UTSTÄLLNING bakgrund

Hur startade hundutställningar, kennelklubbar, ras standards, gruppindelningar och var startade allt?

 

En hundutställning är helt enkelt en bedömning av rashundar utifrån varje ras egen rasstandard. Till största delen berör det utseende och rörelser, till liten del också temperamentet. Bedömningen sker normalt av utbildade utställningsdomare.

 

Crufts hundutställning i Birmingham, England är den största och mest berömda utställningen i världen varje år.

Den startade 1886 av Charles Cruft. Den första Crufts utställningen hölls 1891 på Royal Agricultural Hall, Islington.

När Charles Cruft dog 1938 tog hans fru över utställningen och organiserade 1939 års Cruft utställningen, men sålde utställningen efter tre år till kennelklubben.

Första Crufts utställningen organiserad av kennelklubben gick av stapeln 1948 och efter det har utställningen växt från klarhet till klarhet.

 

Detta gäller 2010.

AKC (amerikanska kennelklubben, The Amerikan Kennel Club) erkänner 167 raser.

Enligt vissa räkningar finns det ca 400 hundraser i världen.

 

Rasstandarden för varje ras fastställs i ursprungslandet (FCI utser ett ursprungsland som det land som ansvarar för rasens standard, det behöver för den delen inte vara själva ursprunget till hund), godkänns av FCI och blir därmed gällande i alla länder som FCI är huvudorganisation åt.

 

FCI är en förkortning Fédération Cynologique Internationale. Organisationen har sitt säte i Thuin, Belgien.

FCI grundades 1911 av kennelklubbarna i fem länder: Tyskland, Österrike, Belgien, Nederländerna och Frankrike. Idag är kennelklubbar i ca 80 länder anslutna.

 

Detta gäller 2010.

FCI delar in hundraserna i 10 olika grupper och i undergrupper under varje rasgrupp. SKK (tillsammans med Finska kennelklubben) tillämpar inte undergrupperna.

FCI använde tidigare en annan gruppindelning än idag, den tidigare gruppindelningen var antagen 1965. De bestod i vallhundar, vakthundar, skyddshundar, brukshundar, terrier, taxar, jakthundar för högvilt, jakthundar för småvilt, stående fågelhundar, engelska stående fågelhundar, övriga jakthundar och dvärghundar.

Idag använder FCI en indelning om 10 grupper.

 

GRUPP NR RASGRUPP
1 Vall-, boskaps- och herdehundar
2 Schnauzer, Pinscher, Molosser, Bergshundar och Sennenhundar
3 Terriers
4 Taxar
5 Spetsar och raser av urhundstyp
6 Drivande hundar, sök- och spårhundar
7 Stående fågelhundar
8 Stötande och apporterande hundar
9 Sällskapshundar
10 Vinthundar

 

SKK är en förkortning av Svenska kennelklubben. Den grundades den 13 december 1889 av Adolf Patrik Hamilton, klubben var till för jakthundar, men utökades så småningom till att gälla alla raser.

SKK samarbetade med Nordisk kennelunion (NKU) under 1968 - 1994. Länder som fanns i NKU var Danmark, Norge, Finland och Sverige.

De hade en egen rasgruppsindelning på den tiden, spetshundar, drivande hundar, fågelhundar, brukshundar, terrier, vinthundar, sällskapshundar och dvärghundar.

 

USA och Storbritannien är de erkänt största hundländerna i världen. De är inte anslutna till FCI och har också andra ras standarder och indelningar i rasgrupper.

FCI erkänner dock USA och Storbritanniens klubbar men inte United kennel club, UKC, som är en konkurrerande klubb till Amerikanska kennelklubben i USA.

Detta gäller 2010.

 

Detta gäller 2010.

SKK och finska kennelklubben har och har haft ett nära samarbete. Finska kennelklubben = FKK och Suomen Kennelliitto (SKL).

 

Detta gäller 2010.

Brittiska kennelklubben, KC, The Kennel Club, delar in hundar i grupper om;

 

Detta gäller 2010.

Amerikanska kennelklubben (AKC) delar in raserna i:

 

Internationellt erkänns också en beteckning på hundraser avseende typ av hund. Vanliga typ benämningar är:

 

Internationellt erkänns också en beteckning avseende bruksegenskap på hund. Vanliga egenskaps benämningar är:

 

Här är gruppindelningen som FCI tillämpar idag. Det finns kompletteringar med NKU gruppindelning som fanns till 1994 och komplettering av andra grupplaceringar i KC eller AKC.

 

Grupp 1 är vall-, boskaps- och herdehundar.

Sektion 1 innehåller Vall- och herdehundar.

 

Sektion 2 innehåller boskapshundar utom sennenhundar.

Ej erkända av FCI.

 

Grupp 2 är Schnauzer, Pinscher, molosser, bergshundar och sennenhundar.

Sektion 1 innehåller Schnauzer och Pinscher.

Pinscher

Schnauzer

Smoushond

Tchiorny Terrier

Sektion 2 är Molosser- och bergshundar.

Molosserhundar

Stora herdehundar och bergshundar

Sektion 3: Sennenhundar

Raser en godkända av FCI.

 

Grupp 3 är Terrier

Sektion 1 innehåller Högbenta Terrier.

Sektion 2: Lågbenta terrier.

Sektion 3: Terrier av bulldoggstyp.

Sektion 4: Terrier av dvärgtyp.

Ej erkända av FCI.

Amerikansk pitbullterrier (UKC)

 

Grupp 4: Taxar.

 

Grupp 5, spetsar och raser av urhundstyp.

Sektion 1: Nordliga slädhundarsspetsar.

Sektion 2: Nordliga jaktspetsar.

Sektion 3: Nordliga gårdshundar och vallande spetsar.

Sektion 4: Europeiska Spetsar.

Sektion 5: Asiatiska spetsar och närstående raser.

Sektion 6: hundar av urtyp.

Sektion 7: Jagande hundar av urtyp

Sektion 8: Jagande hundar av urtyp med ridgeback.

Ej erkända av FCI:

 

Grupp 6: Drivande hundar, samt sök- och spårhundar

Sektion 1: Drivande hundar.

Storvuxna raser

Mellanstora raser

Lågbenta raser

Sektion 2: Viltspåshundar.

Sektion 3: Besläktade raser.

Ej erkända av FCI.

 

Grupp 7: Stående fågelhundar.

Sektion 1: Kontinentala stående fågelhundar.

Raser av Braquetyp

Raser av spanieltyp.

Sektion 2, brittiska och irländska pointer och setter.

 

Grupp 8: Stötande och apporterande hundar.

Sektion 1: Apporterande hundar.

Sektion 2: Stötande hundar.

Sektion 3: Vattenhundar.

 

Grupp 9, Sällskapshundar.

Sektion 1: Bichon och närstående raser.

Sektion 2: Pudlar.

Sektion 3: Belgiska dvärghundar.

Sektion 4: Nakenhundar.

Sektion 5: Tibetanska raser.

Sektion 6: Chihuahuor.

Sektion 7: Brittiska dvärgspaniel.

Sektion 8: Japanese chin och Pekingese.

Sektion 9: Kontinentala dvärgspaniels och russky toy.

Sektion 10: Kromfohrländer.

Sektion 11: Dvärghundar av molosstyp.

Ej godkända av FCI

 

Grupp 10: Vinthundar.

Sektion 1: Länghåriga vinthundar, vinthundar med pälsbehäng

Sektion 2: Strävhåriga vinthundar.

Sektion 3: Släthåriga Vinthundar.

 

Uppdaterad 2013-04-20