VETERINÄRER

 

Bra veterinärer är fullständigt ovärderliga för en seriös hundägare och kennel!

Dåliga veterinärer kan ruinera hundar (och hundägare) och en hel kennel eller flera!

 

 

Om en veterinär säger att någon är kroniskt och inte går att åtgärda, så finns det en risk att den veterinären inte är kompetent på det området. Var inte rädd för att prova en annan veterinär!

 

 

181014 Priser

Det finns en veterinär som tar över 5,000:- för att sanera munnen på en hund (ett pris jag hörde 2016). En annan veterinär som tar strax över 500:- för samma sak (det priset fick jag 2017).

Jag är ävertygad om att den som tar 500:- för att sanera munnen på en hund har många fler kunder som gör detta ingrepp, alltså bör den vara den erfarnaste med hästlängder och därmed den skickligaste på detta av de två.

Inget kan få mig att tro att den dyrare veterinären är så mycket erfarnare och kunnigare än den billigare att det motiverar sådana priser.

Liknande prisskillnader har jag hört förr om ultraljud.

Ska man göra ett "större" (eller för att prata klarspråk dyrare) ingrepp på sin hund så kan man tjäna mycket på att ringa runt och få prisuppgifter av olika veterinärer.

Distriktsveterinärer och länsveterinärer är anställda av staten, de har samma pris allihop. De vanligaste behandlingarna finns det prislista på, på deras hemsida.

 

 

181014 Mina privata veterinärer

Min förhoppning är att avla fram hundar som ger sina ägare en lång och frisk och glad tillvaro tillsammans, inte klippkort hos veterinären.

En bra veterinär (som tyvärr inte alltid är självskrivet) är värd mer än guld! Men därför behöver man inte avla fram sjuka hundar.

Här måste jag ge en eloge till min veterinär (eller rättare sagt mina veterinärer, flera stycken på samma veterinärstation), TACK FÖR NI FINNS! Jag vet inte hur många gånger ni hjälpt mig i sorg såväl som glädje sedan jag flyttade till trakten sommaren 1992.

Jag låg sömnlös under en period när mina veterinärer skulle gå i pension, de tog dit några intressenter, den ena knäppare än den andra. Till sist kom DE NYA! Helt fantasiska! Jag har varit MER ÄN nöjd med mina gamla veterinärer, de nya är nog sända från himlen!

Jag har en veterinärer station på "endast" 2,4 mils avstånd enkel resa, ytterligare en på "endast" 3 mils avstånd, jag har ytterligare två veterinärstationer på endast 4 mils avstånd enkel resa, men väljer att åka 5 ½ mil enkel resa istället, en bra veterinär är obetalbar!

Veterinärstationen är numera nerlagd sedan mitten av 2010-talet...

Från 1983 till mitten av 1992 hade jag en veterinär på 8-10 mils avstånd, jag flyttade 2 mil längre bort under de sista åren. Det var också en veterinär värd allt i världen för mig. Jag hade då minst ett 50-tal veterinärer på närmare håll men valde att åka långt för en bra veterinär.

När jag så misste min veterinärstation denna gång så fick jag börja leta högt och lågt. Och letar fortsätter jag att göra...

En veterinärstation på 7 ½ mils avstånd hittade jag under en period. Sedan visade det sig mer och mer inkompetens på den veterinärstationen, t o m vad gäller vanliga rutingrejer, t ex patella och chipmärkning. För övrigt fick jag starta med att lära dem hur man tar i hundar, de klarade inte ens det. Men det hjälpte inte då det var problem med annan kompetens också. Jag blev tvungen att leta igen...

Jag har dock hittat en veterinär som duger med vissa grejer. De kan patella, på riktigt! Man får hålla efter deras olika medarbetare kring veterinären, "sekreterarna" och deras olika pappersarbeten till max, men det drabbar ju inte hundarna. Man får också avsetta timmar för varje besök, då de är OERHÖRT långsamma, inte veterinären utan igen medhjälparna kring veterinären. Dessutom har de oerhört trångt i behandlingsrummen där de är väldigt snara att stänga in sina besökare med djur. Man kan lätt få cellskräck. De hade ett mycket konstigt sätt att bemöta hundarna i början, de tog dem kring huvudet och körde upp sina ansikten rakt i ansiktet på valpar och vuxna hundar, medan de höll fast huvudet. Jag fick upprepa gång på gång att mina hundar inte gillar det. De slutade med det underliga beteendet efter ett gäng besök, tack och lov!

 

OBS! Att behandla hundar så är på hundspråk att hota hunden å det yttersta. Våra människors händer är ett stort hot mot hundar, fel använda. Ingen hund kan hålla fast en annan hund samtidigt som de kan stirra dem i ögonen på mindre än 1 dm avstånd. Hundarna håller fast varandra med sina käftar. Vi människor är som en bläckfisk för hundar genom att kunna både hålla och stirra samtidigt. En hund som håller fast en annan hund försöker antingen lugna hunden eller om den inte blir lugn, döda hunden. En hund får mycket lätt panik vid speciellt människors fasthållande.

Att dessutom stirra en hund i ögonen betyder på hundspråk att man vill döda hunden. Ju närmare håll man stirrar på, ju mer hotfull är man. Stirrar man extremt nära så är dödandet extremt nära...

Många hundar som bor hos folk som inte förstår hundspråk kan ibland lära sig att människor inte menar allvar och är ignoranta när de stirrar. De kan t o m med åren lära sig att människan tror de är vänlig när de beter sig så här. Hundar är otroligt läraktiga.

När det gäller fasthållande så lär sig hundar som regelbundet blir fasthållna att underkasta sig det. Än har jag däremot inte sett EN ENDA HUND genom årens lopp som lärt sig att sammanknippa det med kärlek eller välvilja. Hundarna bara kapitulerar och tvingas finna sig i det, då de inte har något annat val.

Mer om hundars temperament.

 

 

Här kommer några exempel på bra saker som hänt hos veterinärer.

 

Här kommer några exempel på mindre bra saker som hänt hos veterinärer.

 

 

Funderingar kring diffusa diagnoser

En tanke som slagit mig just nu är att förr i tiden så gick man ibland till veterinären för hunden hade fått något litet problem, som egentligen kanske inte var så väldigt allvarligt. Veterinären, som också ibland blir ställda, kunde konstatera att hunden inte verkade ha några uttalade besvär, så vi avvaktade, om det blev värre återkom vi, om det blev bättre så gick vi bara vidare och lämnade det hela bakom oss.

Idag om man går med samma besvär så startar utredningar, provtagningar m m. Ifall att... Utan att ens veta var det är sätts många gånger en penicillinkur in, ifall att... Sedan försvinner det och man tänker inte mer på det.

Sätter man igång utredningar leder det sällan till något alls, mer än ibland små förändringar som egentligen inte betyder något. Det enda resultat som osvikligt kommer av sådana undersökningar är räkningar som ska betalas.

Självklart kan många allvarliga problem starta så också, men allvarliga problem är dessbättre ovanliga.

Det jag vill sammanfatta detta med risk för problem, recistens är ett av dem. Ett annat problem är eventuella smärtsamma undersökningar som skrämmer hunden och kan ge hunden mentala problem för resten av deras liv. Det bra i detta är att folk bryr sig, oavsett om de är ägare eller veterinärer.

Så har det hänt igen (vårvintern 2017). En veterinärer skulle ta ryggmärgsprov på en hund, fast det inte var nödvändigt, utan enbart motiverat med nyfikenhet. Hunden dog...

 

 

Denna text kommer sig av att en veterinär som ville vaccinera DHPPi till en liten Japanese valp upprepat efter 2 veckor (skrivet april 2016), trots ägarens protester med flera felbedömningar och felhanteringar som samma veterinär utsatte denna lilla valp för, för att inte tala om extra utgifter och onödig medicinering.

Veterinärer kan ljuga och bedra nästan obehindrat. Veterinärer har makten i sin hand att svänga sig som de vill för att få det att låta som de är duktiga. Vissa veterinärer drar sig heller inte för att skada hundar. Att ha fel veterinär kan vara farligt för djurägare och djur. Var aktsam till vilken veterinär som du sätter din tilltro till.

Tyvärr var det ett sådant fall som drabbade oss idag. Mycket tragiskt. Tyvärr svårt att bevisa också. Om jag bara kunde bevisa...

1/ Kom ihåg att vaccinera hundar med 2 veckors mellanrum med samma vaccinsort/er kan vara skadligt för din hund.

2/ Kom ihåg att vissa instanser kan ha olika riktlinjer men både Jordbruksverket-Jbv och Svenska kennelklubben-SKK är överrens om att en vaccin på hundar från 10 veckor räcker idag med de effektiva levande vaccin vi idag använder. Efter det ska hunden vaccineras vi 1 års ålder enligt SKK och efter 1 år från föregående vaccin enligt Jbv.

3/ Om hundar konstateras efter test ha ett eller flera fel ska man be om att få se papper eller testresultat, speciellt om resultatet låter otroligt (d v s inte troligt).

5/ Om en veterinär gör din hund illa utan att det behövs, protestera!

6/ Om en hund har en smittsam sjukdom så MÅSTE man behandla alla hundar som den hunden umgås med. Att t ex inte ge alla familjens hundar medicin i sådana fall är ett grovt tjänstefel av en veterinär.

4/ Om en veterinär inte verkar pålitlig, är okunnig, elak med ditt djur eller liknande, se till att aldrig mer gå till den veterinären.

Ta er i akt, alla veterinärer är inte kunniga om hundars fysik, sjukdomar, behandlingar och liknande. Alla veterinärer har inte empati med djur och behandlar djur med respekt. Få veterinärer har kunskap om att skydda djuren psykiskt från behandlingar som inte alltid är så trevliga men ändå måste göras. Det finns mycket i övrigt att önska hos somliga veterinärer.

Våga protestera! Våga gå därifrån!!!

När det gäller Japanese chins så vet vi att de dog ut i Europa under första vågen hit p g a valpsjukeepedimi. Normalt överlever de flesta hundar valpsjuka som får snabb vård. Några dör och några överlever med livslånga handikapp. Japaneserna dog, allihopa, utan undantag. T o m med omedelbar expertvård. Detta är välkänt sedan mitten av förre seklet, för de med raskunskap. Alltså inget nytt under stjärnorna. Rasen är alltså extra känslig mot valpsjuka. Då raskunskap i detta fall saknas hos nära alla veterinärer i Sverige så måste vi uppfödare sprida detta till våra kollegor och valpköpare så vi Japanese ägare kan skydda våra hundar mot okunniga veterinärer när så behövs.

Sedan vet vi ytterligare ett faktum. Hundar under 1 års ålder får många gånger en reaktion, som nära alltid är ganska oskyldig, på Nobivacc DHP och DHPPi. Vanligt är lite feber, trötthet, orkeslöshet. Dålig aptit. Ofta går det över på en halv till en dag. Denna reaktion är vanligare på Japanese chins mot andra raser. Dessutom är det vanligare att det blir starkare bivärkningar på Japanese chin. Vaccineringar med dödlig utgång händer just på Japanese chin vid enstaka tillfällen.

Vi ger levande vaccin idag, levande vaccin består av en bit valpsjuka. D v s vi smittar våra hundar i lindrig grad.

Vacciner är viktiga! Vi MÅSTE vaccinera för att hålla våra, och andras, hundar friska. Men vi måste inte övervaccinera hundar som är extra känsliga för det. Att vaccinera en Japanese tätare än 4 veckor är farligt. Man kan riskera valpens liv.

Vi behöver inte heller vaccinera med Nobivac, då det finns t ex Eurocan som INTE ger kända biverkningar vid vaccinering.

Jag har själv använt alternativa vaccineringsmärken till Nobivac på alla mina raser sedan mitten av 1990-talet med ytterst få undantag. Undantagen har varit när min veterinär haft stängt så jag tvingats gå till andra veterinärer. När jag använt Nobivac till hundar under 1 år har ca 30-40 % reagerat på vaccinet i varierande grad. På Japaneserna har reaktionen varit kring 60-70 % av hundarna. Japaneser har i regel dessutom fått starkare reaktion än andra raser. Jag har åtskilliga gånger genom åren fått rapporterat om döende valpar och valpar som rent dött av vaccinet. Uteslutande av Nobivac. Att det är Nobivac som dödar eller gör valpar allvarligt sjuka skyller veterinärer på att det är det vanligaste vaccinet.

När jag givit Eurican eller andra märken som inte varit Nobivac, som jag vaccineret 100-tals valpar med, så har jag aldrig sett en enda reaktion på vaccinet på en enda valp, oavsett ras. Jag får hem samma lyckliga och glada och friska hund som jag åkte till vaccinering med, utan ett enda undantag.

Jag har kollegor som också haft förmånen att ha veterinärer som bryr sig och uppfödarna har på det viset kunnat ge det bästa för sina hundar. De har samma erfarenhet som mig. Om de dessutom har Japaneser så har de dessutom samma erfarenhet av skillnaderna på den rasen från andra raser som jag.

Övervaccinering är onödigt, det kan vara farligt, dessutom kan för täta vaccineringar ta ut varandra.

Mer om vaccineringar.

 

 

Vågar vi ta våra djur till veterinären?

De senaste tre månaderna (skrivet april 2015) har jag hört om tre olika fall, i olika delar i Sverige, som blivit hotat att anmälas för djurplågeri om de inte avlivat eller opererar djuret omedelbart. Ägarna har inte ens fått en natt på sig att bestämma sig. I alla tre fallen har djuren insjuknat akut utan ägarens försorg, i alla tre fallen åkte ägaren omedelbart in till veterinären... I två fall hade djuren fått smärtlindrig, men i det tredje fallet så hade veterinären ännu inte gett smärtlindring och meddelat ägaren att djuren inte skulle få smärtlindrig heller om de tog hem djuret! Gissa vem jag tycker är djurplågaren!? I mitt tycke skulle den sista veterinären fällas för djurplågeri och tas ifrån sin veteriärlicens.

Under senare år har jag hört fler och fler som inte vågar ta sina hundar till veterinären. När man hör sådana här historier så förstår man varför.

Det är oerhört viktigt att ha en bra veterinär som vi kan lita på i alla lägen! En som är en stor och kunnig djurvän OCH mänsklig.

Jag kan tillägga att för inte så länge sedan så var jag med om en hund som blev sjuk av en smitta och hade ont, så jag hade valet att operera bort båda ögonen eller avliva. Hunden kunde inte leva på smärtstillande resten av sitt liv. Det fanns ingen som helst diskussion, jag tog med mig hunden hem under en vecka innan jag fattade beslutet. Naturligtvis fick hon smärtstillande hela tiden. Detta skrivet 6 månader efter avlivning och jag kan fortfarande inte ens tänka på det utan att bryta ihop, bara att skriva ner dessa ord gör att jag bryter ihop i tårar. Vi människor måste också få en chans. Hade veterinärerna tvingat mig att avliva på sekunden så hade jag nog velat döda dessa veterinärer idag.

Jag har alltid hävdat att veterinärer i allmänhet är mer humana än läkare, men det är ett tillstånd som börjar ruckas på.

 

 

181119 Veterinärer vägrar besiktningar p g a rädsla för jordbruksverket

Det blir vanligare och vanligare att veterinärer vägrar att ta sig ann hundar/djur som är beodrade till veterinärer av länsstyrelsen. De vågar inte ha med dessa hundar att göra. Eller snarare vågar de inte riskera att eventuellt gå emot länsstyrelsen.

Detta säger en hel del om länsstyrelsens envåldshärskande som de utnyttjar så långt det bara går.

Bara nu, under november 2018, var det ett katteri som hade blivit beordrad till veterinären med tre friska djur, två katter och en hund, de ringde runt till 7 veterinärer, ALLA nekade att ta emot dem! De bor relativt nära mig (1 ½ timme med bil) och hade läst på min hemsida om mina erfarenheter, så de ringde till mig och ville veta om jag kände till en veterinär som kunde hjälpa dem, då de hade svårt att fullfölja länsstyrelsens order.

Efter besök hos veterinären, som jag tipsat dem om, så fick de alla tre djuren friskförklarade!

Under 2017 hände en liknande historia, en hund ringde de till 4 veterinärer om, alla nekade att ta emot den, sedan kontaktade de mig, och gick till veterinären jag rekomenderade, och hunden blev friskförklarad. Och då är detta endast två exempel av åtskilliga jag hört om.

Mer om länsstyrelsen.

 

 

Jag lämnar aldrig en hund hos veterinären, jag är med hela tiden, även om det är en operation. De har bara mig och måste kunna lita på att jag finns där och skyddar dem så gott jag kan.

 

Vi är alla människor och har fel och brister. Hundägare, kennelinnehavare, veterinärer m m. Det är mänskligt att göra fel. Vi är inga gudar.

 

Uppdaterad 2018-11-20