MAT

 

Matning av hund är en väldigt stort del av grundläggande skötsel av hundar. Matningen kan också påverka hela hundens liv, åt rätt håll, eller fel.

 

 

Vi i västvärden glömmer lätt att 3/4 av världens hundar lever som halvvilda i u-världen. Hundarna är många gånger halvvilda och betraktas ofta som smutsiga skadedjur.

Vårt sätt att hålla hund är i själva verket ett modärnt påfund i våra länder, som dessutom inbördes uppvisar olika stilar att hålla våra hundar.

Jämfört med en katt har hunden en udda (för att inte säga ibland snuskig) mathållning.

Katter äter färskt kött och fisk. Hundar accepterar och rent av gillar stinkande rester från slakt och fiskrens och många hundar är märkligt intresserade av avföring. Hundar verkar alltså väl anpassade till att leva på våra rester och lämningar.

Vi är alla präglade av vår tid och våra referensramar!

 

Bantning Olika sätt att banta hundar, det gäller att hitta den rätta metoden för varje hund och varje hundägare. 180501
Dietmat Dietmat för sjuka hundar, hundar med rubbad avföringskonsistens
Exempel uppmatning Här är exempel på viktkurvor och vilka metoder jag anvvänt i vare enskilt fall. 170603
Exempel bra och mindre bra foder Exempel på bra och dålig påverkan av olika foder.
Extra fodertillskott Det är populärt att försöka göra något bättre, förbättra något. Detta försöker man ofta göra genom att stoppa i hunden extra piller. 170113
Extra mat/godis Hur mycket extra godbitar man ger påverkar den fullständiga dieten och olika slags extra godbitar 180417
Feta och magra hundar Fetma på hund och undernäring på hund och vad det kan medföra. 180315
Fodertabeller Fodertabeller ger en riktlinje på hur mycket mat man ska ge sin hund.
Färskfoder Förr mer eller mindre rent kött, idag väldigt varierande.
Giftiga födoämnen Olika mat som vi människor äter är farligt för hundar 170911
Hetsätning Det är naturligt för hundar att hetsäta, men allt som går till överdrift är osund och kan bli skadligt
Hull på hund Att se vilket hull en hund ska ha kan vara lite trixigare än man kan tro

Hundmat och utfodring förr och nu

För att få perspektiv på hur vi utfodrade våra t ex kennelhundar förr och hur vi utfodrar idag
Köttätare eller? Frågan är om hunden är köttätare eller inte och vad det innebär. Observera! Hunden är allätare! Kan också betraktas som asätare.
Matskålar Olika skålar kan göra livet svårare eller enklare för hundägare. Matskålen kan göra skillnad. 180418
Mina hundars mat Vad jag ger mina hundar kan man läsa om här. 171216
Olja Olja till hundar
Skadliga ämnen Olika saker hunden kan få i sig som är farliga för hundar 170911
Skitätning/Koprofagi Hundar äter avföring, och att äta avföring från sin egen art är speciellt farligt i dagens läge, med tanke på alla nya smittor.
Torrfoderskvalster Torrfoderskvalster, vad är det? Och hur kan man upphetta och kyla foder? 180115
Uppmatning Olika sätt att mata upp hund, det gäller att hitta den rätta metoden för varje hund och dess ägare. 170211
Uppmatning av valpar Valpar måste ha god matlust innan de flyttar
Vatten Den viktigaste och största fodergivan till hundarna är vatten, ett bra vatten rätt serverat är värt guld.

 

Proportioner i innehållet

Det bästa av all hundmat är allting. Om hunden får alla ingredienser så blir det i regel bra. Däremot en hund som t ex bara får vegetabilier eller bara kött får inte en balanserad kost. Den hunden mår inte bra. Hunden är allätare och asätare. Inte vegetarian eller köttätare.

Romantisera inte hundar utan älska dem och behandla dem som de underbara hundar de är.

Anpassa dig efter hundens behov, försök inte anpassa hunden efter dina behov. Du är ingen hund. Din hund är ingen människa. Låt hunden vara hund.

 

 

180119 Se upp!

Hör och häpna vad jag läser i innehållsförteckningen: Ingredienser anger 21 % nötkött. Näringsvärde per 100 gram anger protein 3,9 gram = 3,9 % protein. Man får vara uppmärksam när man handlar.

 

 

Fri utfodring eller fasta måltider?

P g a att jag fick ta hand om så många olika vuxna hundar från olika håll med olika skiftande ätstörningsbeteenden 2011 - 2012 under en väldigt kort tid, fick jag lägga om mitt utfodringssystem till mina hundars utfodring.

Först var det kaos. Tog ca 5 timmar att ge ca 20 hundar mat. Inte många åt som de borde. En del började hetsäta, en del väntade till sen med att äta. Efter ca 2 veckor åt alla sin mat, i fulla portioner. Vissa få dock med "bollar" i matskålen för att förhindra värsta hetsätningen. De som tidigare varit lite väl frodiga kring midjan blev bra på 1 månad. En kroniskt mycket mager hund kvarstod i samma skick oavsett utfodring. Totala utfodringstiden tog ca 25 minuter när de lärt sig äta på detta sätt.

Jag fick dela upp gänget i två huvudgrupper, de som kunde äta som förr och de som behövde utfodras i portioner. Även om de fortfarande rastades och promenerades som en stor grupp så var de strikt årskillda inomhus.

Vissa hundar måste man ge i portioner, och då blir de fina och bra. Vissa mår faktiskt bättre av att ha ständig tillgång, då blir de fina och bra. De som är i skrikande behov av ständigt tillgång, som helt enkelt blir för magra med portions uttdelning är främst nägra av de som blivit förstörda tidigare genom att ha getts "smulor" från bordet oavbrutet eller de som varit sjuka så de därför haft störda ätbeteenden, vid portionsutfodring går då inte vissa att få att äta duktigt och fylla magen, utan de klarar att få i sig bättre genom att äta lite och ofta, så som deras magar vant sig vid under tidigare utfodring p g a felmatning eller sjukdom som tvngat fram felmatning.

De flesta hundar som vant sig vid ständigt tillgång från "barnsben" och inte vet annat blir oftast väldigt bra med den metoden. De håller sig knubbiga som "spädbarn", slänkar av som ungdomar, och sätter vuxen kropp när det är dags för hunden att göra de, kort sagt, de lever ett naturligt och sunt liv.

Jag har däremot på senare år (skrivet 2013) träffat på fler och fler blodslinjer där det ärftligt finns "vakta mat" beteenden, när jag då köpt in hundar som haft detta beteende så har jag trott detta berodde på att de var inlärda så, men så fick jag barn efter sådana hundar och deras valpar utvecklade samma beteende, utan att vara tillsammans med sin pappa som hade samma beteende. Helt klart ett ärftligt beteende. Under alla år och alla raser med fri utfodring trodde jag inte det var möjligt när hundar växer upp med ständig tillgång och därför aldrig behöver gå hungrig. Men helt klart, det är möjligt. Vaktandet av mat utvecklas i samband med könsmognad då, eller har i alla fall gjort på mina valpar som utan orsak utveckat detta vaktande av mat.

Vill man ha upp ett sunt och naturligt "glufsa i sig" beteende (som en Varg vid byte) så ska man absolut inte använda sig av ständig tillgång.

 

 

Byte av foder

Byte av foder bör INTE ske i samband med annan stor förändrig för hunden, t ex en flytt, dräktighet, digivning eller liknande.

Vid sjukdom kan man behöva byta foder för att komma tillrätta med sjukdomen, det sker då i samråd med veterinär.

Normala byten av foder bör ta ca 5 dagar till 1 vecka och ske suxessivt. Byt ut ca 15 - 20 % av gamla fodret mot det nya per dag.

Är hunden känslig i magen så bör bytet ta minst dubla tiden.

 

 

Udda matsystem

Om man ger hundar ett väldigt udda matsystem än det gängse vanliga idag, så är det väl upp till var och en. Men om man har uppfödning och säljer valpar mellan varven så kan det skapa vissa onödiga problem, som i värsta fall kan leda till livslånga lidanden.

En hundvalp som får ett väldigt udda foderprogram anpassar sin mage efter det. De kan sedan ha svårt att tåla mer vanliga foder som vi normalt ger våra hundar numera. Detta valpar kan växa upp och få leva med dålig mage i hela sitt liv. Mycket tragiskt. Ger man t ex enbart torrfoder och föder upp dvärghundar, som jag, så bör man t ex sticka åt valparna lite allt möjligt i mycket små mängder från matbordet, så länge det är ofarlig mat. När valparna kommer ut i sina nya hem är det för frestande, folk plockar nästan alltid i dem matrester. Ger man t ex enbart kött till sina hundar så bör man ge dem lite torrfoder också, så deras magar blir vana vid det också, medan de är små. Så de tål torrfoder efter att de flyttat.

Jag har tagit över tre hundar som haft ett foder som bygger på helt annan matning än gängse torrfoder. Dessa hundar, som alla varit unga när de kom till mig, har fortsatt genom sina liv att vara svåra med mat eller mage, år ut och år in. Jag tror inte dessa udda foder på hundar som varit till försäljning har varit bra för dessa hundar. Hade dessa två olika uppfödare tänkt sig för och anat konsekvenserna, så tror jag de valt att göra lite annorlunda, jag hoppas i alla fall det.

 

 

Hull efter kull

Somliga tror att om man sätter en kull på tiken så blir hon bra i hullet efteråt eller utvecklats i kroppen under dräktigheten.

Till viss del stämmer det med hundar som inte varit i gott hull före dräktigheten. Hunden tvingas göra det jobb som vi hundägare skulle gjort, med flerfaldigt ökad risk för akut eclampsi, kanske t o m död än för en tik som är i normalt hull vid parningen.

Hunden under dräktigheten men speciellt under digivningen lär sig vad det är att svälta. Alla som ammat barn till fullo vet vad jag pratar om. Man blir ibland akut hungrig så det känns som man ska svimma om man inte får i sig något fort. Ibland tvingas man sitta med något i ena handen och tugga på medan man ammar. Alla som ammat vet också hur mycket det tar på hullet, om man har något extra fett på sig så är det ofta försvunnet efter en fullt ut ammning av barn, så som hundar ammar sina barn.

Principen för människa och hund är den samma i detta fall.

Denna hunger leder till att hunden lär sig äta och inse betydelsen av att passa på att äta medan den kan. Därmed kan en hund som är "svår" att få hull på före en kull bli duktig att äta efter att de fött upp en kull.

Det finns, bl a på denna sida, så många olika matningsmetoder, hittar man bara rätta metoden, kan man åstadkomma detta utan en kulls hjälp och därmed utan att riskera tikens liv.

 

 

Varför äter ibland en hund oanade mängder foder och inte går upp i vikt?

Det låter ju som det inte är möjligt, men det är det!

Först och främst (som alltid) ska man se till att hunden inte har mask eller andra parasiter som tar all näring. Man måste också se till att hunden har ett bra foder av hög kvalitet. Trots detta kan problemet fortsätta.

En annan viktig sak är att se till att hunden tuggar! Ge akt på om hunden tuggar! Hundar som sväljer fodret helt har mindre möjlighet att tillgodogöra sig fodret. Det går bara rakt igenom.

Så är det ifall hunden är hyperaktiv, inte ovanligt att denna egenskap är i kombination med hundar som sväljer maten hel.

Hundar med svår tandvärk vill heller inte tugga, ta en översyn över tänderna.

Det finns stora kulor av torrfoder som det går utmärkt att använda till alla hundar! Dessa bitar är då stora så att hunden tvingas tugga. Det går även att använda denna metod till små hundar.

Naturligtvis måste hunden komma ner i varv också, det görs med en kombination av ledarskap och aktivering.

 

 

Stress och underhull

Ämnesomsättningen är förhöjd på en hund när den är extremt livlig och inte lägger på sig hull. P g a detta behöver hunden återföras till mer mental balans för att få bra hull.

En hund som inte har harmoni i sin tillvaro bränner mer energi än de hinner tugga i sig. En hund av sådan mentalitet behöver väldigt mycket stimulans och väldigt mycket fysisk aktivitet för att bli i balans och harmoni. De behöver också en stark ledare (starkare än hunden) för att känna sig trygga.

Känns detta igen så är det detta ni behöver jobba med (ledarskap och aktivering).

På köpet kommer sedan ett bra hull, bara man ser till att ge hunden bra och korrekt mängd mat.

 

 

Hets-ätning

Ibland får man en hund som hets äter. Detta är dåligt på så många sätt. Först som sist, hunden tillgodogör sig inte maten tillräckligt och får då ofta lös mage och magert hull.

Detta kan man undvika på många sätt, först bör man dela upp måltiden på flera små givor under dagen, absolut inte ge hela dagsransonen i en måltid.

Här kommer några exempel:

Ett bra foder av hög klass ska det vara. Billiga foder kan bara hjälpa till att göra att hunden vill hets äta ännu mera då de ofta fungerar så att de går mer rakt igenom, hunden tillgodogör sig inte tillräckligt och man riskerar då att hunden känner sig hungriga hela tiden vilket inte hjälper hets ätning.

 

 

Vaktar mat eller helts-äter eller både ock

Det finns hundar som vaktar mat, eller som hets äter. Vid båda tillfällena kan man med fördel använda samma metod.

Man sätter sig eller ställer sig vid ett bord och ställer "hundens" matskål med portionen i på bordet. Man ger hunden en kula i taget som den får äta. Efter några dagar eller en vecka tar man skålen i famnen och fortsätter att mata hunden, en kula i taget. Efter ytterligare några dagar eller en vecka tar man och ställer ner skålen mellan fötterna och fortsätter att ge hunden en kula i taget, efter ytterligare några dagar eller en vecka kan man till sist låta hunden smaka själv ur skålen, börjar den om med olämpligt beteende så börjar man om från början, tills hunden uppför sig normalt.

 

 

Utfodring vid diabetes

Vid diabetes ska man alltid vara noga att inte ge mat som innehåller socker, man bör heller inte ge hundkex, hundgodis, choklad eller annat godis. Man kan också ge maten fördelad på flera givor per dag, lite och ofta. Man kan med fördel ge magert kött, mager fisk och grovt bröd men då kompletterat av något mineral + vitaminpreparat. Det finns speciella foder som vissa veterinärer säljer som är extra bra för hundar med diabetes, det är naturligtvis det bekvämaste och säkraste. Man ska också vara noga med motion, bra knep är igen, ofta och lite åt gången. Man måste vara väldigt noga med att ha ett bra schema till dessa hundar så att balansen upprätthålls så bra det bara går. Det är extra viktigt att hålla hullet på dessa hundar, framför allt se till att de inte blir för feta!

 

 

Hanhundar som kastrerats

Hundars ämnesomsättning går ner något mot vila efter kastrering. Alltså motion och bra mat många gånger om dagen, uppdelat på många och små givor, mat som inte är allt för fet är bra att ta till ifall din hund drabbas. Det finns utmärkta bantnings foder av hög kvalitet för hund på marknaden.

 

 

Dietmat

Det finns många sjukdomar, framför allt parasiter, som ger städigt lätt återkommande diarréer, så det är bra att sända in ett träckprov, eller blodprov för analys för att kolla att det inte är en bakomliggande sjukdom som ger återkommande diarréer. Ibland räcker det med 7 dagar Axilur för att bli av med återkommande lös mage (ifall hunden drabbats av olika parasiter, med speciell inriktning på Giardia eller blodprov för Coidiosis Isospora).

Om en vuxen hund får tillfälliga magproblem och för övrigt är i god kondition och dricker vatten, kan man prova att svälta hunden i ett dygn. Börja sedan med ris / fisk - diet.

Riset ska kokas ordentligt, ta 4 - 5 delar vatten och koka upp, dra ner plattan till 1 - 2, alltså extremt låg temperatur, lägg i 1 dl ris och låt sedan riset stå och svälla på svag värme i ca 30 - 40 minuter, tills allt vatten är uppsuget av riset.

Fisken bör vara så kallad icke fet vit fisk, t ex sej. Koka fisken tills den nära nog faller sönder.

Ge denna blandning i mycket små portioner många gånger om dagen i ca 1 - 3 dagar för att sedan successivt (under ca 2 - 3 dagar) återgå till för din hunds normal kost.

Om hunden inte dricker, gör en näringslösning och ge hunden via munnen med en spruta. Ta den sedan så fort du kan till veterinären!

Till näringslösningen tar ni 1 liter vatten och kokat upp med 1 matsked socker (gärna druvsocker) och en tesked salt. Om hunden har mycket sjuk mage minska på sockret, socker kan i större mängder vara lösande på magen.

Risavkok kan också användas, då kokar man riset hårt hela tiden i ca 10 minuter enligt mängderna ovan, tar vattenavkoket och silar bort riset.

Ska man utfodra med ris gäller det att vara observant. Om man inte kokar riset tillräckligt kommer riset när det passerar i magsäck och tarm försöka suga åt sig resterande vätska som riset kan hålla, när så sker irriteras slemhinnorna i mage och tarm ännu mer och torkar ut hunden väldigt snabbt, detta kan orsaka mera besvär än hjälp för hunden.

Ifall man ger fisk / ris dieten en längre tid bör man kompletterar med kafomavit - dogevit eller liknande preparat som bygger på kalk och vitaminer + mineraler. Mal tabletterna och blanda i diet - maten så hunden inte får näringsbrist.

Om hunden endast är lite lös i magen kan man prova A - fil eller liknande, försämras läget, ta bort filen direkt. Hunden kan vara överkänslig mot laktos som finns i mjölkprodukter, och då förvärras läget.

Koltabletter är helt ofarligt, det kan man prova att ge vid akut lös mage. Det är en gammal huskur som fungerar vid tillfällig diarré. Det fungerar renande i tarmen.

Kalk kan också till viss del fungera liknande som kol. Det ska då inte vara mjölksyrad kalk utan vanlig foderkalk.

 

 

Morötter

Morätter är bra för att öka fiberinnehåll till hundar. Det är bra för terapi. Det är bra för bukfylla åt ständigt hungriga hundar. Det är bra för pigmentet på hundarna. Det har också ett milt avmaskande effekt.

 

 

 

Burkmat

Burkmat ger starkare doft vid öppnandet, vilket gör hundar extra sugna. Det fungerar som godis. Näringsvärdet på burkmat är oftast detsamma som torrfoder utblandat med vatten av motsvarande sort.

Burkmat är mjuk, vilket kan ruinera tänderna på en hund på bara några dagar!

Burkar som sådana riskerar extra gifter i maten till våra hundar. Burkar som restprodukt är en större miljöförstöring än vad hundmatssäckar utgör. Vi som tycker det är tungt att bära hem hundmat, vi skulle knäa under tyngden av att bära hem burkmat (d v s bära hem extra vatten + metaller) istället för torrfoder och oftast tyngre förpackningar.

Ska vi spara på naturen är det komprimerande att föredra då det kräver mindre utrymme under frakt och därmed kräver färre transporter räknat per portion än vad blöt mat gör.

Vill man göra hunden extra sugen på torrfoder kan man blöta upp det med varmt vatten och ge maten lagom när den svalnat till ätbar temperatur. Vill man inte ruinera tänderna kan man hiva på vatten i drygt ätbar temperatur, låta stå i någon minut bara och sedan ge hunden, så får den god doft och ändå tuggmotstånd.

Jag känner jägare som ger hunden (då oftast en stor hund) en pytteliten burk med god blöt mat direkt efter jakten, fördelen då är att det inte blir överutfodring. En stor portion mat direkt efter jakten kan bli rent farlig, pricis som att ge hunden riklig mängd kallt vatten direkt efter jakten ur en öppen skål så hunden kan hiva i sig vattnet för fort, hela magen kan vändas upp och ner, hunden kan dö på fläcken! Detta kan man förhindra utan att ge burkmat. Ladda små burkar med torrfoder, en termos med varmt vatten. Häll på vattnet och ge hunden efter någon minut. Ha gärna vattenautomat till hunden som komplement!

 

 

Köttben

Riktiga köttben är inte dumt alls. Hundarna får att gnaga för tänderna. Hundar får extra kalcium av benet som är bra för bl a tänderna. Hunden får sysselsättning.

Kokar man benen kan märgen ge lös avföring hos hunden, råa ben är därför bäst. Märgen är svår för hundar att få tag i, om inte benen faller sönder av sig själv och då är de olämpliga för hund.

Man måste vara noga att hunden inte får i sig benflisor som kan skada magen och tarmen. Så fort benen börjar splittras är det bäst att slänga dem.

Ben att undvika till hund är det som vi förr kallade de fyra F-en. Fågel, fisk, fläsk och får, som inte är bra för hunden. Anledningen är att de är smala, spröda, kan lätt gå sönder, och de kan lätt strimla sönder en mage och tarm på en hund. Alltså, de kraftiga benen från dessa djur går att ge. Däremot ska ALLA ben plockas bort innan hunden får sönder benen i bitar som de kan svälja.

Ger man i alla fall fågel och fläsk (gäller både ben och kött), måste den vara kokt för att inte riskera sjukdomar som annars kan drabba våra hundar. All insjöfisk ska också kokas innan man ger hund.

Rökta ben är heller inte det bästa. Rökningsprosessen är giftig för hundar. Ger ni rökta ben av något slag och hunden blir dålig i magen, skyll inte på benen. Ta bort alla rökta produkter istället från er hund.

Hundar som ska stå på proteinsnål eller fetsnål kost ska inte få ben. Märgen och eventuella senor och köttslamsor som kan finnas kvar kan bli för mycket för en sjuk hund som inte ska äta extra protein eller fett.

En frisk hund som är "allergisk" mot rena, råa ben finns inte. Rena, råa ben är bland det godaste en hund kan få, och bland det mest naturliga godis en hund kan äta.

 

 

Mjölkprodukter

Angående mjölkprodukter som hjälpmedel att få upp hundar i vikt är det inte alltid en så bra idé, specielllt inte för vissa importer. Hundar, liksom människor, dricker mjölk från sin mamma som liten. Det är faktiskt få kulturer som senare har mjölk som basvara till annat än spädbarn. Hundar som är eller är på väg att bli vuxna och inte fått extra mjölkprodukter från t ex ko efter modersmjölken har ofta en mage som inte tål mjölkprodukter. Man måste därför vara extra försiktig. Det vanligaste är att hundar får diarée, detta leder till uttorkning och undernäring. Förstår man inte snabbt att det kan bero på mjölkprodukter så kan två olika saker hända. Har man tur så vänjer sig hundens mage, men på kort sikt kommer då den smala hunden att bli smalare, kanske rent av mager. Följder av detta kan vara flera olika saker, främst håravfall har vi människor lätt att lägga märke till. Har man otur så får hunden kroniska problem för resten av sitt liv, som kan leda till att det aldrig går att få hull på hunden eller stabil mage. Var alltså noga vid första försöket, börja med lite först och utvärdera vartefter.

Norska vuxna hundar ser jag är ofta ovilliga att lapa filmjölk. Det kan ta ett par år innan de är villiga att ta emot filmjölk. Jag tror det beror på att dessa syrade mjölker inte finns i Norge, så deras smaksinnen är ännu inte invanda vid detta.

 

 

Sparris

Om din hund har fått i sig något vasst, t ex ett fågelben, som man befarar att det kan sticka sönder tarmen. Då kan man ge hunden sparris! Sparris fibrerna lindar sig kring det vassa föremålet och kan då gå igenom tarmen utan att skada för att till sist komma ut den naturliga vägen.

Mina hundar får dessvärre ofta i sig vassa ben. Bl a händer det några gånger per år att mina hundar frossar i sig delar av djurlik på promenaderna, dels så får jag vassa ben och annat vasst på gården om och om igen.

Varje gång jag misstänker att mina hundar kan ha fått i sig något vasst så får de sparris. Jag har ännu inte fått en enda tarm sönderskuren, peppar, peppar ta i trä.

Om det beror på tur, sannorlikhet eller sparris vet jag inte. Jag misstänker att det är sparrisen som ska ha äran av detta.

 

 

Alger på maten som bara faller till botten?

Ger man ett foder som innehåller väldigt lite fett så har oftast alger eller annat man portionerar på maten, t ex kalk, svårare att fastna på kulorna, det faller gärna till botten, och det är inte så många hundar som slickar skålen helt ren när den fått i sig maten, och på det viset får de inte i sig det man avsett.

Detta kan man lösa detta med enkla medel. Ta en spray med vanligt kranvatten och duscha torrfodret med och strö sedan på algerna! Är hunden tunn kan man ta matolja istället. Man kan också hälla på en mindre mängd vatten precis innan man ger maten, så inte fodret hunnit svälla och därmed riskera att ruinera tänderna, sedan blir algerna som inte fastnar på kulorna i vattnet, som många hunden gärna dricker upp på slutet.

 

 

Tips utdelning av mat

Jag har visst en förmåga att göra saker som vissa reagerar på. Min senaste besökare (skrivet 27/2-15) såg mig dela ut mat till tre hundar, och utropade, så enkelt i sin genialitet. Nåja, en stor överdrift, jag bara gav hundarna mat. Istället för att springa tre gånger, eller balansera runt på tre skålar, hällde jag upp i stapelbara koppar i mycket större storlek än portionen och bar allt i en omgång, utan minsta risk att tappa och med bara en hand.

På begäran visar jag nu denna metod, så kanske det kan underlätta till ytterligare fler kennelägare och liknande.

 

 

 

Uppdaterad 2018-04-30