Extra mat/godis

 

När det gäller det här med matning så måste man förstå mängden. Detta är ett vanligt problem som många inte tänker på. Man kan t ex tycka att ens hund äter ju bara det bästa torrfodret. Sedan är det en smörgås på morgonen. Några extra ostskivor på smörgåsen varje morgon. Vips så har hunden bara ätit halva frukosten i torrfoder och resterande i människors mat. Sedan får hunden några godsaker under tagen. Ett ben. Ett kex. En korv o s v. På kvällsmaten är endast halva fodergivan igen torrfoder. Alltså hunden som bara åt torrfoder fick i slutet endast halva fodermängden i torrfoder.

Så går vi ner på en liten dvärghund. Till frukost en ostskiva och en hel pinne med 100 % torkad kött. Resterande frukost blir då torrfoder. Denna hund får huvuddelen skräp. Hunden i fråga kan knappast få en väl sammansatt frukost.

Ett exempel:

Total rymd i magen 100 gram
10 gram ost
10 gram skinka
10 gram smörgås + smör
10 gram köttbullar
15 gram dental stick
45 gram torrfoder

 

Vad har då den väl avvägda hundmaten för mening? Denna väl balans är borta med vinden.

T ex om kalcium och e-vitaminer inte balanseras som de ska i förhållande med varandra så får hunden brister, den kan inte tillgodogöra sig kalket om e-vitaminhalten är fel i förhållande till kalken. T ex en dräktig tik som inte får i sig nog mycket kalk, som t ex kan bli följden av alla dessa extra foder varje dag, kan få eclampsi och dö på några minuter. Valpar som får för lite kalk kan få patellafel, HD-defekt, AD, dålig päls, inte reser öronen (för hundar som ska ha upprättstående öron) o s v. Vuxna och gamla hundar som får i sig för lite kalk kan få dåliga tänder. Detta är bara en av de brister som kan uppträda, gissa hur många fler?!

Tänk dig själv, om du äter 10-20 skivor ost innan du sätter dig vid frukostbordet. Resterande frukost blir som vanligt. Totalt sätt blir frukosten inte så allsidig som den borde.

Något som är vanligt är att man tror att - "Så mycket ger jag inte". När man sedan räknar ihop det hela så blir det mycket sammanlagt på en dag. Uppepå det är det inte ovanligt att folk ska locka i hunden lika mycket mat som behövs för en hund i deras vikt som finns som riktlinjer på foderpåsen. Är det då konstigt att många av dagens hundar är övergödda?

Man kan visst det ge små godbitar till sin hund. Med betoning på små! En nyinköpt valp ska inte ha något annat än det den åt hos uppfödaren i minst 3 veckor. Sedan kan man införa en sak i taget. En vuxen Chihuahua kan man ge kanske totalt 5 gram godis på en dag. En mellanstor hund kanske 10 gram och en mycket stor vuxen hund kanske 20 gram. Vill man av någon anledning ge mera så ta de extra godbitarna från middagen, alltså torrfoder! En valp ska naturligtvis ha mycket mindre godis per dag än en vuxen hund.

Har man en hund som man vill ge extremt mycket godis, så kan man helt enkelt göra så att man har två olika foder till sin hund. Dels det ordinarie som portioneras ut och delvis ett som man ger som godis. Denna variant är mycket förnuftig och enkel.

 

 

Mängden mat i fårhållande till godis

Om t ex en liten dvärghund behöver och ska ha ca 40 gram mat varje dag. Ger man då godis till en så liten hund så borde det inte överstiga 4 gram/dag, totalt sammanlagt.

Att ge 4 gram åt gången massor av gånger per dag blir ganska snart hundens hela matgiva/dagligen. Tänk er att "föda upp" ett barn på chips och sega gubbar...

Har man t ex en hund som äter 400 gram om dagen, så borde godis aldrig överstiga 40 gram totalt sammanlagt om dagen. Detta tycks det som att folk har lättare att förstå, men att en liten hund med väldigt liten mage ska ha mat i proportion till sin mage tycks vara väldigt mycket svårare för oss människor att förstå. Vi vill ge en mängd som i ögat på oss ser rimlig ut. Men vad är rimligt till en hund som har en mage mindre än en knytnäve?

En hund uppfattar inte storleken på portionen, eller mängden godis. Hunden är glad varje gång den får godis. Vill man få hunden att känna sig extra "bortskämd" ska man ge den mycket lite varje gång och flera gånger om dagen. Ska man ge hunden det som den mår allra bäst av så bör "godiset" vara en form av fullfoder och tas ur mängden av den totala fodergivan per dag.

 

 

Var rädd om din hund, ge den bra mat i lagom mängd.

 

 

Mellanmål

Hunden kan ha långa dagar, precis som oss, eller vara på bantning. Ett mellanmål kan då göra susen. Ger man mellanmål som t ex kol och morötter, kålrot och liknande, så kan man ge det utöver maten man ger i de vanliga portionerna.

En hund kan gå hungrig hela tiden och bli tjuvaktig, desperat på mat och tjuvar från var den en får tag i mat. En del stjäl från fågelborden. En del lär sig uppna kylskåp o s v. Hunger kan driva en hund långt. Vi ska inte plåga våra hundar. Om du bantar en hund som är väldigt hungrig av sig. Avled så mycket det är möjligt och ge mellanmål som hunden inte mår dåligt av.

Ger man däremot normalviktiga hundar mellanmål med "substans", t ex fullfoder, ost, kött o s v, så ska man ta bort den delen av födan från normala portionen, för att få plats att ge hunden sådana godbitar.

Man ska akta sig för att ge för mycket mellanmål till hundar som man matar upp. Det är få hundar som man får upp i vikt på det viset, även om några få går att få upp i vikt så. De hundar som är väldigt pickiga med maten kan sluta äta torrfodret vid för mycket mellanmåls utfodring. Sedan kan hunden få en snevriden näringssammansättning och bli sjuk. Och inte gå upp i vikt...

 

 

Torrfisk

Det var mycket snack förr i tiden om att man inte skulle ge torkad fisk till hundar för hundar skulle vara allergisk mot det och få hudproblem.

Jag har vänner som givit hundar torkad fisk dagligen i flera årtionden. Hela kennlar, eller ibland hela draghundspack.

Vissa ger lite om dagen, vissa ger sina hundar stora mängder torrfisk av den totala fodermängden. Vissa ger mer eller mindre olika tidpunkter på året. Ingen av mina vänner har haft allergiska besvär på sina hundar.

När jag började med hund på 1970-talet så fick de ofta torkad fisk, då de tyckte det var så gott. Sedan minskade det med tiden och upphörde, p g a att jag inte ville hundarna skulle bli allergiska, vilket ingen var när de fick torkad fisk heller.

Efter att ha haft kontakt med folk som har lång och omfattande erfarenhet av att ge torrfisk regelbundet så började jag igen.

En enda gång har jag haft en hund som har haft besvär som kan misstänkas vara "allergiska", han hade dessa under ca nästan 1/3-del av sina sista år. Under den perioden i min historia gav jag aldrig torkad fisk till mina hundar.

Jag har haft flera hundar som har haft allergiliknande symtom som jag tagit hand om. De har alla varit väldigt stressade när de kom hit till oss.

Efter ett tag här hos oss har symtomen försvunnit, vare sig de fått torkad fisk eller inte.

Vid samtliga fall har jag och veterinären varit överens om att tidigare symtom varit stressrelaterade. Vartefter stressen försvunnit hos dessa hundar har de allergiliknande symtomen minskat och till sist försvunnit. Ofta försvinner symtomen redan när man börjar få ner hunden i stressnivå, det brukar vara ett av stressymtomen som försvinner först.

Oftast blir stressade hundar också magra. Hullet är det som brukar komma tillbaka på slutet av rehabiliteringen.

 

Uppdaterad 2018-11-12