Hunden som köttätare eller?

 

Hundarna har tänder designade för att äta köttstycken. Trots detta mår tamhunden bäst av en betydande del vegetabilier i kosten, även om man inte kan ge dem vad som helst och vänta sig att de ska må bra.

 

Vi jämför ofta hunden med Vargen. Vi måste lära oss att förstå att hundar är inga Vargar. För att nämna skillnader i födo-behov hos hund och Varg.

Vargar behöver hela bytesdjur, ben, skinn, päls, allt för att må bra och få i sig allt de behöver. Våra tamhundar är utvecklade till att äta utan hela djurets ingredienser, de har utvecklats till att må bra av att äta matrester, idag även t ex torrfoder. Hunden mår inte bra av att äta t ex för mycket päls från bytesdjuret som Vargar är beroende av för sitt välbefinnande. En hund skulle då helt enkelt må dåligt.

 

Ska hunden identifieras som köttätare? Jag är inte övertygad om det. Ju längre från hunden är avlad från urhunden, ju större behov tycks hundarna ha av vegetabilier, enligt min ringa erfaranhet. På vintern vill de ha lite mer kött, men så fort det våras äter mina hundar mer och mer vegetabilier, frukt, grönt o s v. Får hundarna ett foder som innehåller mycket animalier, så är det som de är ännu mer intresserad av att få vegetabilier. Mina Japaneser är avlade otroligt långt bort från ursprungshunden, så långt som man kan komma än så länge, i hundvärlden, av min lilla erfarenhet. De är extra intresserade av vegetabilier och minst intresserad av kött eller proteinrik föda. Naturligtvis går behovet upp och ner hos dem som hon alla andra hundar. Det finns också alltid individuella skillnader. Men t ex när de är i livligaste åldern så äter de mer, är det kallt ute äter de mer, är de höggravida eller digivande äter de mer, vid dessa tillfällen ökar oftast även deras begär efter animalier som hos alla andra.

När tikarna lär sina valpar att äta fast föda kan de stå kind mot kind med valparna och äta hela tiden för att visa barnen hur de ska göra. Då kan tikarna föredra ett foder med mindre fetter och proteiner i. De får helt enkelt trycka i sig så mycket för att visa sina barn så för mycket protein gör den för mätta.

Inriktning på höga halter proteiner och fetter i hundmaten och att de fodren ska vara de "kvalitativa" fodren, är något som jag tror man ska ifrågasätta.

När torrfodren startade så var det si och så med kunskapen och erfarenheten, men ändå bra och bekvämt. Redan då försvann flera allvarliga sjukdomar som kommer av felaktig utfodring före torrfodrens tid.

När sedan torrfodren hade etablerats och var här för att stanna, så började pratet om bra och dåliga foder. Det allmäna pratat gick:

Dom senaste 5 - 10 åren (skrivet 2013) är man sedd som en djurplågare i princip om man ger ett foder med normal (för hundar) animaliehalt i fodret.

Hundarna började inte äta hundskit när torrfodren kom! Det var något som de flesta inte hört talas om eller trodde var möjligt på den tiden.

Under senare år har halten animalier ökat något enormt i våra hundtorrfoder. Likaså har hundskitätandet ökat galoppartat under samma tid. Idag finns det inte många hundägare som inte har hört talas om företeelsen. Idag är kännedomen rent allmänt om beteendet det motsatta mot förr. Läs mer om hundar som äter sin egen och andra hundars avföring.

 

Vissa framför allt Japaneser kan man knappt få upp i vikt, om man inte ger dem bantningsfoder! Eller t o m hellre ett "skit"foder än ett foder med hög animalie halt.

På våren börjar mina hundar välja mindre proteiner och fetter, foderåtgången på mina tre sorter jag ger idag (maj 2013) ändras i både mängd men framför allt i åtgång per sort.

Vi räknar med, av någon underlig anledning, att hunden är sprungen ur Vargen, fast det i det närmaste är omöjligt tidsmässigt. Om vi då ska jämföda Vargens föda med dagens hundar, så är det i vilket fall inte givet att det är samma sak, eftersom hunden är förädlad, tam. En tam hund rör sig t ex inte lika mycket som ett vilt djur. Den gör därmed inte av med lika mycket energi. Vargen utsätts för mer kyla här i Norden, det går åt mer animalier till ett djur som ska hålla sig varm i ständig kyla än en som lever i varma lägenheter och hus. Att vara ständigt vaksam förbrukar mer energi än att ligga i trygghet i en famn i soffan t ex. Ja, ni förstår bilden, hoppas jag. Detta förändrar ett djur med generationerna, det kallas evolution, utveckling och detta sker ända ner på cellnivå, allelerna ändras, hunden får alltså nya genetiska behov mot ursprungshunden.

Ska vi sedan titta på en annan aspekt av det hela. I Sverige förr och i många länder i världen förr och idag går hunden runt bland folk och äter sopor och avföring (inte sin egen arts, utan andra arters avföring). Det är sällan övervägande del av animaler i avfall och avföring. Detta är en roll som hunden spelat genom årtusenden och överlevt på, och antagligen (naturligtvis) anpassat tarmen efter...

Ju fattigare ett samhälle är, ju mindre kött får hunden att äta. Kött är i nästan hela världen dyrare (på ett eller annat sätt) än vegetabilier.

Sedan går jag in på ytterligare en aspekt av det hela.

Köttätare äter till övervägande del kött, men även de flesta av köttätarna får i sig lite animalier mellan varven.

Allätare äter allt, ofta opportunister. De är väldigt snabba att ta chansen, i flygande fläng, det behöver inte ens vara speciellt "attraktivt".

Växtätare får ibland i sig lite animalier, för att nämna ett exempel, även en ko sväljer en och annan fluga, mask eller lus för att bara nämna några exempel, om än så försumligt. De kan få i sig baljväxter med proteiner. Kalvar dricker mjölk, vilket är animalier.

Före torrfodrens tid, då levde hundar i Sverige på hushållsrester. Det var ytterst få hundar som levde på större delen animalier. De flesta hundar fick på den tiden i "bästa" fall som en människa, i regel max 25 % proteiner. Fast ännu vanligare mindre än 20 %.

Kennlar (som var noggranna och la ner en hel del kunsap bakom utfodringen) på den tiden gav ofta slakterirester (vom, lever, njure o s v) i 20 - 25 % beroende på ålder och livssituation, sedan var det ris, potatis eller för de som hade tur, en eller två dagar gammalt bröd som legat luftigt och blivit lite torrt. I detta blandade man AD-droppar och kalk eller på senare år kafomavit eller dogevit, d v s ett kalkpreparat med inblandade mineraler och vitaminer som ett komplement till maten. Vissa hänvisar till denna tid och vill därmed visa på att hundar är köttätare och att de mådde bättre då än nu. Ingen idag levande veterinär som minns kommer skriva under på det, de har sett rakitis hos hundar och lidit med dem, om de har haft hjärta i kroppen...

Somliga påstår att hundar som växer upp på, eller t o m vuxna hundar som går över på en kraftfullare kött-diet blir mer "vilda". Att de slåss mera. Blir kaxigare och mer dominanta. Jag har hört detta från och till genom årens lopp, och även haft hundar som under många år gott på i huvudsak kött-diet förr i tiden, men jag har inte kunnat bekräfta detta i mina hundgrupper.

Ju mer animalier det är i ett foder, ju mer vill mina hundar ha vegetabilier, speciellt på sommaren.

 

Det är, skulle jag uppskatta, minimum 95 % av jordens befolkning som är och har varit fattig genom årtusendena. Troligen är siffran betydligt mer skrämmande. De  har inte haft råd att ge hundar rent kött. Hundar har varit och är på de flesta ställen i världen idag kända för att äta t o m “skit”. De har varit och är på de flesta ställen runt om på jorden renhållningsarbetare, som grisen. De har levt på potatisskal, senor, ben, fiskrens, i bästa fall slaktavskrap, då oftast jakthunden efter förtjänstfull hjälp att fälla villebråd, och ofta endast då, för att ta exempel ur vår “nutida” (senaste århundrandena) svenska hushållning. Det är på det viset hundens tarm är anpassad på kort sikt. På lång sikt är det nog snarare det samma + bajs (från andra djurslag än hund, som t ex människans avföring eller grisens) och annat avfall, allt det kunnat hitta på marken.
 
Hunden som köttätare är nog en stor nutida missuppfattning som passar dagens romantiska syn av hur “rent” och exklusivt de äter. Hunden är ingen katt.

Hunden är inte ett djur som livnär sig enbart på kött eller ens till övervägande del kött som vi idag utfodrar våra hundar, jag anser att många torrfoder är på väg åt fel håll. Hundar som drivs så hårt i framför allt uppväxt tror jag skadas. Jag tror det är därifrån en hel del av ökningen av många sjukdomar kommer. Så torrfoder i all ära, så finns det fel och brister där med.

Förhöjd kötthalt i maten höjer risken för högt kolesterol på hundar, ett problem som är på kommande. Får jag ta en gissning går det hand i hand med den ökade utfodringen av hundar med kött under senare år.

WHO (världshälsoorganisationen) har under 2015 klassat kött som cancerframkallande för människor. Det finns ingen som helst anledning att tro i dagens läge att detta inte gäller hundar också.

Det finns en rad med ökande sjukdomar som kommer av för mycket kött i dieten.

Jag skulle vilja dra det så långt att dagens utfodring av hundar dessutom är ett moraliskt delemma. Vi har knappt mat att föda alla jordens människor, så börjar vi ta human kvalitet mat till våra hundar som har en mage anpassad för det som för oss är "skit". Tidigare innehöll hundmat och torrfoder mer puts och rester, idag rent kött, och gör skamlöst reklam för det. Kan detta bli fel ur hundens tarms synvinkel?

Om vi till exempel tar jordens alla gatuhundar, många av dem har en bra och stabil mage under sitt vuxna liv, trots att de flesta lever i tropiska och subtropiska områden där hunduppfödare kämpar för att hålla kennelhundar friska p g a alla smittor. Smittor som härjar fritt på gatorna bland gatuhundar, uppfödare får ta av sig skor de använt ute och byta + tvätta sig innan de kan gå in i sin kennel och klappa sina hundar. Kennlar mister regelbundet hela valpkullar och halva kennlar p g a dessa smittor.

Dessa gatuhundar har knappast stor tillgång till animalier. Jag skulle tro de äter ungefär som våra tamhundar har levt i årtusenden. Det är alltså rester som i huvudsak utgörs av vegetabilier och rester som anses oätliga för människan. De tar nog en och annan råtta, mus eller liknande vid behov. Även dessa består inte ens de av 100 % animalier. Ta t ex maginnehåll, det äter hundar i regel begärligt.

Jag har själv drabbats av smittor i kennlar i tropiska och subtropiska områden, ett par exempel: en hund jag sålde till södra Kalifonien dog flera år senare av en smitta som utplånade en halv kennel. En valp jag hade beställt från södra Europa, där dog hela kullen p g a smitta vid 5 - 6 veckors ålder.

Klart hundar kan bli svagare i en kennel av flera orsaker, maten, inavel i botten av alla våra rashundar, begränsade ytor till många hundar är tre komponenter som jag tror bidrar. Begränsade ytor kan ge två typer av problem, både stress (fysiskt och psykiskt) och kompimering av smittor på begränsad yta.

 

Vi ställer felaktiva krav på våra hundar när vi vill att ungdomar ska se ut som vuxna hundar. Detta uppnår man med "korvstoppning" av valpar, gärna med höga mängder animalier. Det är ungefär som att utfodra ett barn med fett för att den ska förefalla så färdig i kroppen som möjligt i unga år. Detta förstår väl vem som helst ger ohälsa! Läs mer om korvstoppning av valpar här.

 

 

En undersökning av hundar av idag (skrivet 2014) som agerar renhållningsarbetare i människans tjänst

I Indien lever det frigående gäng med hundar på en kolhydrat rik kost. Deras uppgift att fylla är att hålla rent från matrester som så gott som uteslutande består av kolhydrater och som kan dra "ohyra" till sig, t ex råttor, smittor o s v. De hundarna jagar sällan utan tar för sig av vad som bjuds. De har helt anpassat sig till en diet av främst kolhydrater. P g a sitt arv har de ett biologiskt behov av protein. I ett försök att tillgodose proteinbehovet äter de extra gärna allt som luktar kött, även om det inte innehåller proteiner.

Valparna som växer upp i dessa gäng har hög konkurrens från både gängmedlemmar och andra gäng, samtidigt som de är i stort behov av protein p g a sin snabba tillväxtfas.

Genom att öka konkurrensen och minska på näring som inte innehåller protein kan enbart den driftigaste få ett fortsatt existens i gänget. Mamman ger de små valparna di till att börja med så de får i sig en bra mängd protein med mjölken. Mamman kan också kasta upp näring åt valparna som innehåller extra näring. Sedan är det upp till valparna att vara levnadskonstnärer och agera oportunist med intelligens. Den starkaste överlever, enligt djungelns lag.

Med tester har det visa sig att de vuxna klart föredrar proteinrik föda, men att valpar inte har någon sådan preferens, valpar äter t o m nedbruten protein ivrigt.

Valpar som får uppkastningar av mammor med kolhydratrik föda har större intresse för att fortsätta den dieten som vuxna. Får de sedan följa mamman och gänget på födosök så lär de in vad och var de ska inhämta mer mat.

Summan av undersökningen visar att;

Skapa ett gäng som renhållningsarbetare av i främsta fall kolhydrater blir inte framgångsrikt om man börjar med vuxna hundar, utan av helst valpar från ett gäng av likasinnade kolhydrats ätare.

 

 

Kom ihåg

Bearbetad mat, som t ex kokt kött och kokt potatis är människans tarm anpassad till, och behöver. Hundens tarm är INTE anpassad till detta, hunden mår bättre av råa produkter. Att tro att man ska koka mat åt hundar tycks vara extra vanligt att tro är bra till hundar hos de som ger färskfoder/kött.

I grunden måste vi komma ihåg att hunden inte är en Varg. Hunden är en utvecklad varelse som är extremt anpassningsbar och utvecklad för ett tamt liv i samklang med människor i alla möjliga varianter. Vi gör oss själva en otjänst om vi tror att magen och tarmen på våra tamhundar inte har utvecklats genom årtusenden.

 

Kort sagt, Vargen är varg. Människan är människa. Hunden är hund. Behandla var och en efter vad varje djurslag och individ mår bra av.

 

Uppdaterad 2016-03-27