Valpningar

Några exempel ur verkliga livet

Ibland kan man lära sig mera av andras erfarenheter än av teoretiska skrifter.

En dvärghunds tik var väldigt liten varför uppfödaren var orolig för att para tiken, men efter mycket övervägande skedde det så, tiken blev parad. Ca 2 månader efter var det då dags för valpning. En valp kom, sedan var det stopp. Efter ½ timme blev matte orolig, ringde till veterinären, och åkte iväg. Halvvägs till veterinären kom det ut en ny valp, efter ytterligare ett tag kom det ut en död valp som var till hälften uppruttnad, och till sist en valp till, som var död. Två levande valpar blev alltså resultatet och en självvalpande tik.

Hade hon hunnit fram till veterinären hade det varit mycket stor risk för att tiken hade snittats, helt i onödan, nu står uppfödaren med en avelstik, istället för en pensionär.

Tiken i fråga ville först inte veta av sina valpar, men efter några timmar började den intressera sig för sina barn och allt blev bara familjelycka.

En dvärthunds tik snittades, med 6 valpar. Året efter paras hon om och blir igen snittad, igen med 6 valpar. Man undrar varför man parar om en sådan tik?

Samma som ovan, igen, samma uppfödare, samma ras...

En dvärghunds tik fick alla möjliga extra matsorter under dräktigheten (en sort de första 42 dygnen av dräktigheten och en annan sort från 42 dygnet och vidare), valparna växte sig större än någonsin. Tiken hade valpat 2 gånger tidigare, med normala valpningar och normala vikter på valparna. Denna gång var valparna i snitt 25 % större än vid de tidigare valpningarna. P g a detta dog 2 av de 3 valparna under förlossningen, eftersom det blev så trångt så tiken inte orkade med att få ut valparna i en krystning. Ibland är inte dyrare, krångligare och "finare" bättre...

Uppdaterad 2014-03-21