Kortisol

 

Kortisol brukar kallas stresshormon. Annat namn på kortisol är hydrokortison.

Kortisol kommer från binjurarna. Det går ut i större mängder i blodet vid stress.

Kortisol bildas i flera steg. Kortisol görs om i levern till kortison.

Kortisol tillförs delvis kroppen med föda.

Kortisol frigörs och släpps ut högre halter i blodet vid rädsla, psykisk eller fysisk stress. Inflammationsrisk påverkar också kortisolhalten.

Kortisol är livsnödvändigt även i normala fall, då det bl a håller blodtrycket på jämn nivå. Det är också livsnödvändigt för att vissa enzymer ska kunna fungera i kroppen. Det påverkar bl a ämnesomsättningen.

Kortisol används också för produktion av könshormoner.

Kortisolet är alltid närvarande och naturligt varierande under dygnet, låg på kväll och natt, ökande på efternatten och morgon till dagen. Högsta halten frigörs på morgonen/vid uppvaknandet.

Kortisolets främsta uppgift är att få levern att bilda glukos av aminosyror som i sin tur får blodsockernivån att öka. När detta sker bryter produktionen ner proteiner i kroppens muskler och skelett för att tillgodose kroppens blodsockerbehov. En annan viktig funktion är att öka urinsystemets återupptagning av natrium och minska niåerna av kalium. Då påverkar kortisolet både aldosteron-nivåerna och osmoregleringen.

Långvarig stress kan både ge för höga och för låga världen av kortisol.

Kortisol påverkar zink, höga zinkvärlden påverkar dessutom kortisol, det sänker kortisolet för stunden men också på lång sikt.

Kortisolnivån höjs av östrogen, alltså t ex under graviditet. Studier på män visar att det även motverkar testosteron. Undantag finns, och det är kvinnor med Cushings, de kan utveckla maskulinitet med hjälp av testosteronet som löper amok. Oxytocin minskar kortisolhalten.

Kvinnor har i regel lägre kortisol nivå än män.

Fysisk träning påverkar kortisol nivån. Under träning och en timme efter träning är kortisolvärdet höjt men ett dygn efter träning är kortisolnivåerna lägre jämfört med nivåerna före träning.

Man tror att kortisolets påverkan under stress moduleras av kvinnliga könshormoner.

Kortisol används som läkemedel regelbundet vid flera sjukdomstillstånd.

Kortvarig och lätt förhöjning av kortisol ger bättre immunförsvar! Låga och tillfälliga färhöjningar har en inflammationshämmande effekt.

 

FÖR LITE

Brist på kortisol är livshotande, det kallas Addisons sjukdom och är en endokrin sjukdom. Lägre halt kortisol = lugn. Utan behandling dör individen som fått Addisons.

Först kommer trötthet, muskelsvaghet, viktnedgång, som är de vanligaste första symtom. Sedan kommer kraftigt saltbegär och gråbrun hudfärg. Nästa steg är lågt blodtryck, att det svartnar när man reser sig upp och sedan illamående, kräkningar och ett fullt utvecklat chocktillstånd. Till sist döden.

Vid lågt kortisol ska man testa på morgonen för bästa resultat.

 

FÖR MYCKET

Hyperkortisolism. För mycket kortisol leder till Cushings sjukdom (också kallad Cushings syndrom) och bukfetma, fettanhopningar i midja och höft, ansiktet, nacke och bål. Blodtrycksförhöjning. Förhöjd hjärtfrekvens. Hos kvinnor menstruationsrubbningar, behåring när det inte förväntas vara, höga halter adrogener (manligt könshormon) och att allmänt känna sig mer manliga.

Huden kan bli skör och svårläkt. Blå-röd-lila bristningar i huden, speciellt på buk, lår och höfter.

Hos barn kan Cushings leda till kortvuxenhet.

Hos vuxna kan Cushings leda till benskörhet.

Långvarit förhöjd kortisol trycker ner immunförsvaret (alltså ger dåligt immunförsvar) och höjer halterna av glukos i blodet, som i sin tur kan ge typ 2 diabetes. Höjningen av halterna av glykos i blodet kommer av att kortisol stimulerar glukosbildning i lever och stimulerar till nedbrytningen av ett i kroppens vävnader. Ett av de allvarligaste problemen är risken för hjärt- och kärl- sjukdomar ökar.

Humöret kan bli labilt och irritabelt i många former. Flera psykiska sjukdomar kan uppstå, bl a melankoli, posttramatiskt stressyndrom, depression, panikattacker, paranoia och ångestsyndrom är associerade till störningar i utsöndringen av kortisol, då är nivåerna onormalt höga trots att yttre stimuli (d v s stress) inte förekommit. I ovanliga fall även organisk psykos påminnande om mani med hallucinationer och ibland katatoni.

Långvarigt förhöjda kortisolnivåer, som vid akut psykos eller akut stress, minskar storleken på hippocampus (en del i hjärnan) hos både barn och vuxna. Påverkan på hippocampus ger därför inte helt ovanligt minnesstörningar på korttidsminnet, svåigheter att bilda nya minnen, koncentrationsförmågan, ger tankeflykt, svårigheter att hitta rätt rent fysiskt, då speciellt på nya platser, orkeslöshet och minskat libido (= livsenergi, livsdrift på alla plan). Inga minnen lagras längre i hippocampus. Störningar i hippocampus ger också störningar i känsel och lukt.

När en individ har förhöjd kortisol så kan kortisolmängden ändå vara normal på morgonen.

 

FÖR LITE OCH / ELLER FÖR MYCKET

Rubbade kortisol halter hänger också samman med svält, undervikt, anorexia, stress.

Kortisolhalten i kroppen visar samband mellan minnesbildning under stress och trauman. Långvarig, hög kortisolhalt skadar minnet. Om kortisolhalten däremot är obefintlig under stress eller trauman kan minnesbilden istället förstärkas. Om kortisolhalten är kortvarigt förhöjd förstärks minnet vid tillfälliga stressorer.

Flera psykiska sjukdomar som depression och ångestsymtom är associerade till störningar i utsöndringen av stresshormoner som kortisol. Vid depressioner är kortisolnivån ojämn och förhöjd, vid posttraumatisk stress är den för låg.

Kortvarig aktivitet förstärker kognition (= viljestyrda mentala processer via tänkande) men långvarig aktivitet bryter ner vissa strukturer i hjärnan.

 

 

190203 Förenkling av det ovan sagda

Det man ska tänka på som hundägare är:

Om en hund utsätts för konstant eller återkommande stress så får hunden för höga kortisolvärden.

De största biverkningarna av för höga kortisolvärden är psykiska. Hunden får alltså mentala störningar.

En normal valp som lever under stress kommer sålunda bli "tokigare/knäppare" med tiden. Många tillskriver det aveln eller helt enkelt hundens temperament.

Det finns även valpar som redan i valplådan/hos uppfödaren levt under stress. Jag har själv köpt sådana valpar som haft ett helvete redan som små valpar hos intet ont anande uppfödare. Jag har också åtskilliga gånger fått hem vuxna hundar som varit extremt stressade. Naturligtvis har jag fått in harmoni i dessa stackars valpars och hundars liv så de med tiden har fått ett bra liv hos mig.

Att konstant eller återkommande utsätta hunden för stress förkortar hundens liv.

 

 

En stor stressorsak kan vara inaktivitet.

Kom alltså ihåg, genom att enbart utsätta någon för konstant stress kan leda till dessa alvarliga sjukdomarna och symtomen.

 

Uppdaterad 2019-02-02