A (Agouti) serien - färg (fawn, sobel, black/tan, tricolour, recessiv svart)

A-lokus Agouti bär pälsfärgerna fawn (= grå och röd agouti), sobel (som man inte är helt säker på), black & tan, trocolor (som styrs av black & tan + vitfläcksanlaget som ligger i S lokus), recessiv svart.

Agouti seriens gener styr fördelningen av hur svart och rött pälspigment fördelar sig längs hårtståets längd och på hundens kropp.

Agouti kan ge inslag av spridda svarta hårstrån i pälsen. De röda hårstråna har ofta en mörkare topp. Röda hundar som har denna allel har ofta svarta strån på öron, över ryggen, översidan av svansen, då speciellt på översidan av fettknölen. De har också ofta en ljusare nyans av rött på kinder, hals, under hakan, över ögonen, på ben, buk, undersidan av svansen.

^{Bilden visar en kull med 4 valpar som är 4 veckor gamla, två black & tan brindle (blått och grönt halsband) och en rödagouti (orange halsband) och en rödagouti vitfläck (gult halsband).}

^{Rödagouti eller black & tan och brindletecknade valpar (vanliga brindle, svarta och röda i färgen) föds ofta väldigt mörka och ljusnar vartefter de växer. Det kan därför vara svårt att se på en nyfödd valp vilken färg den kommer att få som vuxen. Ofta framträder färgen tydligast först på huvudet (om hunden har en tjock päls) när valparna är små.}

Totalt dominant till alla serier, kan inte bli bärare som recessivt anlag.

^{Ger rödbrun eller ljusbrun färg, med agouti (se ovan). Denna färg kallas många olika saker på olika raser, "fawn", "red smut", "fawn smut", "sobel". Detta är dock inte en äkta sobel. Ytterligare en röd (ee) variant förekommer, se under E serien. Agouti röd eller röd agouti borde vara rätt benämning på denna färg.}

^{Det är oklart vad som styr hur kraftig den röda/gula färgen blir hos agouti-röda, den kan variera från en ljus kräm till mahognyrött (även till brunt).}

Recessiv till a^y
Inte komplett dominant till a^t
På a^wa^t kommer tan-markeringar finnas

Vargfärg. Denna färg ger hårstrån med svarta toppar och omväxlande kräm eller rödgult och svart längs hårstrået, med agouti teckning. Den förekommer t ex på Norsk Buhud. Kallas ibland enbart agouti eller Varg - färgad, eller grå. Hos vissa raser benämner man t o m dessa som sobel. Grå agouti eller agouti grå borde vara den korrekta benämnigen av denna färg, rent genetiskt.

Vissa menar att med denna färg är korthårig och strävhårig viltfärgad och långhårig blir sobel. Se under respektive färg för att läsa mer om detta.

Recessiv till a^t och ee

Ofullständigt recessiv till a^w men på  a^wa^t kommer tan-markeringarna synas. (Detta finns det frågetecken kring, alltså inget man ska helt lita på).
På a^ta^t hundar bestäms färgen på pälsen av annan serie.

Recessiv till A^y.

Black & tan med vitfläck allelen kallas tricolor, det är alltså en genetisk black & tan vitfläck.

Denna färg tillsammans med brindle allelen får man en brindle black & tan där ränderna inte syns på det svarta, utan enbart i det röda. Det blir en så kallas black & tan brindle.

Denna färg kan omvandlas till liver/tan, blue/tan o s v beroede på huvudfärgens gen.

Ger enfärgade svarta hundar. Groenendal är en ras som har denna gen.

Nedärvning av rent svart färg är komplex. Nyaste vetenskapen visar dock på att det finns två genotyper som ger helt svart päls, dominant svart (K) och recessivt svart (a).

En hund kan alltså inte bära på dominant röd. Om en A^y är där, så är hunden röd utan tan-markeringar.

En grå agouti hund kan inte bära på anlaget för tan-markeringar. Om a^t är där kommer hunden ha tan-markeringar.

En black/tan eller choklad/tan kan inte bära på anlaget för dominant röd eller grå agouti.

Det är allmänt accepterat att A^y är dominerande röd. Likaså säger många att en förälder måste vara sobel för att få sobel avkomma. Sobel ska alltså inte kunna föras vidare recessivt. Samtidigt har man sett att två föräldrar som både är a^ya^w (dominant röda) producerat a^wa^w viltfärgad/sobel avkommor. Frågan är då om en förälder är a^ya^w (dominant röd) och den andra föräldern är a^ya^t (dominant röd), kan de då inte producera en avkomma a^wa^t (tan-markerad viltfärgad/sobel avkommor)? När det gäller sobel så är inte sista spiken satt ännu, utan enbart dokumentera, vänta och se.

Wheaten färgen accepteras av somliga som egen färg. Somliga andra menar att wheaten är en viltfärgad som går i annan färgskala. Istället för creme-röd-grå-svart skala har wheaten vete-halm-cream-gul-gyllene färgskala.

Dominanta alleler, dessa kan inte bäras på som en recessiv osynlig allel i bakgrunden.

Dominant röd A^y kan inte bäras på som en recessiv osynlig allel i bakgrunden.

Om en hund har denna nämnda egenskap synlig har den en eller två alleler för detta. Alltså enbart förekomsten av en enda av dessa alleler kommer ge den egenskapen till hunden.

Solid svart. En solid svart hund kan ha tan markeringar, fast av någon underlig anledning kan då tan färgen vara i det närmaste svart. I vissa ljus kan man ibland på dessa hundar se att tan markeringarna är mörkt bruna utan att ryggen och de andra svarta områdena är det.

B (brun) serien - färg

B-lokus bär pälsfärgen brun.

Denna gen styr avblekning av svart till brun färg, eller egentligen en blockering av svart så att svart inte uppnå full styrka.

Dominant

Ger normal bildning av svart pigment (eumelanin) och rödgult pigment (faeomelanin).

B kan inte vara recessiv utom till: dominant röd (a^y), viltfärgad (a^w), klar röd (ee)

Brunt pigment. Gör att hunden inte kan bilda riktigt svart pigment i vare sig hud eller päls. På detta vis blir det svarta pigmentet lever eller choklad brun. Hunden får gula ögon, köttfärgad nos och ljusa slemhinnor (ögonkantsränder, läppränder). Den rödgula färgen kan ibland bli lite mer urvattnad än normalt, den blir då något gulare i färgen.

bb + dominant svart (KK eller Kk) eller recessivt svart (aa) ger lever/chokladbrun päls, ljusa ögon, nos, ögonkanter etc. Se t ex en chokladfärgad labrador.

bb + agouti röd (A^y) eller recessivt rött (ee) ger ljust rödgula pälsar med ljusa ögon, ögonkanter, ljus nos med eller utan chokladmask.

bb + black/tan ger liver/tan (som t ex doberman) med ljusa ögon, ögonkanter, nos o s v.

bb + brindle ger leverbruna brindle ränder på ljusbrun botten, ljusa ögon o s v.

Recessiv till B (svart).

En choklad kan alltså inte bära på anlaget för B (svart). Om B finns kommer hunden vara svart.

En dominant allel för svart B på tan markerade hundar a^t kan vanligtvis inte bli burna som en recessiv allel. Ett undantag är dock dominant röd, A^y allelen är dominant mot a^t. Ett annat undantag är viltfärgad då a^w allelen är inkomplett dominant till a^t allelen. Det slutliga undantaget är vid recessiv röd, då är ee allelens par i dominans mot a^ta^t allel paret. I alla andra konstellationer räcket det med en B allel som kommer göra att hunden är svart.

C (Albino - chinchilla) serien - färg

Ofullständigt dominant till c^ch.

Cc^ch resulterar i en utspädd chinchilla dilution (avblekning), den har ingen effekt på svart eller choklad pigment.

Ofullständigt recessiv till C.

Påverkar dominant röd (a^y), klar röd (ee) och tan (a^t).

Äkta ren engelsk cream har svart nos, svarta klor, och kan ha svart på topparna, dessa är dominant röda (a^ya^y - a^ya^w - a^ya^t), dubbel chinchilla dilution (c^chc^ch).

Klarröd har svart nos, svarta klor och inget svart på pälsen. Det är recessivt rött (a^t a^t ee), dubbel chinchilla dilution (c^chc^ch).

Black/cream har svart nos och svarta klor, det är endast tan-markeringarnas färg som påverkas av denna allel. Black/tan (a^ta^t BB - a^ta^t Bb), dubbel chinchilla dilution (c^chc^ch).

Choklad/cream har leverfärgad nos och klor, det är enbart tan-markeringar som påverkas av denna allel, de är choklad/tan (a^ta^t bb), dubbel chinchilla dilution (c^chc^ch).

Vetefärgad strävhår och enbart strävhår har svart nos och klor, de kan också ha svart i pälsen, de är dominant röda (a^ya^y - a^ya^w - a^ya^t), eller recessiv röd (a^ta^t ee), dubbel chinchilla dilution (c^chc^ch).

Det är också därför äkta engelsk cream kan ha svarta hår iblandade i creampälsen, oftast på öronen, rygg och svans. Dessa kallas "shaded creams" (skuggade gräddfärgade).

Äkta långhåriga engelska creamfärgade hundar är mycket mörka i färgen när de föds, men får lättare skuggning när de blir äldre. De svarta stråna ljusnar alltså med åren.

En äkta cream som är ett resultat av chinchilla dilution kommer inte att ha någon antydan till rött i deras päls och kommer alltid ha en svart nos och svarta klor.

Färger med Chinchilla dilution kommer bli blekare med åren.

En icke komplett dominant allel kan inte bli buren utan kommer alltid att synas, men dess drag kan bli påverkade till viss del av en recessiv allel. Ett exempel kan bli solid färg C mot chinchilla dilution c^ch.

En dominant röd (A^yA^y eller A^yA^w eller A^yA^t) som bär på en allel för chinchilla dilution (Cc^ch) blir en ljusare färg av röd än en hund som inte bär på chinchilla dilution (CC), fast fortfarande klarröd. En hund som har dubbel chinchilla dilution (c^chc^ch) blir ljusare, den blir en cream.

En black & tan hund (A^tA^t BB eller A^tA^t Bb) som bär på en allel för chinchilla dilution (Cc^ch) kommer kunna ha lite ljusare tan färg. En hund som har dubbla chinchilla alleler (c^chc^ch) blir cream i tan färgen.

D (avblekt hårfärg) serien - färg (bl a blå dilution)

D-lokus styr avblekta pälsfärger.

D står för dilution.

Styr om normalt svart och rött pigment kan bildas eller om det ersätts av rökgrå eller silver/beige. Hudpigmenet påverkas inte lika mycket som pälsfärgen, men ögonen kan bli lite ljusare än vanligt, nosen kan bli mera mörkgrå istället för svart.

Ger normal bildning av svart respektivet rödgult pigment.

Dominant, kan inte bli buren som recessiv.

Recessiv till D.

Har ingen effekt på tan-markeringar.

Har effekt på dominant röd (A^y), klar röd (ee), svart (B), choklad (b).

d är källan till:

• blue/tan (avblekt svart, a^ta^t BB dd - a^ta^t Bb dd)
• silver(isabell)/tan (avblekt choklad, a^ta^t bb dd)
• avblekt röd (a^ya^y dd - a^ya^w dd - a^ya^t dd)
• avblekt klarröd (a^ta^t dd ee)

En blå hund, solid eller mönstrad, kommer inte ha några svarta strån i sin päls på kroppen.

En silver(isabell)/tan hund, solid eller mönstrad, kommer inte ha några choklad strån i sin päls på kroppen.

Ger defekt bildning av svart och rödgult pigment. Pigmentkornen klumpar ihop sig så att färgerna förlorar intensitet och ser mer utspädda ut.

Svart blir blå och rödgul blir silverbeige.

Även ljusbrunt pigment påverkas och ger en gråbrun färg hos hundar där dd och bb förekommer samtidigt. Därav två "choklad-nyanser". Färgen dd bb är samma speciella silverbruna färg som hos Weimaraner.

dd + dominant eller recessiv svart ger blå färg.

dd + brindle ger blåbrindle (d v s blå ränder på silverfärgad botten)

dd + agouti eller recessiv röd ger silverbeige med eller utan rökgrå mask.

d + black/tan ger blue/tan eller blue/silver.

I sällsynta fall kan detta visa sig på hundar med svart päls, sjukdomen kallas då "Black Hair follicular Dysplasia".

Avblekt (dilution) röd och avblekt klarröd misstas ibland för cream färgade valpar, fast denna avblekning ger en rödaktigare nyans på valparna när de blir äldre. De valparna ska registreras som röda, inte som cream.

Den blå dilutions allelen påverkar svart och choklad pigmentation, så nos och klor på dessa valpar är blå eller leverfärgade (beroende på pälsfärg). Till skillnad mot äkta cream som alltid har svart nos och svarta klor.

Färgen på en avblekt blå hund blir mörkare med tiden till skillnad mot en cream.

Dominanta alleler, dessa kan inte bäras på som en recessiv osynlig allel i bakgrunden.

Full pigmentation D kan inte bäras på som en recessiv osynlig allel i bakgrunden.

Om en hund har denna egenskap synlig har den en eller två alleler för detta. Alltså enbart förekomsten av en enda av dessa alleler kommer ge den egenskapen till hunden.

E (förlängning-tillbyggnad) serien - mönster/färg (gul, lemon, cream, creme, röd, vit, aprikos). E kommer från ordet extension.

E-lokus bär pälsfärgerna gul, lemon, creme, röd, vit, aprikos.

E generna styr utbredningen av svart pigment och är epistatisk dominant över Agouti serien.

Tillåter A serien att slå igenom utan mask. Denna allel är recessiv till E^m

Recessiv till e^br. Dominant till e.

EE kan bara få svarta avkommor.

Ee kan få både svarta och röd/gula avkommor, beroende på vad den paras med.

Det ger så kallad svart mask. Anlaget för mask kan gömma tan-teckning på en black/tan som har svart mask eller hos en blue/tan som har blå mask o s v.

Gener som påverkar eumelanin påverkar också färgen på masken. bb ger leverbrun mask på dominant röd, d/d ger blå mask på silver.

Även brindle kan ha mask, det ger sig till känna genom att nosen är enfärgad (så tillvida hunden inte är vit i nosen).

Masken kan gömmas under vita tecken, d v s den syns inte, men finns genetiskt där. Den kommer heller inte synas på solida svarta, blå eller leverfärgade hundar, då masken är i samma färg som grundfärgen.

Mask förekommer tillsammans med agouti ibland på nyfödda valpar, men växer då bort senare, det är inte en äkta E^m, utan ett agouti mönster, lika som de svarta topparna på agouti som inte är äkta sobel, men oftast förväxlas med det.

Hos t ex Boxer är alla hundar homozygot maskade E^mE^m

Hundar som är genetiskt E^mE^m kan enbart få maskade avkommor.

Dominant, kan inte bära på recessiva gener, kan finnas i kombination med vitfläck och Merle på samma hund.

Det finns tveksamheter, senaste forskning pratar om att brindle inte är E-serien utan kan bli K serien (dominant svart). Detta är alltså den gamla läran. Se mer under K serien.

Recessiv till e^br och E. Dominant till a^ta^t BB - a^ta^t Bb - a^ta^t bb. Har ingen effekt på dominant röd (a^y). Källa till klarröd, d v s den röda som inte har något svart alls i pälsen, a^ta^t ee.

De här hundarna kan inte ha svart mask, men har normal pigmentering på hud/ögonränder/nosfärg/läppränder, detta styrs av andra gener.

Röda färgen kan vara från kraftigaste till svagaste röd (=ljust gul, som grädde). Dessa hundar får i regel en renare nyans i sin röda färg än vad dominant rött (A^y) ger. Avsakanden av svarta strån gör att hunden ser extra ljus ut, den blir liksom renare i sin röda nyans än dominant röd (A^y).

Somliga påstår att recessivt röd ger svagare pigmentering på vintern, men jag tror inte det är bundet till denna gen utan till "nos"pigment genen och sedan påverkan av solen som inverkar mer eller mindre på pigmentet.

Recessivt rött är epostatiskt (dominant) över alla gener i A och K serien, det kan dölja alla färger utom vitt.

ee kan få både svarta och röda avkommor, beroende på vad den paras med.

En black/tan brindle visar enbart det brindle mönstret i tan-markeringarna, fast den rent faktiskt är en brindle, mönstret visar sig helt enkelt inte med svart mot svart på kroppen.

En hund som är brindle och vitfläck visar brindle i färgfläckarna, inte i den vita färgen.

Dominanta alleler, dessa kan inte bäras på som en recessiv osynlig allel i bakgrunden.

Brindle e^br kan inte bäras på som en recessiv osynlig allel i bakgrunden.

Om en hund har denna egenskap synlig har den en eller två alleler för detta. Alltså enbart förekomsten av en enda av dessa alleler kommer ge den egenskapen till hunden.

G (gråning) serien - färg

Ofullständigt dominant till g, Gg resulterar i delvis gråning

Ofullständigt recessiv till G, Gg resulterar i delvis gråning

K-lokus.

Styr utbredningen av svart och är dominant över Agouti serien.

Ger helt svart utan något inslag av rött. Dominant över A serien.

Denna gen påverkar också färger hos hundar som är KK eller Kk.

bb ger leverbrunt och dd ger blå färg.

ee är dominant över K, eftersom ee gör att inget pigment kan bildas någonstans i pälsen.

En hund som är KK eller Kk och ee blir röd eller gul.

Nedärvning av rent svart färg är komplex. Nyaste vetenskapen visar dock på att det finns två genotyper som ger helt svart päls, dominant svart (K) och recessivt svart (a).

Mönstret kan vara på olika färgade bottnar. T ex rödbrindle, blåbrindle o s v.

Rändernas tjocklek och utbredning varierar.

bb ger leverbruna ränder på gul-färgade hundar.

dd ger blå ränder på gul-färgade hundar.

K^br är dominant över A serien, men en black/tan syns ränderna bara i tan färgen.

K^br är också dominant över E^m och E, däremot är ee (recessivt röd), dominant över brindle och förhindrar helt att de svarta ränderna syns. Därför är det bara hundar som är genotyp rödagouti (A^y) som kan visa brindle.

Nu är detta lokus lokaliserat till K serien.

M (Merle) serien - mönster

Dominant, kan inte bäras recessivt

Kan förekomma tillsammans med vitfläck och brindle i en och samma hund

Kan ha två mörka ögon, ett mörkt + ett ljust öga eller två blå ögon. Mörka ögon kan också ha blå fläckar (kallas Merle ögon, alltså t o m fläckar i ögonen).

Resulterar i Merle (Mm) och dubbel Merle (MM).

Recessiv till M

Ibland kan en valp från Merle förälder verka solid, men i verkligheten finns det alltid en liten fläck någonstans som undgår våra ögon. Valpen kommer senare växa upp och ge Merle valpar utan att uppfödaren förstår var det kommer ifrån.

Vissa påstår att enbart Merle hundar kan ha blå ögon eller Merle ögon, detta är något som jag ställer mig tveksam till. Möjligen att det kan vara så på vissa raser, men på andra inte. Om man däremot har en kull med Merle förälder och får en avkomma som är till synes totalt solid men med mer eller mindre blått i ett eller båda ögonen, så är det en Merle.

En dubbel Merle har minst 25 % vitt i sin päls, oftast mer.

En dubbel Merle kan endast födas i en kull efter två Merle föräldrar, de kan bl a födas döva eller blinda, läs mer under Merle.

En dubbel Merle kan bara få Merle avkommor som är enkel Merle eller dubble Merle.

En Merle vitfläck visar enbart Merle mönstret i de färgade områderna, inte i det vita.

Dominanta alleler, dessa kan inte bäras på som en recessiv osynlig allel i bakgrunden.

Merle M kan inte bäras på som en recessiv osynlig allel i bakgrunden.

Om en hund har denna egenskap synlig har den en eller två alleler för detta. Alltså enbart förekomsten av en enda av dessa alleler kommer ge den egenskapen till hunden.

S (Vitfläck) serien - mönster

Styr utbredningen av vitt och är dominant över alla andra serier

Ger solid färg utan vita tecken.

Kan släppa igenom enstaka vita tecken på. En solid hund kan ha små vita markeringar på tår, bröst, svanstipp och ibland nos.

Dominant, kan inte bäras recessivt.

Recessiv till S.

Ofullständigt recessiv till alla andra S-seriens alleler.

Ger vitt begränsat till hals, buk (från mage till bröst), ben och svanstipp. Inget vitt över ryggen mellan manke och svans, men kan ge hel krage.

Hos bl a Boxer nedärvs detta med heterozygot arvsgång. Hos andra raser nedärvs "irish spotting" helt annorlunda.

Recessiv till S.

Ofullständigt recessiv till alla andra S seriens alleler.

Denna vita variant ska ha totalt mer än 50 % vitt på kroppen, vitt korsar då ofta ryggen och sidorna och mönstret ger intryck av stora fläckar på vit bakgrund.

Recessiv till S.

Ofullständigt recessiv till alla andra S seriens alleler.

Färg på bara huvud, ibland även något eller väldigt få små fläckar på kroppen, ofta nära svansen (kallas ibland slutfläck).

Dessa hundar är i det närmaste vita. Färgen lägger sig mer eller mindre oftast på huvudet (ibland endast kring ögon och öron), vid svansroten. I fenotyp är det svårt att se vilken genotyp variant detta är, om det är en s^p eller s^w.

Raser det också förekommer hos är bl a; Chihuahua, American Staffordshire Terrier, American Pit Bull Terrier.

Hur mycket färg föräldrarna har tycks inte spela in, hör föräldrarna bra, oavsett utbredning av vitt, kan de fortfarande få döva valpar. Därför är det svårt att förutse var dövhet ska poppa upp.

Är däremot en förälder döv, ibland enbart enkelsidig, så ökar risken enormt för att avkomman ska få nedsatt hörsel eller t o m dövhet. Har man hundar i riskgrupper bör man kontrollera hörsel på föräldradjur, för att framför allt undvika att en enkelsidigt döv hund går i avel, en heldöv bör man upptäcka själv, då ska den naturligtvis inte gå i avel!

Detta är teoring man jobbar efter just nu, MEN det finns för många praktiska resultat som talar för att detta inte är hela sanningen. Man tror att det t o m kan vara flera olika loci som styr utbredningen av vitt på hundar.

Rent generellt kan man säga att mer färg är mer dominant över hundar med mer vitt. Hela sanningen är dock inte sagt här, vi får vänta på framtida forskning.

En hund som bär en S allel (enfärgad) är inte vitfläck, trots det kan de ha lite vitt på sig beroende på vilken annan S allel den bär på.

Från minst vitt till mest vitt graderar man:

Solida: SS Ssⁱ Ss^P Ss^w

Vitfläck: sⁱsⁱ sⁱs^P (sⁱs^w s^Ps^P) s^Ps^w s^ws^w

En Merle vitfläck visar bara Merle i de färgade områden, inte i de vita områdena.

En Brindle vitfläck visar bara brindle i de färgade områdena, inte i de vita.

En black/tan Brindle vitfläck visar brindle mönstret endast i tan-markeringarna, inte i vita (eller svarta) områden.

En ticksig vitfläck visar ticks enbart i den vita färgen, aldrig i färgade områden.

Dominanta alleler, dessa kan inte bäras på som en recessiv osynlig allel i bakgrunden.

Solid färg S kan inte bäras på som en recessiv osynlig allel i bakgrunden.

Om en hund har denna egenskap synlig har den en eller två alleler för detta. Alltså enbart förekomsten av en enda av dessa alleler kommer ge den egenskapen till hunden.

T (ticks) serien - mönster

Dominant i vitfläckiga hundar, kan inte bäras som recessiv gen

Små fläckar av färg insprängd i den vita pälsen, finns enbart på vitfläck. En del menar att om en hund bär på TT har den större ticks än den som bär på enbart en allel för ticks, d v s Tt.

Recessiv till T.

Ticksiga vitfläck misstas ibland för Merle eller dubble Merle. Om ingen förälder är Merle så är det ticks, inte Merle.

En Merle vitfläck kommer ha Merle i de färgade fläckarna, inte de vita.

En ticksig vitfläck visar ticks i vita områden, inte i de färgade.

Dominanta alleler, dessa kan inte bäras på som en recessiv osynlig allel i bakgrunden.

Spots i vit färg T kan inte bäras på som en recessiv osynlig allel i bakgrunden.

Om en hund har denna egenskap synlig har den en eller två alleler för detta. Alltså enbart förekomsten av en enda av dessa alleler kommer ge den egenskapen till hunden.

Hårlag (pälstyp) serien - päls

Dominant, kan inte bäras som recessiv allel

Recessiv till hårlag^W, dominant till hårlag^L

Recessiv till hårlag^W och hårlag^S

En långhårig kan inte vara bärare för strävhår eller korthår.

W står för allelen för wire d v s strävhår

S står för allelen för short d v s korthår (eller även kallad släthår)

L står för allelen för long d v s långhår

Dominanta alleler, dessa kan inte bäras på som en recessiv osynlig allel i bakgrunden.

Strävhår kan inte bäras på som en recessiv osynlig allel i bakgrunden.

Om en hund har denna egenskap synlig har den en eller två alleler för detta. Alltså enbart förekomsten av en enda av dessa alleler kommer ge den egenskapen till hunden.

Pälslängd

Pälslängd påverkas bl a av genen FGF5, om den blir lång (gäller både sträv och silkig päls) eller kort päls. Anlaget för lång päls är recessivt till kort päls. Det finns gentester som kan visa om en korthårig hund bär på den recessiva genen för lång päls. I vissa spetshundars gener, bl a Akita, Chinook, Siberian Husky) har man hittat avvikelser, alleler som ansvarar för ullig lång päls.

Attribut

Skägg, mustasch och ögonbryn förekommer i vissa raser, speciellt strävhåriga. Anlaget för dessa attribut är ett dominant anlag. Avsaknad av attributen kallas ibland satin eller elegant (sleek). Det finns gentest för att se om en hund med attribut bär på anlag för avsaknad av attribut, vilket anses som oönskat i vissa raser.

Lockar

De flesta raser är fixerade i ej lockigt eller lockigt. Det finns gentest för detta. KRT71 heter genen som ansvarar för lockar.