Noskvalster

Noskvalster är ett litet spindeldjur som lever i hundens nos och bihålor. Noskvalster är 1 - 1,5 m m lång och ca 0,5 - 0,9 m m bred och vit - gul. Eftersom den är relativt stor kan man se den med blotta ögat, men det är inte förrän hunden är så överfylld av noskvalster så hunden kan börja nysa ut dem så man ser de små rackarna, när de är färre (som de normalt är hos friska hundar) ligger de långt upp i näsan på hunden. Många hundar (i bra kondition) kan ha noskvalster utan att man vet om det, de har inga symtom alls men smittar andra hundar.

Smittvägar, smittspridning

Hunden smittar vid direktkontakt (t ex nos mot nos kontakt) och även med indirekt kontakt med smittade djur. Tyvärr vet man än så länge lite om djurets levnadscykel och därmed vet vi också lite om dess exakta spridningsvägar. Däremot finns det historik som visar på både direkt och indirekt smittspridning.

Sjävla djuret kan överleva ett tag utanför värddjuret framför allt i fuktig miljö. I extremt torr luft dör de däremot fort. T ex torkskåp eller torktumlare borde därför vara ett effektivt vapen för att bli av med smitta i den direkta närmiljön.

För att nämna några exempel av möjliga senarier, en människa klappar på en hund med noskvalster, eller hunden med smittan enbart luktar på byxan till personen, sedan går personen ifråga hem till sig själv varmed ens egen hund luktar där den främmande hunden har luktat, för det är så hunden "läser" dagens nyheter...

Man förstår då att t ex en vanlig rastpromenad i ett hundtätt område kan fungera som smittspridare något ohyggligt effektivt. Eller t ex brukshundsklubbar, hundutställningar o s v där det förekommer många olika hundar från olika miljöer på en relativt begränsad yta.

Hur drabbas hunden?

Enligt flera texter i ämnet från både jordbruksverket, Agria m f svenska texter så är noskvalster ofarligt. Nåja, det kan man ju kalla det, MEN därmed inte sagt att hunden inte LIDER av noskvalster. Något som min veterinär håller med om.

Hundens luktsinne minskar mer eller mindre, speciellt vid svåra angrepp. Hunden får ofta ett klart nosflöde. Hunden kan få dragningar (snorar inåt), hunden kan även få problem med tonsillerna och känna obehag när den ska svälja.

Absolut vanligaste är hostningar, dragningar, harklingar o s v. Ökning av sådana symtom förekommer också från och till på hundar som inte visar några andra symtom. Att ha behov av ständigt upprepade harklingar m m bör som jag ser det inte vara en sinnekur för en hund att leva med.

Har hunden extra svåra angrepp kan den vara så irriterad så den gnuggar nosen och kan få små sår i häftigheten.

Hos jakthundar (eller andra brukshundar som använder nosen lite extra) ställer detta till stora problem, hunden som kanske tidigare jagat bra kan helt plötsligt inte jaga!

Bortsett från de flesta jakthundars behov av luktsinne så behöver VARJE hund ha sitt luktsinne, då varje hund indentifierar sig själv, sin familj, sin närmiljö och allt annat i dofter. Att ta bort luktsinnet från en hund är att likna vid att binda för ögonen på ett barn, då synen är människans främsta sinne och barnens mentalitet och utveckling är det närmaste hundens som vi människor upplever.

För att uttryck det enkelt, hunden kan bli totalt mentalt rubbad.

Felletande efter noskvalster

Det är inte helt enkelt att fastställa om en levande hund har noskvalster eller inte, en obduktion av en död hund visar direkt om hunden haft noskvalster. Anledningen till att det är svårt att fastställa är för att de oftast ligger så långt upp i nosen på hunden, speciellt hos i övrigt friska hundar. Det vanligaste verkar vara att man helt enkelt provbehandlar en hund som har symtom. Alla hundar som hunden umgås med ska också behandlas före de umgås igen.

Har hunden extremt angrepp kan det ibland vara synlig för blotta ögat, titta efter "vita fläckar" inne i nosen. Det förekommer också att hunden har gnuggat sig om nosen så mycket så den fått sår av irritation om den är extremt angripen.

Man kan spola näsan för att se ifall man får ut några noskvalster men fast hunden har noskvalster är det inte säkert att man får ut någon parasit med spolningen. Spolningen i sig är inte en trevlig upplevelse för en hund.

Det enda sättet på att vara fullständigt 100 % säker på om hunden har noskvalster eller inte är att obducera skallen, vilket alltså innebär att döda hunden först.

Skadebegränsning

Vi måste skydda våra hundar från lidande. Därför är det först som sist OTROLIGT viktigt att man informerar om en hund kan vara smittad för att kunna vidta rätta åtgärder och begränsa skadorna.

Tar man till sig en hund med misstanke om noskvalster och har många hundar, som jag, så måste man vara extremt noga och försiktig. Hunden måste hållas issolerad, rasta på område där de andra hundarna inte går, tvätta händer och byta kläder och skor vid förflyttning från misstänkt smittad hund till de friska hundarna. Har man direkt tillgång till separat rastplats från hemkarantänen är det ett stort plus.

Ska man ta hunden med misstänkt smitta förbi utrymmen där även de andra hundarna vistas går det, om det är en liten hund att bära den i en bur med en filt över eller om man inte har en bur, bara en filt som man håller runt hundens skalle vid passage, så den inte kan droppa eller nysa ut en enda droppe till området där de friska hundarna vistas. Små hundar är oftast mer vana vid "kläder" kring kroppen så de kan ofta lättare acceptera en filt än stora hundar. Är det en stor hund får man vänja den vid att ha något över skallen på den utan att den blir skrämd eller trängd av det när man passerar, men trots det tar man en risk som man helst borde undvika. Filten ska sedan behandlas som smittad och saneras därefter. En extra rymlig munkorg klädd med filt eller liknande kan man också ha över nosen på en hund när den passerar de friska hundarna. På en stor hund är det bra ifall man kan torka fötterna på den innan passage genom de friska hundarnas område.

Har man smittade hundar i trakten eller i miljö där man vistas så kan hunden vara smittad. Man ska undvika ställen där det förekommer hund med smitta, annars kan noskvalstren bli som en epedemi bland hundar. Detta bekräftas också genom att veterinärer kan få in många fall  med hundar som fått noskvalster under en tid, oftast sommar / höst, där alla hundar varit på samma ställe, t ex en hundutställning, hundklubb eller använt ett särskilt promenadstråk.

Behandling

Numera finns det flera behandlingar, bl a tabletter som effektivt tar bort noskvalster, tabletter som veterinär skriver ut utan minsta fara för hundens liv, till skillnad mot förr i tiden. Det finns också "spot-on" preparat och sprutor. Allt kräver veterinär (skrivet augusti 2013) för att kunna behandla detta.

Allt nära hunden bör tvättas, eller i vilket all behandlas med torka (t ex torkskåp eller torktumlare) för att ta död på parasiten. Äggen däremot vet man inte om de överlever torkning, eller om de smittas, eller om de kläcks utanför värddjuret m m.

En hund under behandling ska inte bli smittad igen, men så fort hunden är klar med sin behandling kan den ta emot ny smitta och återinfekteras av noskvalster. Finns alltså smittan i området man har kring hunden ute och inne så är återsmittan snart ett faktum. Byte av rastvägar och sanering inomhus, i bil o s v är något som man naturligtvis ska göra under behandlingstiden. Bästa saneringseffekt uppnås när man sanerar i början av behandling och upprepar i slutet av behandling.

Uppdaterad 2018-06-06