi vänta och se vad framtiden bjuder.

Det kommer upp för mig kända och okända blommor hela tiden, det är så spännande att följa det hela och jag hoppas kunna lära känna marken så småningom.

Jag har åtskilligt med fröer och lökar som jag tänkt sätta i vår här i vårt nya hem.

Mars-april -19 har till stora delar gått åt till att ställa iordning alla krukor, balkonglådor, amplar m m. Även växthuset har behövt sig en rejäl uppryckning.

Våren -19. Då förbereds det för fullt med blommor och blader inför sesången. Lådor förbereds med jord i, så det bara är att så i dem när det är dags.

Så finns det lite snått och gott som jag inte vet vad det är. Det är så det kan gå när man tar över en "färdig" trädgård. Jag är tacksam för hjälp!

I ett system om 8 pallkragar står det en buske i den ena, Buske Philadelphus "Mont blanc" co. Till höger om pallkragarna står det flera fristående träd och buskar, den ena är en vinbärsbuske, det känner jag på lukten och smaken på kvistarna. Se mer under odlat/ätbart.

Det är så mycket mer spindlar och maskar här i Bergslagen än i Hälsingland. Mer nyckelpigor. Mer tveskärtar.

Sedan har vi större djur. Flera gånger i veckan "springer" vi på rådjur, tjäder, orre, harar, älg, grävling o s v, eller spår av de samma.

Men även "grönsakerna" tycks följa samma mönster. Här är det en så otroligt mycket större artrikedom även när det gäller grässorter, blommor, trädsorter, buskar o s v, än vad det var i Hälsingland.

Jag undrar om radioaktiviteten är för hög för många grönsaker, insekter och större djur i Hälsingland?

När jag var barn var jag regelbundet varje sommar på "torpet". Där fanns bl a en sorts prydnadsgräs som var "borta" nu när jag flyttade upp i "torpet". Jag tyckte det var sorgligt då de väckte glada minnen till liv och jag minns så väl att jag fick leta och skulle hitta 2 lika mönsrtade blad, men det fanns inte två lika...

Efter diverse "städande" på tomten så dök dessa prydnadsgräs upp till min stora glädje! En liten större grupp och en lite mindre. Nu när jag håller undan ogräset, framför allt lupinerna, kommer dessa gräs nog få chansen att ta sig igen och bli stor, tät och fin.

Så har vi "ogräset". Var och en är otroligt vacker. Men när det är för mycket så blir det ett gissel.

Så ska vi ta upp detta med invasiva raser. Vissa raser som inte hör hemma här i Sverige har trots allt kommit ut här och blivit så framgångsrika så de håller på att ta död på våra inhemska växter.

Lupiner är en sådan sort. T o m jordbruksverket har insett faran och gått ut med uppmaning 2018 till allmänheten att bekämpa vissa av dessa sorter.

Jag har utrotat lupiner från min gård tidigare. Efter många års övning och många tips så har jag hittat en metod som fungerar.

Så fort lupinerna blommar tar jag och knipsar dem, tar in den och sätter i vatten! Det brukar sluta med hinkvis av lupiner. Inte en enda lupin får sätta frön på skaft. Efter första året kommer det ett nytt gäng lupiner. Ofta något aningens lite mindre än året innan. Samma sak igen... Sedan behöver man bara hålla efter tomtgränserna, så de inte får nytt tag på tomten.

Idag (190603) på lokala nyheterna SVT Dalarna uttalade sig Naturskyddsföreningens Mattias Ahlstedt att lupiner måste grävas upp för att förstöra.

Lupiner är inte alls omöjliga att bli av med, tvärs om! Gör man rätt, går det lekande lätt. Men det tar 2 år. Man får vara konsekvent och envis.

För att förstå hur man ska behandla en växt för att bli av med den så gäller det att förstå hur den förökar sig.

I lupinernas fall så återsår de nästa generation genom att blommorna blir fröskidor efter blomningen. De fröskidor som tappas kommer lägga sig för förmultning på backen. Under kommande år multnar och torkar fröskidorna och släpper ner fröna mot backen. Året efter det så blir de fröna blommor. Alltså är det en tvåårs intervall på återväxten. Det är anledningen till att det tar två år att bli av med lupiner.

Återväxten av maskrosor är så att ju mer du bryter av blommorna, ju fler blommor växer det upp igen ur samma planta! Lupinerna har förbrukat sin kraft. När blomman är borta satsar den på nästa års frön för återväxten.

På lupiner kommer det först en blomma i toppen av skaftet, sedan under kommande dagar till veckor blir det en blomma till i näst yttersta bladvecket, sedan i nästa, ända ner till det sista bladvecket.

När man prockar lupiner gäller det alltså att bryta av skaftet långt ner redan när första blomman är på väg att slå ut. Sedan är det skaftet borta och återkommer inte.

Maskrosorna sprider sig över enorma området, det krävs bara en liten vindpust så kan frön sprida sig 100-tals meter. Lupinernas frön är så tunga att de hamnar nära huvudplanta.

Därför är det relativt enkelt (mycket enkelt om man jämför med maskrosor) att rensa ett område från lupiner!

Lupin.

Här finns redan anlagen för kommande blomster klara i bladvecken, de ska bara utvecklas.

Här är det enbart första bladvecket som har en färdig blomma på kommande. De andra hade kommer senare.
När jag plockar lupinen när den har nått denna mognad/utveckling i blomman, så tar det ca 1 dygn så är
blomman vacker i en vas sedan.

Photo: AH

Om man tar bort lupinblommorna medan de fortfarande är i full blom, eller helst innan första blomman är fullt utslagen, så hinner det inte bli frön av blommorna. Om man då lägger dessa på öppen kompost så kan de eftermogna och bli frön och så sig i alla fall i och kring komposten. Lägger man täckmaterial över lupinerna så växer de i regel igenom. Det fungerar alltså inte. Jag har så nyligen som för någon vecka sedan (våren 2019) hittat en kraftig plastsäck (dubbel plast alltså) där 2 lupiner växte igenom plasten! Maskrosorna däremot växte kring kanten på plasten och krokade sig ut i luften, men var döda, som allt annat utom lupinerna, mitt under plasten.

Man plockar därför blommorna och sätter dem i vatten! Man kan ha vaser överallt, om de inte räcker till kan man ta till t ex hinkar med lupiner, som buketter överallt. När blomman är förbrukad som snittblomma är den slut och då är lupinerna så effektivt mördade så de inte kan eftermogna och göra frön längre. Då kan man slänga dem på komposten.

Man kan också köra lupinblommorna i kvarn så de blir smulor. Eller elda dem. De måste alltså utplånas!

Tar man var enda blomma man hittar och behandlar så här så kommer det nästa år komma blommor igen! Detta p g a att de har såintervall på 2-års cykel. Då upprepar man det hela. Sedan är det klart!

Man kan däremot få fortsätta år efter år och gå efter tomtgränserna och ta hand om de som kommer in utifrån. Då pratar vi om en eller två vaser, istället för 100-tals, på ett år. Så det kan endast vara trevligt.

Vill man hjälpa t ex ett lokalt dike från att bli av med lupinerna stannar man där och plockar blommor ett par år i följd! Svårare än så är det inte. Glöm bara inte att bryta stjälken långt ner.

Jag har med denna metod rensat områden från lupiner mycket effektivt och relativt enkelt. Inte svårare än att plocka blommor!

Att gräva upp rötterna på en lupin är enormt onödigt överarbete för att bli av med lupiner och fungerar alltså inte, om man inte gräver upp alla två år i rad. Ett enormt helt onödigt arbete.

Prydnadsgräs.	Prydnadsgräs.

Photo: AH

Blåbär.

Photo: AH