Övervikt - undervikt

 

Extremt övergödda hundar tar skada, de får ofta leva med kronisk sjukdom, och avsevärt förkortat liv.

Extremt magra hundar tar skada, de får ofta leva med kronsiska skador och förkortat liv.

 

Lite förenkat kan man säga att:

En hund är extemt övergödd när man inte känner några revben på hunden.

En extremt mager hund är sådan som är nersjunken mellan revbenen.

 

Att kontrollera hullet hos sin hund

För att kontrollera hull på vuxna hundar, det finns vissa olikheter i olika raser, men generellt för alla raser gäller att känna över revbenen, där ska vara några mm hull, ifall man känner eller ser (på korthåriga) revbenen och de känns vassa mot fingrarna är hunden mager. Ifall man trycker allt man kan med fingrarna och knappt känner revbenen så är hunden fet!

Att ha hundar feta är precis lika förkastligt som att ha dem magra, om inte värre t o m!

På ryggraden och höftbensknölarna kan man också till viss del också avgöra om hunden har ett gott hull eller inte. Man ska inte känna höftbensknölarna för mycket, och de får inte bli vassa, men på vissa raser/individer är det mer eller mindre omöjligt att göda bort dessa för vissa hundar är skapta på ett annorlunda sätt, gäller bl a vissa vinthundar.

Ryggraden ska man kunna känna, men man ska inte kunna räkna ryggkotorna på håll (gäller naturligtvis korthåriga hundar), vissa hundar har tre kotor som står upp lite utan att hunden är tunn eller mager, på vissa raser ska t o m tre kotor vara synliga. Att avgöra vad som är ett bra hull ät trixigare än vad många tror, vissa hundar blir t o m felbedömda av hundkunniga människor, oftast för att de inte har kunskap om så många olika hundar och deras olikheter och likheter. Många misstar en hund med kort eller ingen päls med mager, fast en behårad hund kanske är magrare fast det inte syns p g a pälsen.

Det finns undersökningar på möss som visar att möss med något tunnare hull och proteinfattig kost lever upp till 40 % lägre än möss med normal kost.

 

Övervikt

Övervikt är dessvärre ett stort problem bland våra älskade hundar, man tror att ca 30 % av Sveriges hundar är överviktiga.

Övervikt kan i enstaka fall bero på olika sjukdomar, så det är inte helt fel att kolla upp hunden hos en veterinär. De brukar dessutom kunna rekommendera en del bra foder, motion o s v.

Övervikten i sig är skadlig för hunden och övervikt ger många följdsjukdomar som förkortar hundens liv.

Här är endast några följdsjukdomar som kan komma av att hunden är övergödd:

Matning av hund handlar om balans. Man ska inte ta in mer energi än man gör av med.

Alltså för att komma tillrätta med problemet (hos vuxna hundar) ökar man motion, speciellt kreativ motion, inte endast gå på slät backe i stilla mak. Sedan byter man till ett foder som är till för bantare. Man kan, ifall hunden ser mycket hungrig ut, byta ut dess mellanmål (som den sannolikt är van vid sedan tidigare, annars hade den antagligen inte blivit fet till att börja med) mot morot, kål eller andra grönsaker som innehåller lite socker och stärkelse.

DET ÄR INTE SNÄLLT ATT ÖVERGÖDA HUNDAR!

 

Underhull

Här kommer några trix och knep jag har fått tagit till genom årens lopp, i regel fungerar de bra, men vilken metod man än tar till så tar det oftast lite tid att få upp hunden i vikt.

Man ska inte ge alternativ mat endast, utan försök komplettera maten med torrfoder, och om alternativa maten blir en stor del av dagsgivan bör man ge extra vitamin-mineral-preparat till hunden. Akta däremot för överdosering.

Undvik dock t ex leverpastej och annan geggig mat, det ruinerar tänderna på 0 - tid, det är alldeles för smetigt, lägger sig som en hinna över tänderna, på en vecka kan man ha förstört en hunds tänder för all framtid! Tänderna får man inte tillbaka.

Fördelen med underhull (i förhållande till övergödd) är att hunden tycks kunna leva ett friskt och långt liv, så länge hunden inte är direkt utmärglad. Har hunden en viss undervikt tyck inga som helst följdsjukdomar komma av det.

 

 

Mitt eget konstaterande blir härmed, hellre lite för tunn än lite för fet hund, allt för hälsans skull. Normalt hull är naturligtvis bäst i alla lägen.

Hundar är som människor, olika. Det finns de som lägger på sig lättare och är latare, det finns de som är extremt aktiva och har extremt svårt att lägga på hull, man får göra sitt bästa, men för hälsans skull är det fortfarande att föredra lite för tunn före lite för fet.

Har man en blodslinjer med hundar som har lätt att bli extremt feta eller som är ohyggligt svåra att få hull på, kanske man inte borde avla på sådana individer.

En tik som är för mager bör man inte para, risken för mjölkkramp ökar i galopp fart!

 

Uppdaterad 2018-06-06