Katt

och katt - hund tillsammans

 

 

Jag har haft katter i mer än 35 år, jag har även fött upp katter under stamnamnet S*Rävtorpets.

Numera väljer jag att leva utan katt av flera orsaker, en av dem är min allergi, en annan är för att ge mina hundar bästa möjliga liv. En tredje är att jag är mer rörlig utan katt hemma när jag åker bort och tar med mig alla hundar på resa.

 

Jag har genom årtionden sammanfört hundar och katter massor av gånger. Oräkneliga gånger. Katter till mitt katteri OCH kennel, hundar (både vuxna och valpar) till min kennel och katteri, en del fåtal vuxna katter och hundar som kommit nya till mig har ibland krävt en viss inkörnings tid, men det har alltid fungerar bra i slutänden. Unga djur har aldrig vållat mig problem av minsta lilla slag.

Jag har under de senaste åren sedan jag inte har katt längre placerat ut åtskilliga hundar (vuxna och valpar) till familjer där de har katt, utan några som helst problem med att få dem att trivas ihop.

Katter har jag levt med i ca 40 år, hundar har jag levt med i ca 35 år av mitt liv hittills (2011).

Oavsett hur mycket man tycker om ett djur lönar det sig inte att sticka huvudet i sanden och därmed inte se nackdelarna.

För er som är intresserad finns nackdelar med att ha hund att lära på min hemsida.

 

Hundar och katter går ofta väldigt bra. Hundar med utpräglat jaktbeteende är dock bäst att vänja vid katt när valparna är under 10 - 12 veckor.

Det är alltid en fördel om katten var först i familjen. Då hamnar katten i överläge i starten, vilket katten mår bra av. Katten som är den "räddare" (försiktigare) rent generellt av de två djurslagen får då chans att bekanta sig med hunden och dess beteende när valpen är lill - liten och "ofarlig".

Katter vill ha kontroll!

 


Detta är sista katten som bodde med oss till 2006.
En helt fantasisk katt, bättre går aldrig att finna.
Djupt älskad, djupt saknad. Vi älskar dig Kattis!

 

Katter och hundar har olika språk.

När en katt reser tassen varnar den, när en hund reser tassen vill den leka.

När en katt viftar med svansen är den irriterad, hunden viftar med svansen oftast när den är glad.

När katten spinner uppfattar vissa hundar det som morrningar och vise versa.

 

En del klagar och gnäller att man inte har katt, att mina hundar inte är kattvana, ibland gnäller folk också om att mina 2 månaders valpar inte är kattvana. Jag undrar vad de egentligen tror att jag har för hundar, några slags mördarhundar eller? I vilket fall, så här kan det se ut bara någon dag efter flytt av en 2-årig tik som aldrig tidigare sett en katt och alltid sedan hon föddes har bott bara i min familj, Pia´s Eleganza Menina. Ena katten i nya hemmet har kattungar och trots det inga bekymmer. Rasen har en utpräglad jaktinstinkt, trots det, inga bekymmer. Hundar är faktiskt förmögna till att förstå skillnaden mellan vilda byten och familjemedlemmar. I detta fall var det en människa med kunskap och erfarenhet som köpte hunden från mig så denna gång behövdes inga diskusioner om detta med kattvana. Till saken hör att det är tredje hunden av samma ras som hon övertagit från mig, och inga problem med någon av dem.

 

 

Hunden har inte rätt att trycka ner katten, katten ska vara den "orörbara" i förhållandet hund - katt. Det är katten som ska ta initiativ till kontakt, om katten vill ha kontakt. Som hundägare har man ansvar att fostra sin hund så. Med den maktbalansen uppstår inga problem att få djuren att trivas bra ihop.

 

 

Katter kan smitta hundar med diverse parasiter och klösa hundar.

Vissa maskar och andra parasiter kan smitta mellan hund och katt.

Det är betydligt vanligare att katter smittar hundar än tvärs om.

Innekatter är på inget vis skyddade mot mask för att de bor inomhus, inte ens om katterna bott inomhus i flera generationer! Katter, liksom hundar, föds med mask!

T o m flugor kan smitta katter med mask! Flugor kommer in någon gång i bland, det är omöjligt att utrota mask. Läs mer om mask för att förstå det komplexa i detta ämne.

Innekatt med tillgång till utrymme utomhus är att betrakta som utekatt.

Katt kan gå med öronskabb hela livet utan symtom, men smittar hund som lider något enormt av öronskabbs angrepp.

Katter kan dra in fåglar, möss och liknande som ger katten mask och om hundarna får tag i djuren ger det även hunden mask och ibland andra smittor.

Detta har jag ett färskt exempel på som händer i senare delen av 2010. Hunden så väl som katten fick avmaskas, det är bara att vara tacksam att tiken inte var dräktig när detta hände!

Mask hos katter och hundar kan vara inkapslade tills dess att en stress i hunden eller kattens liv utlöser det hela, stress kan t ex vara en dräktighet, en tumultartad händelsen, kanske att en hund kommer till familjen etc.

Att apoteket idag rekommenderar att man kollar avföringen för mask och endast avmaskar vid behov är ingen dum idé när det gäller att skydda det enskilda djuret, MEN det innebär inte att djuret inte har mask! Tvärs om!!! Vi vet att alla katter och hundar bär på maskar, mer eller mindre. I en större grupp hundar eller katter är det inte tillräckligt att stickprovs kontrollera enstaka avföring. Större grupper av djur skall ALLTID ha ett avmaskningsprogram för regelbunden avmaskning, speciellt om man har valpar ibland.

Katter har en fenomenal förmåga att göra sig av med kraftiga maskangrepp och t o m öronskabb. De kan till synes inte ha ett enda öronskabbdjur eller en enda mask och trots detta år efter år vara smittbärare och smitta många andra p g a ägarens okunskap.

 

 

När man har flera hundar eller flera katter eller några katter och hund eller har uppfödning av katter eller hundar, så blir läget ett annat. Då måste man hålla efter för hela gruppens skull!

Katter har extremt vassa klor, dessa är effektiva att skada "fienden". Det är inte helt ovanligt att katten siktar mot ögonen.

Kattens instinkt att sikta mot ögonen försvinner inte när man klipper klor. En klippt klo kan göra massor av skada, ibland mer än en oklippt klo när klon är nyklippt! Det är inte ovanligt att klon splittras upp på katten vid klippning, istället för ett bli ett pyttelitet hål som går lite djupare kan det istället bli ett oregelbundet hål, ju större yta på horhinnan som är skadad, ju längre behandling för att få hunden frisk igen, om den blir frisk igen.

Hösten 2010 vet jag en hund som blev riven av en alldeles vanlig, snäll och go ungkatt. Efter ett antal behandlingar och veterinärbesök blev hunden bra igen.

Februari 2011 vet jag en hund som blev riven i ögonen av en katt, en snäll och hundvan vanlig vuxen huskatt som tidigare umgåtts mycket med hundar och även denna hund som är världens snällaste och lugnaste hund, de fick gå till veterinären och få behandling, sedan visade det sig att hårstrån hade vuxit fast i hornhinnan vid läkandet, vilket gjorde att hunden fick opereras, efter diverse behandlingar, droppar, operationer m m blev hunden till sist bra igen.

Ingen av alla de historier jag hört om katter som skadat hundar har varit någon särskilt otrevlig eller argsint katt, snarare tvärs om!

 

 

I USA är det vanligt att operera bort klor på katter, då kan de naturligtvis inte klösa, fast instinkten att vilja klösa sitter kvar. Detta ingrepp är olagligt i Sverige.

Även om det är den snällaste katt som finns på denna jord är katter väldigt instinkt-fasta, de reagerar med klorna i en trängd situation, en katt har den form av vildhet i sitt väsen, det är det som gör den till katt.

Katten har en snävare genuppsättning, de är inte lika anpassningsbara som en hund, de är då heller inte lika lätta att lära, utan man måste ta en katt för vad den är.

När det förekommer öronskabb hos hund är det absolut vanligast att hunden blivit smittade av katter.

 

 

Katter tvättar sig med sin sträva tunga, en katt får på så vis i sig päls, katten behöver äta gräs för att få upp hårbollarna. Problemet är oftast större om katten fäller mycket. Problemet är också vanligare på senvintern när katten inte fått ätit gräs på flera månader.

 

Katter som fäller mycket hår brukar det löna sig att ge ett dyrt kattfoder. Kattfoder som är dyrare blir i längden inte dyrare, dels för att de äter mindre, dels för att man oftast slipper massa sjukdomar, speciellt på katter när de blir gamla.

Alltså samma som för hund billig hundmat kontra dyr hundmat.

 

Katten är ganska svårtränad.

Man kan uppmuntra ett medfött beteende hos katten, och därmed "dressera" dem. Det är inte svårt.

Vissa katter, framför allt vissa ras katter, kan ha dragning till att tillgodogöra sig mer träning och / eller att ha mer skojiga egenskaper som vi förknippar med träning / dressyr. T ex bada, hämta saker man slänger etc.

Ska man lära in något helt främmande för katten som katten till synes inte tjänar på är det en tuff uppgift på katt.

De professionella träningar med katt jag känner till utgår ifrån att katten får äta undermålig mat till vardags (t ex hundmat) och får endast god kattmat under träning, en träning som sker dagligen under hela livet för att bibehålla träningen hos katten. En metod som jag anser vara djurplågeri, då jag anser att varje djur ska ha den bästa mat vi kan ge dem för att de ska få ett långt och friskt liv.

Man kan lätt konstatera att katten är bäst genom att bara få vara katt, vill man ha "cirkus" djur ska man kanske skaffa något annat än katt, anser jag. Varför inte en hund av den livligare modellen?

 

 

Om en hundvalp är katt van eller inte har igen som helst betydelse, en valp är naturligt glad, framåt och nyfiken på allt i sin miljö. Så länge den har fått en normal hantering och inget ont har hänt dem så gör det ingen som helst skillnad om valpen är van vid katter före den flyttar från uppfödare. Det enda som påverkas av att valpar är uppväxta med katter är ökade risker för mask, andra parasiter, skador och smittor.

Jag kände till en hunduppfödare som också hade några katter, från den kenneln känner jag till över 10 hundar som flyttat i olika åldrar, de hade alla, utom en, hade och / eller hade haft ögonskador!

En av ögonskadorna (en underbar liten hund på 1 ½ år) var så smärtsam och omöjlig att bota så hunden fick avlivas efter 1 års konstant behandling och smärta.

Jag känner till åtskilliga uppfödare som har ständigt återkommande öronskabb på sina hundar, de uppfödarna har också utekatt när man frågar! Samtidigt förnekar de ofta att de har öronproblem, vill inte se sanningen i vitögat. Vissa säger att de har behandlat hundarna i år, men det är bara att hålla efter. går inte att bota. Så är det öronskabb, alltså inte alls obotbart.

Jag köpte en dyr hund som hade fullt i öronskabb vid ankomsten till oss vid 1 ½ års ålder, efter 4 månaders behandlig var öronskabben och örininflammationen som uppkommit till följd av skabben till sist hävd. Denna hund fick nedsatt hörsel redan vid 6 års ålder, var i det närmaste döv vid 7 års ålder. Då hade han levt mindre än halva sitt liv!

Detta är en större problem i vissa kennlar än många vågar medge.

 

Om man har katt och är gravid krävs yttersta försiktighet, en gravid kvinna ska inte städa katt lådor och allmänt hålla sig långt ifrån kattens avföring. Efter att ha klappat en katt ska händerna omedelbart tvättas. Mer om Toxoplasma Gondii.

 

Festis, familjen Leif Hagströms husdjur.

 

 

 

 

 

Katterna ska alltid vara på topp

Katterna ska alltid vara på topp, fysiskt såväl som psykiskt.

Katten ska ha tillgång till liggplatser som är högre än hundarna får vara.

En katt som "leker" hårda hundlekar dagligen med en hund slåss för sin rätt att vara på topp. Den leker inte. Den kan "vara snäll" och inte ta ut klorna eftersom den inser att hunden ingår i familjen och värderas högt av övriga familj. Inte desto mindre så är det allvar, inte lek för en katt. Blir en sådan katt av med "sin" hund så vill den knappast släppa in en till hund i hushållet.

Det är få katter som leker hårda hundlekar, men det finns vissa raskatter som har framavlats till att påminna mer om hundar och naturligtvis udda individer.

När katter leker så är det en träning inför jakt och slagsmål, fast extremt långsamt, man kan likna det vid katternas egna Shi Gong. Det gör alla jaktbeteenden och slagsmåls beteenden i så långsam takt så det är som en extremt långsam, vacker och mjuk dans. Det är så långt ifrån jakt och slagsmål som man kan komma, och ändå samma rörelser. Det handlar om trygghet, tillit och kontroll, så som katterna vill vara, i kontroll. Ingående individer behöver aldrig någonsin tvivla på att de är helt trygga i situationen. Katterna som ingår behöver på inget vis känna sig osäkra.

När hundar leker så är det också en träning inför jakt och slagsmål, men på gränsen till allvar. Det behövs inte mycket för att få en hund att gå över gränsen. Man kan säga att de leker med elden.

En hund har aldrig rätt att gå på en okänd katt, inte ens i avsikt att leka. Katten måste få känna sig säker. Den kräver respekt. Hunden får aldrig ta initiativet, det är förbehållet katten. Att lära hunden att inte ge sig på katten är inte alls svårt, hundar respekterar rangordning, de är födda till att respektera rangordning, speciellt när flockledaren (som ska vara människan) klargör att katten är tabu.

 

 

Katters hänsyn till människan

Katten har samma intag av våra vibbar som hund så vitt jag sett, men skiter i dem för det mesta, så våran önskan bryr de sig inte om i regel. Det är något av tjusningen med katt. De är däremot jättekänsliga, som en hund, för om det är något fel med oss människor. Jag känner till ett par katter som är epilepsivarnare av naturen. Jag har också hört talas om katter som är diabetesvarnare, också de av naturen. Det är uppenbart att en katt som står sin ägare nära kan bekymra sig starkt för sin ägare och därför välja att meddela ägaren att fara är på gång. Likaså är åtskilliga katter med en dålig ägare experter på att hålla sig undan när ägaren är på dåligt humör. Katterna är i regel veck långt innan utbrottet i familjen kommer.

 

 

Uppdaterad 2016-10-19