AD = armbågsledsarthros

 

AD är samma som en onormal förslitning av ledbrosket i armbågsleden.

Själva förslitningen syns inte på en röntgenbild men förslitningen ger benpålagringar som syns tydligt på en röntgenbild. Benpålagringen blir värre och värre ju längre hunden går med förslitningen i ledbrosket. En alldeles frisk hund kan även den på ålderns höst få benpålagringar, det gäller speciellt på hårt arbetande brukshundar och även gamla avelstikar.

AD uppträder oftast mest hos storvuxna raser. Arvbarheten är relativt hög vad gäller AD. Ad är generellt vanligare hos hanhundar än tikar.

Det är inte ovanligt att framför allt unga hundar med AD, speciellt de med mer pålagring visar stelhet och hälta, framför allt efter en lång natts sömn eller efter hård motionering. Förväxlingar med växtvärk år vanliga.

Om en hund visar symptom som ung bör man omedelbart uppsöka veterinär och eventuellt operera, kommer man åt problemet innan hunden blir för gammal kan man få fantasiskt bra resultat av operation. Har dock benpålagringen redan satt igång kan man aldrig få hunden helt frisk.

Svenska kennelklubbens gradering av AD är:

UA = Inga påvisbara förändringar
Lbp = Lindrig benpålagring
Mbl = Måttlig benpålagring
Kbl = Kraftig benpålagring

Enligt mitt tycks ska inte hundar med AD användas i avel. Speciellt inte de med uttalade problem. Det är ärftligt.

 

Jag hör ibland folk som påstår att hundar som kan ligga si eller så, eller de som kan hoppa si eller så är friska, det där tycker jag inte stämmer, utifrån min egen erfarenhet så finns det massor av hundar som är nog så akrobatiska fast de har fel, men har hunden besvär är det däremot vanligare att hunden har något fel också.

 

Uppdaterad 2018-06-05