Mera om Podengo Portugués

Kom ihåg att mycket av dessa texter är motsägelsefulla, inget är författat av mig, en del av texterna är också gamla, en del väldigt gamla.

Varje ras berättelse och ursprung är präglad av ett gäng ras entusiaster som tenderar till att göra generösa tolkningar för att deras ras är främst, bäst, äldst eller liknande.

Skriven 1973. Omarbetad upplaga 1990 av Bo Bengtson & Ivan Swedrup för ICA bokförlags bok All världens hundar.

Skriven 1975, ny upplaga 1980. Skrivet av A. Gondrexon-Ives Browne. Reviderad av Bertil Sted-Gren. Utgivare i Sverige: Bonniers hundbok.

Skrivet 1980 av Gino Pugnetti. Översatt och bearbetad av Lars och Gunilla Fält. Skriven för P A Norddtedt & Söners Förlag Stockholm.

Skrivet 2009 översatt av Ing-Marie Höök-Skärham för Tukan förlags bok Allt du behöver veta om hundar.

230114

Podenco (påde´nko) även podengo. Rasgrupp på Pyreneiska halvön, omfattande spansk, balearisk och portugisisk podenco, den senare i tre storleksvarianter och två hårlagsvarianter, slät- och strävhårig. Hundarna inom denna grupp har kvadratisk, lätt kroppsbyggnad, uppstående öron med bred bas, nosparti av samma längd som hjässdelen, svans som når nedanför hasen och extremiteter av samma proportioner som vinthundstypens. Podencon används som drivande hund.

Podengo Português
(Pelo cerdoso, Grande, Médio) (Annikas kommentar, även den strävhåriga finns i lilla storleken)
(Pelo liso, Grande, Médio, Pequeno)

Kortfattad rashistoria: Podengo Português har troligen sina rötter i de förhistoriska egyptiska vinthundarna. Man tycker sig kunna spåra släktskapet med t. ex. faraohund och flera liknande raser som lokaliseras kring Medelhavet. Podengo Português är en jakthund och används främst på hare och kanin men också som vakthund. Hundens storlek avgör villebrådet och rasen förekommer också i tre storlekar och därtill två hårlag, kort- och strävhårig. Den jagar i s. k. packs eller ensam. Rasbeskrivningen för de tre storleksvarianterna är i stort sett identiska så när som på mankhöjden. Rasen förekommer ganska sparsamt utanför hemlandet. Den större varianten, Podengo Português Grande, har tyvärr nästan försvunnit.

Podengo Português Médio är en mellanstor, proportionelig, lätt rektangulär, rustik och livlig hund.
Huvud: trekantigt med bred skalle som smalnar av mot nosspetsen. Markerat stop, flat skalle som smalnar av mot nosspetsen. Markerat stop, flat skalle med pannfåra och markerad nackknöl. Nosryggen lätt konvex och kortare än skallen. Nosspegeln mörkare än pälsfärgen. Läpparna torra och väl pigmenterade.
Ögon: ganska små och sneda, grunt liggande,honungs- till kastanjefärgade. Ögonkanterna mörkare än pälsfärgen. Livligt uttryck.
Öron: ansatta relativt högt, breda vid basen, trekantiga, upprättstående, höga, mycket rörliga och en smula framåtlutande.
Bett: anges ej i rasbeskrivningen.
Hals: rak, lång, stark, muskulös och torr.
Kropp: normalt formad bröstkorg av god längd med väl välvda revben. Rak eller lätt konvex och ganska lång rygg, som sluttar lätt ifrån manken mot korset. Länd och kors lätt välvda, breda och muskulösa. Uppdragen buklinje.
Extremiteter: raka och muskulösa fram- och bakben med något öppna vinklar, medelhöga hasor.
Tassar: runda, starka och väl välvda med starka trampdynor.
Svans: ganska högt ansett, medellång. Bäres långt i vila, högre under aktiviteter men aldrig rullad över ryggen.
Rörelser: snabba och lätta.
Päls: kort, slät och tät eller något längre, sträv och hård.
Färg: röd till fawn, med eller utan vita tecken.
Mankhöjd: grande 55-70 cm, medio 40-55 cm, pequeno 20-30 cm.
Övrigt: Pequeno finns endast som korthårig och har i förhållande till de andra storleksvarianterna flat eller aningens välvd skalle och en smula böjda framben. (Annikas anmärkning: Pequeno = den minsta storleken finns ÄVEN I STRÄVHÅRIG variant).

Ursprung och användning: Rasen är besläktad med Faraohunden och Podenco ibicenco. Den finns i tre storleksvarienter, använda för jakt på resp. större vilt, hare och kanin.

Utseende: Huvud: måttligt bred skalle, ganska kort, lätt avsmalnande nosparti, markerat stop. Ögon: små, bruna. Öron: långa, tunna, trekantiga, upprättstående. Bett: saxbett. Hals: lång, torr. Bål: ganska lång med måttligt bred, djup bröstkorg och måttligt välvda revben. Ben: hos den största varianten ganska långa, hos mellanvarianten ganska korta och hos den minsta varianten korta. Tassar: runda. Svans: medellång, buren i form av en skära. Behårighet: kort och slät eller lång, sträv, utan underull. Karaktär: livlig, intelligent, bra vakthund.

Mankhöjd: Den större varianten 55-70 cm, mellanvarianten 40-55 cm, den mindre varianten 20-30 cm.

Färg: Gul eller ljust gulbrun eller svartgrå. Enfärgad, flerfärgad eller fläckig.

Skriven 1975, ny upplaga 1980. Skrivet av A. Gondrexon-Ives Browne. Reviderad av Bertil Sted-Gren. Utgivare i Sverige: Bonniers hundbok.

Podengo Portugués är Portugals nationalras. Podengon liksom andra liknande raser från medelhavsländerna härstammar från det gamla Egyptens faraohundar. Man tror att denna typ av hundar kom till södra Portugal med nordafrikanska araber.

Från början användes den till att jaga möss och bekämpa ohyra i hemmen. Den användes till att krypa in i hålor för att skrämma fram bytet eller till att döda bytet på direkten. Men framförallt är podengon en kaninjägare som ofta används i ogenomträngliga områden. Den är känd som ”sista utvägen” och utforskar där ingen annan hund kan komma åt. I dag används den som sällskaphund vilket den passar utmärkt för, tack vare sin lydiga karaktär och hängivna natur.

Hälsa

Rasen anses vara sund och har inga kända rasbundna sjukdomar. Podengon har lätt att fortplanta sig och den har lätta valpningar.

Egenskaper / Mentalitet

Rasen är en uppmärksam, glad, smidig, och likväl orädd hund. Den är mycket lättskött, trofast och vänlig mot barn och andra hundar.

Storlek och utseende

Podengo portugués finns i tre storleksvarianter och kan vara antingen släthårig (liso) eller strävhårig (cerdoso). Mankhöjd för liten (pequeno) är 20–30 cm, mellan (medio) 40–55 cm och stor (grande) 55–70 cm. Vikt för liten är 4–5 kg, mellan 16–20 kg och stor 20-30 kg. Den kan vara enfärgad med enstaka vita markeringar och färgen kan variera från djupt röd till en ljust sandfärgad nyans eller också svart.

Pälsvård

Pälsen är lättskött och kräver inga särskilda åtgärder utöver normal skötsel.

Övrigt

Podengon är ursprungligen en jakthund och man bör vara medveten om dess jaktinstinkt.

Rasen kommer från Portugal. De små och mellanstora portugisiska Podengo är vanliga i Portugal, de används i flock jakt (= pack hunting), speciellt för kaninjakt. Stora Podengo är riktigt ovanliga i Portugal, de ligger på gränsen till utrotningshotade, speciellt den korthåriga varianten. De stora används på flock jakt, inklusive jakt på vildsvin. Stora Podengo är den enda ras i Portugal som används vid jakt på vildsvin.

Dessa hundar har en livlig karaktär, gladlynt, intelligent och väldigt social och vänlig med andra hundar. De är extremt tillgivna sina ägare, försiktig med barn och renlig.

En hund som jagar vildsvin kan man tro är en elak hund, men Podengon är lång därifrån. De kan däremot vara fientliga mot främlingar, speciellt om de inte tränas som unga, i kombination med deras revirkänsla och ständiga övervakning av det egna reviret blir de en bra larmare, även om de saknar aggressivitet som de flesta andra vakthundar och försvaras hundar har.

Rasen är en så kallad urhunds typ och är därmed att betrakta som en av de äldsta kända raserna på hund.

Deras mest troliga förfäder är Faraohunden, hunden som fanns i antikens Egypten.

Det är troligt att Podengo Portugués kom till Portugal runt 700 f kr med Feniciska köpmän. De var Fenicierna som då bedrev största handeln kring Medelhavsländerna.

Under arabiska invasionen mellan åttonde och tolfte århundradet, korsades Podengo med andra raser, hundar med troligen samma bakgrund som Podengo, men de olika varianterna renodlades senare.

Första skrivna ordet om hundar som jagar kanin i Portugal gjordes 1199 av regent King Sancho. Från den tiden och framåt finns många rapporter om jakt med hundar, även bland kungligheter användes hundar under jakt, hundar med samma mentalitet och jaktsätt som Podengo.

Det är de mest ödmjuka portugisiska människorna som fört fram rasen som populär jakthund så som den är idag.

Två hårlag finns. Korthårig och strävhårig. Det verkar som hur vanlig hårlaget på hundarna är beror på i vilken miljö de bor.

De korthåriga är mer vanlig i norra Portugal, eftersom de korthåriga torkar fortare när de blivit blöta. Norr om Douro i Portugal regnar det regelbundet.

Den strävhåriga varianten är vanligare i de plana delarna av Alentejo, eftersom håret skyddar skinnet mot solstrålar och kallt väder.

De finns i tre storlekar, liten, mellan och stor. Varje storlek passar till sin speciella jakt och byten och terräng där den jagar.

De stora Podengo jagar större vild i slätt landskap. Hjort och vildsvin med stora betar är de vanligaste bytena.

Eftersom de stora är mer specialiserade och restrektionerna för jakt så är den stora till mindre nytta i den vanligaste vardags jakten. Den ovanligaste varianten har minskat konstant i antal sedan 70-talet i IR-registret (som handhas av Portugisiska kennelklubben). IR-registret hålls fortfarande öppen för ny registrering av hundar med okänd härstamning.

Mellanvarianten specialiserar sig på mer svårframkomlig terräng. De ska jaga kaninen, döda den och återvända med bytet till ägaren/jägaren.

De minsta hundarna av den minsta varianten kan komma in i hålor och spränga fram kanin ur hålorna.

De tre varianterna arbetar ofta i stora gruppen, innefattande flera av varianterna. Det är extra vanligt att man har små och mellanstora Podengo till jakten av kaninen, då de kompletterar varandra i jaktsättet.

Den små och mellanstora varianterna är vanliga och också väldigt trevliga som sällskapshundar. Den lilla varianten har också använts för jakt på möss. Detta jobb var speciellt bra att använda på båtar och de tros ha varit på stora segelbåtar och andra båtar under den tiden de upptäcktes. Rasen spreds ordentligt omkring över hela världen via dessa skepp och tros vara ursprunget till många olika raser av hundar.

Teorin som är bredast accepterad till nyligen var att den lilla Podengon var en dvärgvariant av den större Podengon.

En annan modärnare teori är att de olika storlekarna härstammar från olika ursprung. Ett alternativ är att de små härstammar från små Iberisk Vargar (Canis lupus signatus).

Portugisiska Podengon debuterade officiellt 1902, däremot skrev man om rasen först 1955. Efter 1955 etablerades 5 raser av tre storlekar och av två hårlag, utom små strävhåriga, de kom 1978.

Under senaste 10 åren (skrivet 2011) har portugisiska Podengon vuxit i popularitet i Portugal. Den är numera en av dem 10 mest populära raserna i den Portugisiska kennelklubben.

Portugals Podengo är en livlig själ och med glatt humör. De är modiga och intelligenta. Alla sorterna är bra val som sällskapshund. De är tillgivna mot som ägare och pålitliga med barn, som kan uppföra sig med hundar.

De är aktiva och alltid beredda att leka. En del kan vara lite skälliga. De är präktiga och robusta. De lider svårt om de blir lämnade ensam, de vill vara med i familjens mittpunkt och alla deras aktiviteter. De är vänliga hundar som välkomnar främlingar, men samtidigt observant och alert, de kan skälla till för att man ska uppmärksamma att någon kommer.

Det är en jakthund, använd i större flockar, och vana att leva bland ett stort gäng hundar. P g a deras starka jaktinstinkt får man träna dessa hundar från de är små med mindre sällskapsdjur, så de inte blir betraktade som jaktobjekt.

Podengo har ett särskilt sätt att använda alla sina sinnen, syn, lukt och hörsel väldigt effektivt, de kan t o m tendera att distrahera dem själva vid minsta lilla ljud.

Som jakthund är Podengon väl förberedd att arbeta hela dagar. de behöver inte få ständig stimulans eftersom de är aktiva hemma. En daglig promenad och lekstund mår dock alla hundar bra av.

Eftersom dessa hundar är extremt intelligenta är det bra att stimulera deras nyfikenhet och att låta dem utforska sinnet som ett alternativ till en promenad.

Rasen lär sig snabbt, lär in nya kommandon lätt, men blir lätt distraherad av sjud, lukter och saker den ser omkring sig.

Stora Podengo och medium Podengo beskrivs i den sträva pälsen som "setose eller setaceous". Men de små strävhåriga beskrivs som borstiga i pälsen.

De är lättskötta, har inte enorma mängder underull, varken strävhåriga eller korthåriga, varför de inte fäller i enorma mängder regelbundet som de flesta andra raser. En bortning en gång i veckan är tillräcklig pälsskötsel för denna ras.

Podengo Portugués klubben (SPPK) är inte associerad med Svenska vinthundsklubben.

Podengo Portugués är snabb, smidig och extremt uthållig. Den lilla Podengon är en utmärkt sällskapshund, lydig och hängiven. Den är livlig, pigg, lättlärd och glad. Den trivs lika bra i städer som på landet. Podengon är uppmärksam, glad, vänlig, smidig och orädd. Den är lättskött, trofast och vänlig mot barn och andra hundar.

Pequeno avlades fram för att jaga fram kaniner ur små hålor och bergsskrev. Från början användes de till att jaga möss och allmänt bekämpa ohyra i hemmet. De små används till att krypa in i små hålor för att skrämma fram byten eller t o m vid tillfälle döda bytet direkt. Egenskaper som man ser än idag. Framför allt är Podengon en skicklig kaninjägare som ofta används inom ogenomträngliga områden. Den är liten och smidig och duktig att ta sig fram i oländig terräng. Den är känd för att vara sista utvägen när det gäller att fånga byten, den är som bäst i svår eller till synes omöjlig terräng.

Pälsens färg är inte speciellt viktig. Enfärgad med eller utan vit botten. Färgen kan vara svagt svart eller röd i alla nyanser, från djupaste rött till svag sandfärg. Trefärgat är inte tillåtet.

Podengon anses vara fri från genetiska defekter. Podengon är en sund och frisk ras med stor motståndskraft mot sjukdomar och genetiska defekter och de kräver väldigt lite underhåll. De har lätt att fortplanta sig och har oftast lätta valpningar.

Podengo är väldigt sällsynt, framför allt de stora, Grande. Detta gör att vi får finna oss i en viss inavel till att börja med, något som vi snarast måste försöka komma ifrån för att inte få fram för mycket ras sjukdomar och andra problem.

Podengon tillsammans med andra liknande raser i Medelhavsländerna, härstammar från det gamla Egyptens hund. Podengon tycks vara en av de första raserna som utvecklats enbart för funktion. Fenicierna introducerade rasen i Portugal.

Förekomsten av hög kanin och gnagarpopulation på den iberiska halvön och nödvändigheten av att förbättra jakttekniken för befolkningens försörjning, uppmuntrade till att använda denna hund. Det bidrog naturligtvis också att hundarna var väldigt anpassningsbara förutom skickliga jakthundar.

Man tror att dessa hundar kom till södra Portugal med nordafrikanska araber. Idag finns i Nordafrika och i Medelhavsländerna många raser som liknar Podengon.

Podengon på 1000-talet hade samma kännedrag som Podengon idag. En målning från Kung D. Sancho 1´s regeringstid visar en hund som jagar kaniner, tavlan är från 1199, den är otroligt lik dagens Podengo.

Rasstandarden godkändes 1955. Den fastslog 3 storlekar och 2 hårlag, utan den lilla som endast var korthårig. 1978 godkändes till sist den lilla strävhåriga varianten.

Många hittehundar idag uppges ofta vara Podengo Portugués Pequeno, vilket sällan stämmer.

Den lilla Podengon finns framför allt i de mellersta delarna av Portugal, utmed floden Tejo och i övre Alentejo. den förekommer också i andra länder i Europa och i USA.

Podengo allmänt är sällsynt över hela världen, Grande är extremt sällsynt i hela världen.

Den första lilla Podengon kom till Sverige 1997, en korthårig tik, den var importerad från Danmark, den användes aldrig i avel.

Den första lilla Podengon som kom till Sverige från Portugal 1999 var en hane, sedermera SE UCH Gitano De Vale Do Criz.

Den första lilla strävhåriga som kom till Sverige från Portugal, kom hit 2002, en tik med titel SE UCH och namn Elba Da Casa De S´Domingo.

Podengo kan ibland ha utsvängda framben. De strävhåriga är ibland inte tillräckligt strävhåriga.

Podengo Portugués är en hundras som kommer från Portugal. Rasen användes tidigare som jakthund, men idag är den ansedd som en trevlig sällskapshund.

Podengo Portugués kallas också för den portugisiska stövaren. Det är en drivande hund med mycket god näsa, den jagar både ensam och i flock. Avbildningar på hällristningar, grav reliefer, fornegyptiska gravmålningar m m runt Medelhavsområdet framställde vinthundslika hundar med stående öron. Det är troligen ursprunget till den portugisiska Podengon.

Fördelar: attraktiv, valmöjligheter i fråga om storlek. Den har inga kända olägenheter.

Denna ras har sin ursprungliga hemvist i Portugal. Rasen är relativt sällsynt förekommande, om än inte okänd, utanför Portugals gränser. I Portugal är den populär såväl som sällskapshund som jakthund på framför allt hare och kanin, men även rådjur. Rasen förekommer i tre storleksvarianter, podengo pequeno, vilken påminner om en ganska stor, korthårig chihuahua, en mellanvariant (medio) samt en större variant som i hög grad påminner om den spanska rasen podenco ibicenco.

Storlek: Mankhöjd för Podengo Pequeno (dvärgvarianten) är 20 - 30 cm, Podengo Medio (mellanvarianten) 40 - 55 cm samt slutligen för den största typen Podengo Grande 55 - 70 cm.

Utfodring: Utfodringen kan lämpligen bestå av ett fullfoder, som man ger i den mängd, som anges på förpackningen. Följ alltid tillverkarens råd. Friskt vatten ska alltid finnas tillgängligt för hunden.

Historik: Podengon har en fast förankring i sitt hemland, där den används för kanin- och harjakt. Den större storleksvarianten används även till rådjursjakt. Rasen är uppblandad med olika vinthunds typer. Medan Pequeno har mycket gemensamt med Chihuahua, påminner större varianten om den spanska Podencon. Podengo Portugués är för närvarande (1987) inte erkänd som ras vare sig i USA eller England eller FCI. Rasen är vanligen fawn färgad och kan vara sträv eller släthårig.

Färg: gul, fawn, svart, med/utan vita tecken; vit m gula, fawn eller svarta tecken.

Helhetsintryck: Podengo Portuguese finns i tre storleksvarianter, grande (stor), medio (mellanstor) och pequeno (liten). De tre varianterna kan vara antingen slät- eller stävhåriga.

Om rasen: Podengo ingår i FCI:s grupp 5, spetsar och raser av urhundstypm och anses liksom faraohunden härstamma från antika vinthundstyper. I hemlandet Portugal används den fortfarande som jakt- och vakthund men är numera främst en sällskapshund. Storleksvarianten grande är mycket sällsynt utanför Portugal och anses vara på väg att försvinna. Alla tre varianterna är registrerade i Sverige.

Energiknippe. Alla tre podengovarianterna, från grande till pequeno, är livliga och aktiva hundar som behöver mycket hjärngympa och massor av motion.

Skrivet 2009 översatt av Ing-Marie Höök-Skärham för Tukan förlags bok Allt du behöver veta om hundar.

Den portugisiska vinthunden är sällsynt utanför sitt hemland. Den finns dock representerad i bl a England, där den går under benämningen warren hound. Den har genom tiderna blandats med andra vinthunds raser, framför allt med den spanska podenco ibicenco eller ibizan hound. I Portugal är den fortfarande en ren jakthund, huvudsakligen använd vid jakt på hare och kanin.

Rasen förekommer i tre storleksvarianter. Podengo Grande har en mankhöjd på 55-70 cm. Det är denna större hund som brukas för harjakt. Mankhöjden för Podengo Medio är 40-55 cm, vikten 16-20 kg. Podengo Pequeno slutligen är endast 20-30 cm hög och väger 4-5 kg. Pälsen är antingen kort, tät och slät, eller något längre, sträv och hård. Färgen är vanligen gul till rödbrun med eller utan vita tecken.

Den portugisiska Podengon (ej att förblanda med den spanska Podencon) används huvudsakligen i kaninjakt, den största av de tre varianterna även till hare. Rasen är starkt uppblandad med olika halvädla vinthunds typer. Utseendemässigt har den största varianten rätt mycket gemensamt med den oädle Podenco Ibicenco, den minsta med Chihuahua.

Podengon har spetsig nos, kraftigt stop och stora, upprättstående och lättrörliga öron. Svansen är halvlång, kraftig och ofta buren vertikalt rätt upp i luften eller t o m något fram över ryggen. Pälsen kan antingen vara slät eller strävhårig. Vanligaste färg är någon nyans av gulbrunt.

Mankhöjd för den största Podengo typen är 55-70 cm, för mellanstorleken 40-55 cm och för dvärgvarianten 20-30 cm.

Skriven 1973. Omarbetad upplaga 1990 av Bo Bengtson & Ivan Swedrup för ICA bokförlags bok All världens hundar.

Ursprung: Podengo Portugués Pequeno är en liten vinthundsliknande hund som härstammar från den mellanstora Podengo Portugués.

Beskrivning: Den lilla portugisiska Podengon har en mankhöjd som bara är 20-30 cm. den har en konvex skalle och ett spetsigt nosparti. Ögonen är ljust kastanjebruna med ett livligt uttryck. Öronen är upprättstående och mycket rörliga. Halsen är kraftig och kroppen lång. Svansen bärs hängande i vila men högt när hunden är i rörelse. Benen är korta och frambenen är raka eller lätt böjda. Pälsen är kort, bland och tätt åtliggande, Färgen är gul, alla nyanser av rödbrunt eller gråsvart. Pälsen är antingen enfärgad eller har vita tecken.

Temperament: Den lilla Podengon är livlig och tillgiven. Den lever lämpligast inomhus. De kan tränas till skyddshund. Den är en duktig spårhund.

Användningsområde: Den används vanligen för att jaga kanin i stenig terräng, men den bor gärna inomhus och är en trevlig sällskapshund.

Skrivet 1980 av Gino Pugnetti. Översatt och bearbetad av Lars och Gunilla Fält. Skriven för P A Norddtedt & Söners Förlag Stockholm.

Ursprung: Rasens ursprung är inte exakt känd, men den härstammar från Podengo Portugués Grande.

Beskrivning: Den mellanstora portugisiska Podengon har en mankhöjd på 40-55 cm. Den har en kraftig benstomme och kraftiga muskler. Huvudet har en medelbred skalle med ett spetsigt nosparti. Ögonen är honungsgula eller kastanjebruna med ett livligt uttryck. Öronen är upprättstående, framåtvända och mycket rörliga. Halsen är kraftig och muskulös. Svansen bärs hängande i vila, men högt när hunden är i rörelse. Det finns två varianter av den mellanstora Podengon: en med kort, blank päls och en med lång, sträv päls. Färgen är gul, alla nyanser av rödbrunt till gråsvart. Den kan vara enfärgad eller ha vita tecken.

Temperament: Den mellanstora Podengon är livlig, lydig, modig och tillgiven. Rasen kan leva och sova utomhus. De kan tränas till skyddshund. Den är en duktig spårhund.

Användningsområde: Den används vid kaninjakt men är även en vaksam vakthund.

Skrivet 1980 av Gino Pugnetti. Översatt och bearbetad av Lars och Gunilla Fält. Skriven för P A Norddtedt & Söners Förlag Stockholm.

Ursprung: Denna vinthundsliknande hund har utvecklats i norra Portugal, men dess exakta härstamning är inte känd.

Beskrivning: Mankhöjden för den stora portugisiska Podengon är 55-70 cm. Det är en slank hund med en bred skalle, ett spetsigt nosparti och ett markerat stop. Ögonen är honungsgula eller kastanjebruna beroende på pälsfärgen. Öronen är stora, upprättstående och mycket rörliga. Svansen bärs rätt upp. Pälsen är antingen slät- eller strävhårig. Färgen är gul, rödbrun eller mörkgrå med vita tecken.

Temperament: Podengon är livlig och lydig. Rasen kan leva och sova utomhus. De kan tränas till skyddshund. Den är en duktig spårhund.

Användningsområde: Den används i huvudsak vid kaninjakt, antingen ensam eller i "släpp". Den har även används som vakthund med goda resultat.

Not: Podengo Portugués Grande är en mycket sällsynt ras som riskerar att dö ut.

Skrivet 1980 av Gino Pugnetti. Översatt och bearbetad av Lars och Gunilla Fält. Skriven för P A Norddtedt & Söners Förlag Stockholm.

Podengo Portugués ursprung och användning: rasen är besläktad med faraohunden och podenco Ibicenko. Den finns i tre storleksvarianter, använda för jakt på respektive större vilt, hare och kanin.

Utseende: Huvud: måttligt bred skalle, ganska kort, lätt avsmalnande nosparti, markerat stop. Ögon: små, bruna. Öron: långa, tunna, trekantiga, upprättstående. Bett: saxbett. Hals: lång, torr. Bål: ganska lång med måttligt bred, djup bröstkorg och måttligt välvda revben. Ben: hos den största varianten ganska långa, hos mellanvarianten ganska korta och hos den minsta varianten, korta. Tassar: runda. Svans: medellång, buren i form av en skära. Behårighet: kort och slät eller lång och sträv, utan underull.

Mankhöjd: den större varianten 55-70 cm. Mellanvarianten 50-55 cm, den mindre varianten 20-30 cm.

Färg: gul eller ljust gulbrun eller svartgrå. Enfärgad, flerfärgad eller fläckig.

Det finns flera teorier om Podengo Portugués ursprung. Den troligaste är denna (enligt portugiserna), tillsammans med andra liknande raser runt Medelhavet, alla med Farao Hunden som ursprung under gamla Egyptens tidevarv, så ser Podengo Portugués ut att vara den första enskilda ras helt och hållet framtagen genom funktion. Denna hundtyp spreds från Mindre Asien (ursprungliga området för Fenicierna 700 år före Kristus) till norra Afrika och Medelhavets kustområden. Fenicierna spred rasen till Portugal och övriga Medelhavsländer.

Förekomsten av många kaniner på Iberiska halvön och behovet av att förbättra jakttekniken för människorna uppmuntrade användandet av denna typ av hund, med tanke på deras anpassningsbara egenskaper och färdigheter.

Senare introducerades både Grekland och Romarna hundar med samma bakgrund och mentalitet.

Det är troligt att samma typ av hundar anlände södra Portugal med nord afrikanska Araber. Idag i norra Afrika, framför allt länder med gräns till Medelhavet, är det många hundar som liknar Podengo Portugués. Även om vissa är icke namngivna raser bevisar deras höga antal ursprunget för rasen. Senare spred portugiserna sin ras till Brasilien, central Afrika och Indien.

Idag återfinns Podengo Portugués i hela Portugal, men de är vanligast i High Alentejo (sydöstra Portugal, större delen i högland), Estremadura (i låglänt terräng norr och söder om Lissabon) och i områdena kring norra Douro floden (flod som går i öst-väst riktning i norra delen av Portugal, i bergen). Den geografiska spridningen verkar vara resultat av angrepp från köpmän längs floderna Douro och Tejo (går i öst-väst riktning i mellersta Portugal).

Den lilla Podengo Portugués Pequeno är mer troligt att finna i centrala Portugal kring Tejo floden och i High Alentejo.

Mennalstora Podengo Portugués Medio återfinns vanligen i stort antal runt norra delarna av Douro floden och i mittendelen runt Tejo floden.

Den stora Podengo Portugués Grande återfinns oftast i Aletejo nära gränsen, med tanke på deras exklusiva användning i stora flockar under jakten.

I norra delarna av Portugal är det vanligare med korthåriga Podengo Portugués och i syd mer vanligt med strävhåriga.

Till motsats av van man kanske tror, är den korthåriga mer anpassningsbar till regnigt klimat för att de torkar så snabbt medan de strävhåriga gör sig bättre i ett torrare klimat, då vattnet lättare kvarhålls i pälsen på en strävhåriga. P g a detta undviker de korthåriga lätt att få lunginflammation och de strävhåriga är istället lite mer skyddade från sol och värme.

Till denna dag har Podengo Portugués behållit sin medfödda fallenhet för jakt.

Hisstoriskt har den fattiga portugisiska befolkningen jagat för sitt uppehälle, varför Podengo Portugués är en så populär ras.

Rasen är robust och motståndskraftig, oumbärlig för fattiga människors överlevnad i Portugal sedan gamla tider. Dessa kopplingar kan ha orsakat några problem för rasens acceptans, den fick kopplingen att vara "fattig mans hund". Men idag har Podengo Portugués succéfullt stigit i graderna i Portugal och övriga världen, tack vare jägare och uppfödare.

Podengo Portugués skördar nu framgångar på hundutställning både nationellt och internationellt.

De små Podengo Portugués har blivit känd sedan 1500-talet. Den användes ursprungligen till att jaga möss. den har jagat skadedjur i både hus, lador och under resor (oftast med båt) runt hela världen.

Podengo Portugués Pequeno (den lilla varianten) har en speciell fallenhet för jakt under jord för att jaga fram grävlingar räv och något som kallas bag-tailes. (Om jag då förstår rätt är det ett djur som ska bo eller kan gömma sig i gryt. Är det någon som kan tala om för mig vad bag-tails är? Jag vore i så fall tacksam att få reda på det). De går ner i hålor och stenbrott och jagar upp bytet eller dödar det direkt på plats. Rasen är modig, smart och livlig. Karaktärsegenskaper vi ser än idag.

Men framför allt, Podengo Portugués Pequeno är fruktad av hararna, som harjägare, ofta använd på ogenomträngliga platser, smygandes in och ut i ogenomträngliga buskage och klippområden. De är kända som sista alternativet, de utforskar områden dig ingen annan hund vill gå!

Podengo Portugués Pequeno hålls idag ofta som sällskapshund, med utmärkt resultat, tack vara dess lilla storlek kombinerad med dess lydiga och tillgivna mentalitet.

Podengo Portugués Pequeno är en sund ras med stor motståndskraft mot sjukdomar, smittor såväl som genetiska sjukdomar. Rasen kräver ett minimum av skötsel, den är väldigt anspråkslös.

Pälsen har endast ett lager, viket ger den stora fördelar när det gäller fällandet. Rasen har stor variation i färg och kan därmed tilltala de flestas tycke och smak.

På grund av sin storlek, hälsa, päls och personlighet anpassar dessa hundar sig lätt till ett liv i lägenhet och stad, liksom att också leva på landet. Det är en klar fördel jämför med traditionella sällskapshundar.

Podengo Portugués Medio, alltså den mellanstora varianten, är en utmärkt jakthund på hare. det finns inte dess like när det gäller harjakt. Denna ras är en fin representant med sitt starka psyke. Grande tar psyket ytterligare en bit.

Den mellanstora är utmärkt att följa ledtrådar, den kan jobba både individuellt så väl som i flock. På båda sätten är den medelstora Podengo Portugués med sin kombination av utmärkta luktsinne och fantasiska hörsel en utmärkt jakthund. Den har starkt psyke och klarar höga temperaturer bra. Träning behövs inte, den har en instinktiv känsla för jakt. När Podengo Portugués Medio jagar, kan de avge ett skall som kallas sång eller maticar (är det någon som vet vad maticar betyder? Jag skulle vara tacksam för att få reda på det).

Temperamentet på Medio är mer oberoende, självständigt och reserverat än den lilla Pequeno, även om den lika ofta används som vakthund som sällskapshund. Denna mångsidighet är bevisad av att den används i media bl a i TV serier och film såsom bl a "Zeus & Roxanne", "Three Wishes", "Dante´s Peak", "Soccer Dog" och "Secondhand Lions".

Podengo Portugués Grande, används till att jaga stora djur, bl a viltsvin. Än idag fortsätter den att användas för att jaga på detta sätt, men den har lidigt av stark nedgång sedan 1970-talet p g a jordbruks och skogs politik i Portugal.

För närvarande sker det ett stort räddningsarbete av Grande i båda hårlagen. Det är i huvudsak två uppfödare som har jobbat hårt för att rädda Grande från utrotning.

Den arbetar i flock och följer spår, den är betraktad som en utmärkt hund för storflocks jakt, totalt orädd för sitt eget liv.

Podengo Portugués Grande ses ofta i Alentejo nära gränsen, den klarar perfekt både torrt och varmt väder i söder.

Sedan 1000-talet, hade Podengo Portugués bevarat sitt temperamentet så som det är i dag.

Podengo Portugués - hundar som jagar hare - har sin första referens år 1199 under regenten kung D. Sancho I tid. Efter det är det många referenser i historiska register.

Rasen uppträdde första gången på den första hundutställningen i Portugal 1902. Sedan dess har förekomsten fortsatt vuxit till idag.

I den första Portugisiska boken om ursprung, LOP, utgiven 1956, var det 29 Podengo Portugués av flera olika varianter.

Standarden till rasen tillkom 1955. Den första standarden tillät tre storlekar, som idag, och två harlåg på stora och mellan, men medgav endast korthåriga små Podengo Portugués. Den strävhåriga lilla varianten blev godkänd vid ändring av rasstandarden 1978.

Mellan 1984 och 2001 registrerade Portugals kennelklubb totalt 4,834 Podengo Portugués, se nedan. Men den totala antalet Podengo Portugués är mycket högre, då de flesta inte registreras.

Podengo Portugués är Portugals national ras. Rasen är väldigt snabb och rörlig, extremt duglig. Podengo Portugués finns i tre storlekar, small, medium och large. Alla storlekar finns i två hårtyper, korthårig och strävhårig. Pêlo Liso = korthårig. Pêlo Cerdoco = strävhårig. Det blir alltså totalt 6 varianter.

Rasen har från sitt hemland Portugal helt enkelt namngetts efter storlek och hårlag.

Den lilla varianten heter Podengo Portugués Pequeno Pêlo Liso (= liten korthårig) och Podengo Portugués Pequeno Pêlo Cerdoco (= liten strävhårig).

Podengo är ju rasens namn, att det är den Portugisiska undervarianten står då att läsa i rasens namn som andra namn. Pequeno betyder helt enkelt liten på portugisiska och Pêlo betyder hårlag, Liso betyder kort och Cerdoco betyder strävhårig.

Mellanvarianten heter då istället för Pequeno istället Medio, som betyder mellan.

Stora varianten heter istället för Pequeno eller Medio Grande, vilket betyder stor.

Den lilla varianten är väldigt liten i mankhöjd, vilket gör den väldigt lätt att ha, samtidigt är de en effektiv jakthund trots sin lilla storlek. Den kan lätt komma åt tryckande harar i hålor och stenrösen, medan de mellanstora står utanför och lätt kan följa den på slät backe.

Den lilla varianten är en variation av mellanstorleken, men utan att förlora något av andra karaktäristiska egenskaper.

Det ska inte fästas mycket uppmärksamhet på färgen eller styrkan i färgen. Alla Podengo kan vara flerfärgade på vit botten. Färgen kan variera från väldigt mättad röd färg till ljus sandfärg eller t o m svart. Pälsen kan vara antigen korthårig och glänsande eller lite längre och sträv.

P g a sin vänlighet, rörlighet och litenhet passar Podengon bra även i staden.

Podengo Portugués rasen har ännu inte blivit laborerad med och mixad med andra raser, så den är oförstörd och relativt fri från genetiska defekter.

Podengo Portugués är glad, uppmärksam, rörlig, vänlig och samtidigt orädd. Podengo Portugués är lätt att ha, skäller sällan, den är väldig tillgiven och vänlig mot barn och andra hundar/tamdjur.

Rasen fodrar motion och uppmärksamhet, den gillar att leka. Den lär otroligt snabbt.

Historiskt sett är Pequeno och Medio de två små formerna av Podengo Portugués Grande som är originalet. Grande är sorgligt nog väldigt sällsynt idag.

Rasen går tillbaka till så tidigt som forntiden. Podengo Portugués var ursprungligen använd för att fånga råttor och andra små djur. Senare blev den använt tillsammans med Medio i jakten. Även om rasen fortfarande används för jakt, har den också blivit betraktad som en sällskapshund i hemmet, det har den varit så länge som i 300 år.

Urvalet ur rasen är naturligt urval, tack vare frånvaron av mänskligt ingripande. Det är en naturlig ras anpassad till miljö och naturlig funktion. Deras placering i ursprungliga raser enligt FCI's indelning är därför helt korrekt.

Podengo Portugués klarar olika klimat utan några som helst problem. De har en livlig karaktär och en motståndskraftig och frisk fysik.

Podengos pigment föredras att vara mörkt, men det är ok så länge pigmentet är mörkare än färgen på pälsen. Skinnet ska vara tunt och tajt.

Pälsen ska vara kort eller lång. Medium tjockt. Korthåriga hår när pälsen är korthårig, och längre hår när hunden är strävhårig. Den korthåriga är tärare än den långhåriga. I den långhåriga - strävhårs varianten ska håren på näsan vara lång, de ska ha ett långt skägg, och de ska inte ha underull.

Färger som accepteras är gul, sobel, fawn, i de ljusa, vanliga och mörka varianterna; solida, vitfläck eller vit med fläckar av någon av nämnda färger.

Den lilla Podengon är också accepterade i svart och brun (solid, vitfläck eller vit med fläckar av svart eller brun) förutom nämnda färger, men de andra färgerna (gul, sobel, fawn) föredras.

Podengo klubben i Portugal startade januari 1990 av de mest betydande portugisiska uppfödarna.

2004 startade klubben en e-post diskussion grupp där mer än 100 uppfödare and andra intresserade utbyter daglig information.

Klubbens ordförande Vitor Veiga har skrivit en bok om Podengo Portugués. Den är på portugisiska, men är även översatt till Engelska och Tyska.

Vitor Veigra är förutom en riktig ras entusiast, jurist, han bor i Lissabon. Han är klubbens ordförande sedan starten av klubben. Han föder upp små och mellanstora Podengo Portugués, ha har kennelnamn Vale do Poço. Han har flertalet champions. Han är internationell FCI domare för grupp 5 och specialist på alla portugisiska raserna. Han är dessutom författare till åtskilliga artiklar om Podengo Portugués raserna, han är också en ivrig förespråkare av jakt och själv en hängiven jägare.

Redan när rasen blev upptagen av FCI, 1967, ville man ha krav på jaktprov för champion titel, men det var inte möjligt att åstadkomma, p g a att Podengo Portugués jagar i pack (= flockjakt).

Klubben såg gärna att rasen hade någon form av jaktprov, de är rädda för att rasens speciella mentala egenskaper annars kan gå förlorade.

Klubben ser tiden ann och hoppas på att det i framtiden ska komma att finnas ett jaktprov som bedömer pack jakt inom FCI.

Idag har dock de Portugisiska Podengo hundarna en form av jaktprövning som godkänts av den portugisiska kennelklubben. Reglerna för prövningen lyder så här:

Man kan se hur rasen i liten variant anlände och startade massproduktion innan man hade utvärderat så mycket om rasen. 2015 och framåt börjar så smått flera av rasens varianter få lite mer uppmärksamhet.

Podengo Portugues	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018
Grande Pelo Liso	0	0	0	8	0	0	0	0	1	0
Médio Pelo Liso	0	0	0	0	0	0	1	12	1	5
Pequeno Pelo Liso	22	17	19	30	40	33	62	51	49	64
Grande Pelo Cerdoso	0	0	0	0	1	0	0	0	0	0
Médio Pelo Cerdoso	1	0	0	0	0	0	1	1	20	0
Pequeno Pelo Cerdoso	11	6	22	9	8	25	21	17	17	33