Plantor och rabatter Lyckebo

Plantor i Lyckebo

Rabatter, blommor, frön, bär, vilda växter m m

Vi har flyttat in i Lyckebo den 4 april 2020 - 1 juni 2020. P g a detta börjar jag om.

Man kan få trädgården förstörd av viltliv. Duktiga hundar kan hålla viltlivet borta från gården, om de får röra sig över hela trädgården. Det är effektiva gårdshundar.

Den som känner mig vet att jag aldrig varit speciellt intresserad av odling, rabatter, buskar för dekoration o s v. Däremot har jag alltid uppskattat fruktträd och bärbuskar, d v s sådant som producerar allt man kan stoppa i munnen utan att tillaga och utan att ansa, rensa o s v.

Däremot har mitt intresse varit ENORMT vad gäller inomhusväxter en gång i tiden.

Numera provar jag vad som faller mig in.

Det som finns här nedan är det kring huset. Då inhägnaden kring huset har ökat lite under 2021 och lite till under 2022 så blir "tomten" större, alltså ingår mer mark 2022 än 2020 när vi flyttade in.

Lyckebo trädgård till 12 juli 2022

Lyckebo trädgård 13 juli till 18 augusti 220818

Lyckebo trädgård 4 september till 9 september 220919

Lyckebo trädgård 22 september och framåt 221003

Svamp 2022 221003

Lyckebo trädgård 2021

Lyckebo trädgård 2020

Jag har knappt sett småfåglar (och alla typer av vilda djur) under mina år i Hälsingland. Sedan jag flyttade tillbaka till Bergslagen så är situationen en annan.

Exempel:

I natt (210304) på morgonslutet sprang det 2 rådjur utanför allrummet, som jag såg genom fönstret.
Precis nyss tog jag bort en spindel i vårat kök.
Just nu när jag skriver har jag två taljoxar som är utanför mitt fönster.

Alltihop inom loppet av mindre än en timme. Det är sunt och riktigt att ha djur kring sig. Har du inte det, lever du antagligen i en osund miljö.

Se fler bilder på "våra" vildfåglar.

Jordmånen är svår i Lyckebo. Det är en jord av sand blandad med lera. Med massor av sten.

Jag har planterat gräsfrön framför huset, eftersom det enbart är "jord" där p g a grävningen som är gjord för att få in vatten, avlopp och el i huset.

Jag har tiggt till mig (fått) ett uttjänt traktordäck som jag fyllt med blomjord.

I mitten av den har jag planterat en rhodedendron (Rhodedendron "Cat. Grandiflorum"). I botten är det violer, med violerna är det också små vita blommor på långt, slingrigt skaft, som jag inte vet vad de heter. Jag har också sått vallmo och krasse.

Vi får se vad som eventuellt kommer upp, eller inte, senare i sommar.

Till hösten har jag tänkt mig att plantera en massa olika lökar i däcket också, som förhoppningsvis kommer upp nästa vår.

Många av mina inneblommor/krukväxter har jag satt ut nu på sommaren.

Anledningen till däck: den svarta färgen tar åt sig värme. I ytterkant ligger en vattenreserv åt plantorna. Sedan blir det ett mycket tjockt lager med massor av bra jord. Hela däcket får sammantaget lite som växthuseffekt. Det bör bli extra kraftig effekt på våren.

Traktorsdäck 2020.

Photo: Annika Hagström

Jag har tagit stickling av brudspirea. Den har utan tvekan tagit sig, det kan man se redan i år. Vipporna har tagit sig och utvecklats och färgat ut redan i år. Fast brudspirean är i miniformat, ca 2-3 dm hög. Nästa år blir det nog normalstor (ca 1 ½ meter).

Jag har planterat rosor och blåklint. Det återstår att se nästa år om de tar sig.

Så har planteringar fortsatt allteftersom: Slingerväxt har jag tagit skott på utanför min dotters bostad och satt, så de ska slingra sig mot hundgårdsnätet. Ska bli intressant att se om det tar sig.

Gräset jag har sått är på väg upp med raketfart. Så har jag sått mer gräsfrön där det saknas gräs efter all grävning här.

Vallmon eller kanske krassen (jag kan inte se skillnad på den när de är 2-4 cm höga) har kommit upp sedan nån vecka, den som kommit upp först har två hjärtblad och är av kraftigare slag, jag gissar krasse. Krassen eller alternativt vallmon är på väg upp sedan mindre än en vecka, de ser enklare och tunnare ut, jag gissar att det är vallmo.

Rosorna jag har planterat trodde jag inte skulle ta sig, men så ser jag plötsligt att en av de 6 planterade rosorna har börjat växa. Den är nu mer än dubbelt så hög mot när jag planterade den! Se bilder nedan. Krassen växer i däcket i expressfart, men det ser inte ut att bli några blommor. Däremot har vår lilla valp fått för sig att riva bort alla blad! Jag har fått inhägnat däcket med nät så växterna får vara ifred. Även vallmon har tagit sig. Sedan det jag sådde som jag inte vet vad det är har också tagit sig. Men blommor lyser med sin frånvaro, än så länge... Det blir väl inget nu när det är så sent på sommaren, antar jag.

Jag planterade rosorna 25 maj. I mitten av juli sätter denna planta alltså fart och växer i expressfart!

En till av rosorna har tagit sig!

Rosorna växer så det knakar i dem! De är väldigt klena i strukturen än så länge, antagligen för att de växer så fort, så jag får nog hjälpa till att skydda dem i vinter med säckväv eller nåt.

Hälsingland/Bergslagen

Det är så mycket mer spindlar och maskar här i Bergslagen än i Hälsingland. Mer nyckelpigor. Mer tveskärtar.

Sedan har vi större djur. Flera gånger i veckan "springer" vi på rådjur, tjäder, orre, harar, älg, grävling o s v, eller spår av de samma.

Så var det inte när vi bodde i Hälsingland.

Däremot tycks det vara lika mycket gnagare i Hälsingland och Bergslagen.

Men även "grönsakerna" tycks följa samma mönster. Här är det en så otroligt mycket större artrikedom även när det gäller grässorter, blommor, trädsorter, buskar o s v, än vad det var i Hälsingland.

Jag undrar om radioaktiviteten är för hög för många grönsaker, insekter och större djur i Hälsingland?

Vilda växter m m kring vårt hus.

Jag är mycket glad i att vara tillbaka i Bergslagen efter mina år i Hälsingland. Här ser man djur hela tiden. Vissa djur jag ser här eller spår av djur som jag ser här, har jag inte sett en enda gång under de år (26 år) som vi bodde i Hälsingland.

Senaste veckan (sept. -20) har jag sett rådjur, älg, räv, fjärilar och fjärilslarver. Bin. Getingar. Myror. Igelkott.

Räv och igelkottar såg jag inte en enda gång i Hälsingland på alla åren. De övriga såg jag kanske nån gång om året, inte nån gång i veckan. Skillnaden är gigantisk!

Under de 26 år jag bodde i norr såg jag spår av varg en gång. Det har jag inte sett här ännu, under den tid som vi varit tillbaka i Bergslagen. Däremot har jag sett både det och björn (1 gång), lekatt (iller), lodjur (1 gång) o s v tidigare när jag bodde här i Bergslagen. Men sedan jag flyttade tillbaka ner har jag sett många fler olika djur. T ex tjäder, orrar, grävlingar.

När man inte ens ser många maskar i backen, knappt några spindlar o s v, så som det var i norr, så är det något som är sjukt i miljön där uppe. Jag kan inte dra någon annan slutsats. Det påverkar ju både högt och lågt i norr. Då är det någon som är allvarligt fel.

Mina tankar har många gånger genom åren gått till Tjernobil. Just över norra Hälsingland drog Tjernobil molnen fram, till skillnad mot Bergslagen som klarade sig.

Det är mycket dyngbaggar här. Och många små hål i jorden där de troligen grävt ner sig. Idag stal jag en skit direkt för en dyngbagge. Jag är så glad över allt djurliv här, det har jag riktigt saknat när jag bodde i norra Hälsingland. Jag bodde i norra Hälsingland från 1992 till för 3 ½ år sedan. Mellan den tiden har jag inte sett en enda dyngbagge.

Det är mycket bra att ha insekter och hjälpa dem är att hjälpa växter att blomma, befrämjar bärväxter m m. Jag tar knippen med kvistar, binder ihop dem och stoppar dem i grenklykor lite överallt i skogen.

Färdiga insektshotell fick naturligtvis också att köpa. Några sådana har vi också.

Insektshotell.

Photo: Annika Hagström

Uppdaterad 2022-10-17