PFOA - PFOS - PFAS o s v

 

Jag kommer här nämna alla men de går i varandra eftersom sådana blandningar och liknande blandningar är har många gemensamma problem.

 

PFAS kemikalier finns fortfarande i förpackningar 2019, även i många olika sorters förpackningar för djur- och människomat. Även om viss minskning av användning av Pfas kemikalier sker på enskilda produkter/av enskilda företag så fortsätter användandet.

 

ALLMÄNT

Perfluorerade ämnen. De två vanligaste är: Perfluorerad perfluoroktansyra = PFOA = C8 och Perfluorerad perfluoroktansulfonat = PFOS.

PFOA och PFOS med flera liknande produkter (bl a PFAS) utgörs av en unik blandning som inte finns naturligt i miljön.

Har använts sedan 1950-talet.

Alla dessa ämnen PFOS och liknande, är alla mycket stabila, de bryts ner otroligt långsamt eller inte alls. De har alltså en extrem motståndskraft mot nedbrytning.

Perfluorerade organiska ämnen är vitt spridda i miljön och det finns indikationer på att halterna ökar i bl a Arktis.

PFOS är ett så kallat PBT-ämne (persistent), det är bioackumulerande, toxiskt (giftigt). Detta innebär att det inte bryts ner i naturen, utan ansamlas och ökar så länge vi fortsätter att använda dessa gifter i samma grad som tidigare, det är sedan giftigt och stör bl a reproduktion och är även giftigt för vattenlevande organismer.

Indikationer gör dock gällande att PFOS har minskat något på senare tid i naturen (skrivet 2013).

Idag har man dock börjat byta ut PFOS mot andra persistenta perfluorerane ämen om inte tas upp i organismen och därför är mindre giftigt, så vitt man vet dag.

Sedan finns det de som ersätter PFOS med andra perfluorerande ämnen. En del av dessa, bl a fluortelomerer, kan långsamt brytas ner till PFOA.

PFOA´s egenskaper är ännu inte lika mycket utredda som PFOS men man vet att den är svårnedbrytbar i naturen, troligen reproduktionsstörande och kan vara cancer framkallande.

Dessa ämnen används för att utnyttja ämnenas förmåga att bilda släta ytor, vattenavvisande ytor, fettavvisande ytor och smutsavvisande ytor.

Perfluoroktansyra (PFOA) kallas ibland för "teflon-kemikalie". PFOA används som hjälpkemikalie vid tillverkning av polymeren polytetrafluoretylen (PTFE). Det bör skiljas ifrån Teflon, som är ett varmärke. Enligt tillverkaren till Teflon finns inte PFOA kvar i den färdiga produkten idag, men har förr varit en stor källa till utsläpp.

Med undantag av PFOA finns det väldigt lite information om dessa ämnens hälso- och miljöeffekter.

FTOH (fluortelomeralkoholer) tycks i sig inte ha så negativa egenskaper som PFCA, men telomer produkterna omvandlas långsamt till PFCA och blir då farliga.

 

 

FÖREKOMMER

Hos produktregistret som kemikalieinspektionen håller finns det ca 20 ton perfluorerade ämnen i kemiska produkter i Sverige. Detta visar bara på produkter med stora ämnen, alla små mängdet som finns i massor av vardagliga produkter behöver inte ens anmälas. Uppe på det så kommer det in perfluorerade ämnen perfluorerade ämnen via färdiga produkter, de registreras heller inte, och antas vara den dominerande delen av de perfluorerade ämnena som finns i Sverige.

Används inom verkstads- och elektronik- industrin. Fotografisk industri. Fotolitografisk industri. Förkromning. Hydrauloljor inom flygindustrin.

Några till exempel på var vi hittar igen dessa ämmen, de förekommer ofta i:

Goretex skriver jag om på egen sida.

Vatten och smutsavvisande textilier kan bestå av väv av teflon, polyeter, pylamid etc. som är impregnerat med dispersionpolymer med "telomersvansar". Mycket tyder på att dessa svansar kan släppa från polymeren och / eller att impregneringen innehåller obundna resttelomerer. Telomerer kan sedan långsamt brytas ner till PFCA.

Papper och livsmedelsförpackningar kan vara behandlat med impregneringsmedel som innehåller fluortelomerderivat, t ex fosfatestrar eller fluortelomerdispersion (polymer med "telomersvansar").

Perluorerade ämnen används i låga koncentrationer i rengöringsmedel, t ex vissa fönsterputs, golvpolish, vaxer och bilvårdsprodukter. Trots att koncentrationerna är låga kan utsläppen i miljön vara betydande.

 

 

EXPONERING

Människan får i sig ämnena främst via maten, ibland direkt från livsmedel eller indirekt via matförpackningarna. Människan kan också få i sig en mindre del av ämnena genom att andas in hushållsdamm.

Foster får i sig ämnena genom placentan och spädbarn via modersmjölken.

Man har hittat ämnena i båda människor, andra djur och i naturen.

PFOS och PFCA (perfluorkarboxylsyror) hittas i förhållandevis höga halter i djur, t ex i isbjörnar på Arktis.

 

 

SKADLIGT

PFOS är ett så kallat POPs ämne (Persistent Organic Pollutants), vilket innebär långlivade organiska föroreningar som kan ge upphov till cancer, reproduktionsstörningar och utvecklingsstörningar.

För dagen finns det inga bevis för att PFOA och liknande produkter utgör en akut hälsafara i de mängder de existerar idag i människor, andra djur och i naturen, men vi vill inte att dessa ämnen ökar för då kan de till sist bli akut farliga.

PFOA är troligen reproduktionsstörande och orsakar pre- och postnatala skador hos möss och råttor. PFOA kan inte med säkerhet betraktas som cancer framkallande, men bör betraktas som trolig humancancerogen.

Ämnena tas lätt upp av kroppen och ansamlas främst i lever och i blodet. De binder vid protein istället för som vanligast är med bioackumulerande ämnen i fett. Det är helt enkelt så att p g a sin förmåga att fungera avstötande mot fett så kan den inte blanda sig med fetter.

Man har börjat få indikationer på att dessa ämnen kan vara skadligt inom dessa områden:

Ämnet så vitt man vet hittills tar oerhörd lång tid att minska i kroppen och i miljön och vissa ämnen tror man aldrig försvinner.

Halterna är högre på barn är förälder i de få tester som hittills gjort. De är gjorda på männika, utter och säl, fast i för liten skala ännu för att kunna fungera som underlag för bevis. Att halten är högre hos avkomma än hos moder är ett högst ovanligt fenomen, när det normalt brukar vara tvärs om och vi vet inte vilka konsikvenser detta ger.

Den europeiska vuxna befolkningen har låga halter i blodet av dessa gifter så vitt man vet så här långt. Vid nuvarande nivåer bedöms det som osannorlikt att befolkningen drabbas av hälsoeffekter från PFOS och PFOA. Max 0,15 µg/kg och dag bedöms idag som riskfritt för en vuxan människa enligt EFSA (= Europeiska livsmedelsmyndigheten). Personer som äter mycket fisk bedöms kunna överskrida gränsen, i övrigt inte.

 

 

Nyheter hösten 2018

Abborrar i Sänksjön utanför Kallinge i Blekinge har påverkats av utsläpp av kemikalien PFAS har en studie av Göteborgs universitet kommit fram till hösten 2018.

I detta fall kommer PFAS från brandskum.

Abborrarna har fått sämre immunförsvar och en störd sköldkörtelfunktion.

Studier pågår också om huruvida även människor drabbas.

Nyheter.

 

 

210114 Nyheter vintern 2020-21. Bekämpning av PFAS.

PFAS är skadligt och finns i för höga halter lite här och där runtomkring i världen. 

Problemet är att man hittills inte hittat något sätt att förinta PFAS.

Man har i Sverige kommit på att starr (=en särskild sorts flerårigt gräs) som gärna växer där det är blött tar upp PFAS ifrån naturen.

Man tror nu att man kan odla starr där det är för höga halter PFAS, om det nu kommer fungera.

Man måste sedan göra sig av med starrgräset när man skördat det och det då är fullt med PFAS.

Man hoppas kunna bränna det i extremt höga temperaturer och på det viset få PFAS att utplånas.

Nu håller vi tummarna att detta är en metod som kan hjälpa till att rena vår jord.

Flera nyheter.

 

 

BEKÄMPNING I STORT

Eftersom det är frågan om farliga ämnen som sprids över hela världen räcker det inte långt att bara bekämpa detta i Sverige, eller ens bara inom EU. Kemikalieinspektionen i Sverige deltar i arbete med Stockholmskonventionen, som har fler än 170 länder som partners.

2004 förbjöd environment Canada import och tillverkning av 4 olika fluortelomerbaserade ämnen temporärt i 2 år. Efter det har myndigheten föreslagit ett permanent förbud mot de 4 ämnena. Canada är redan på det klara med att de kommer hantera andra ämnen inom samma kategori med förbud även i framtiden. Det gäller även ämnen som sedan kan brytas ner till PFCA.

I januari 2006 upprättade den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) ett frivilligt program med tillverkade av telomerer och fluorpolymerer. Programet innebär att företagen åtar sig att minska innehållet av PFOA och PFOA relaterade ämnen i produkter samt utsläpp från tillverkning drastiskt. 95 % minskning till år 2010 och avsluta all användning till 2015. Även ämnen som kan brytas ner till PFCA ingår i utfasningen.

I november 2006 bestämde foskare och myndigheter från OECD-länderna att rekkomenera fortsatt arbete om och kring PFOS.

12 december 2006 antogs ett direktiv att begränsa användning av PFOS och liknande ämnen genom förbud. Förbudet gäller också produkter som bryts ned till PFOS eller liknande ämnen i kemiska produkter och varor. Observera att förbudet inte gäller andra varor eller produkter. Exempel på sådant som inte ingår är t ex fotoindustri, förkromning, hydraloljor. Direktivet trädde i kraft 17 juni 2008.

Sedan juni 2008 är det förbjudet, men vissa undantag, att använda PFOS och ämnen som kan brytas ner till PFOS inom EU i kemiska produkter och varor.

PFOS är sedan maj 2009 inkluderat i Stockholmskonventionen för persistenta organiska miljögifter.

Svenska Kemikalieinspektionen har också nominerat PFOS som en kandidat till FNs LRTAP-konvention.

För PFOA finns det idag ingen reglering av användning inom EU.

 

 

BEKÄMPNING I DET LILLA

Vad kan då vi göra åt detta? Som jag ser det kan vi bidra med "en droppe i havet", men som kan hjälpa framför allt våra närmaste att hålla nere halten, sluta med skurmedel, fönsterputs, toa-rengöring o s v och gå över till det giftfria varmvattnet för all rengöring, d v s ånga istället för kemikalier.

Upphettad plast frigör mera av ämnena, så undvik t ex hundsängar i plast, hundskålar i plast, plastflaskor (för oss som ger vatten i flaskor istället för skålar), hundleksaker i plast o s v, allt sådant som senare ska tvättas med varmt vatten och då avger mer gifter än de gjorde från början.

Kolla allt ni köper och ifall de innehåller skadliga ämnen, köp inte!

 

Uppdaterad 2021-01-14

 

© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström