Bedömning

 

Vad är det som är fel i utseendet på "mina" raser för närvarande? Det är som det går mode i hundar, i vågor. Helt plötsligt ska hundar vara något helt annat än vad rasstandarden förespråkar, och tyvärr kan sådana tillstånd härska i flera år och över hela världen, ibland har t o m rasstandards ändrats för att passa den "modärna" typen av hund som man avlat fram, det är då jag brukar krokna.

 

 

JAPANESE CHIN

Japaneser har får tillfället fått stort problem med storlek, de har helt enkelt blivit större än nogonsin, ett problem som smygit sig på ungefär lika länge som sedan rasstandarden ändradet i Sverige till att rasen skulle vara mindre!

Dessutom har det börjat betraktas som "fint" när en Japanese har en nosrynka som är stor, lång och kraftig, som på en Pekingese. Våra raser har var och en sitt eget uttryck, och ska så ha. Japaneser ska INTE se ut som Pekingneser. Rynkan är helt klart osund och vi ska inte avla så våra Japaneser blir osunda.

Sedan finns det ett till problem, som jag ser det, det är ryggarna. Ryggarna är på tok för långa i regel, det står KLART OCH TYDLIGT att rasen ska vara fyrkantig, d v s lika lång som hög. Många är duktiga på att trycka ihop hundarna så det inte syns så väl, men en bra domare ska kunna se igenom detta. Många av de långa ryggarna är heller inte raka. Långa och krokiga ryggar är ett problem på Japanese som också för med sig flera osundheter så som diskbrock, nackproblem, patella, HD-defekt o s v. Se mer om sjukdomarna här.

Sedan har vi dessa övervinklade Japaneser, därmed rör sig med "drive". Rasen ska trippa... För övervinklade hundar har lättare att få felbelastning på leder och därmed lättare att få både HD defekt och patella problem, läs mer här.

Rasen SKA inte ha svansen neråt, heller inte vara rädd eller agressiv. Något att tänka på för vissa domare. Rasen ska INTE vara rädd och DEFENITIVT inte agressiv.

 

 

YORKSHIRE TERRIER

På Yorkshire Terrier önskar man att pälsens kvalitet kunde återvända till rasstandarden och inte efterlikna idealet på en fint pälsad Lhasa Apso. En päls som ska vara enkel och snällare för allergiker blir plötsligt motsatsen.

Pälsen ska vara rak och i dagens läge är de flesta Yorkar behandlade med plattång för att vara raka! Det är helt befängt. Anledningen är naturligtvis att pälsen är ullig, d v s inte som en Yorkshire Terriers päls ska vara enligt rasstandarden.

Så är det storleken, rasen har generellt blivit för stor. Mina Yorkar som är på större sidan men inom rasstandarden ser ofta små ut bredvid de andra i utställningsringarna eller t o m MYCKET små. Så ska det inte vara, då har något gått snett i aveln.

Så var det detta med pälsarna som jag inte riktigt förstår. Det stor KLART OCH TYDLIGT i rasstandarden att rasen ska ha medellång päls. Var är den i utställningsringarna? Vissa domare premerar dessutom enbart Yorkar som har pälsar som ligger ner på underlaget. Det står solklart för alla och en var att detta inte är meddellängd och att dessa hundar aldrig får vara hund!

Mina hundar bär med stolthet ett smärre slitage i sina pälsar, eftersom de lever som hundar, och är ändock över medellängd i sina pälsar.

Kvalité förändringen tycker jag dock är ännu allvarligare problem än pälslängden.

Sedan temperament och sundhet, jag har sett åtskilliga Yorkshire Terrier som varit uttalat rädda eller så illa konstruerade så de inte kunnat gå! Trots de blir de champions på rekordtid, hur är detta möjligt?! En katastrof, som jag ser det. En Terrier ska inte vara rädd och ingen hund ska vara så osund att den inte kan gå! Skärpning, York domare!

 

 

CHIHUAHUA

På Chihuahua finns det så många domare och så hård konkurens i dagens läge (2012), så idag läser visst de flesta domare rasstandarden noga på den rasen, innan de dömer där. Bedömningarna på den rasen är oftast av mycket högre klass numera än för många andra raser.

Vissa domare har dock tolkat rasstandarden olika mot vad jag gör, men vi kan väl inte alla vara lika i varje detalj. Jag minns en utställning där enbart Chihuahua med dvärgspets pälsar placerades högt (2009), det gillade jag inte, fast å andra sidan var hundarna som placerades högt otroligt bra på andra vis, då blir det lättare att svälja...

 

 

PODENGO PORTUGUÈS GRANDE

På Podengo (grande) finns det många Nordiska domare som är så osäker på rasen för att den är så extremt ovanlig, så även om de ser en av TOPP KLASS så vet de inte det och törs därmed inte ta fram dem. Anledningen torde vara, som jag ser det, att de inte är kapabla att utläsa en rasstandard korrekt och har för lite praktisk erfarenhet av rasen. tråkigt då vi utställare betalar lika mycket för att få den hunden bedömd, lika mycket som andra.

 

 

ITALIENSK VINTHUND

På Italienska vinthundar finns det många domare som fortfarande konsekvent tar fram för stora, det är ju allvarligt, då det är ett diskvalificerande fel för rasen. Man trodde väl att problemet skulle uppmärksammas så pass mycket efter mätningen på utställningar under 2 års tid, det har blivit bättre, men det är fortfarande många domare som skiter i ifall Italienare är för stora.

Sedan finns det vissa Italienare som är både agressiva och riktigt, rejält rädda, och trots det tas fram, man undrar varför?

 

 

PAPILLON / PHALÉNE

På Papillon och Phaléne har jag fortfarande ett litet öga, där tycker jag det är märkligt att sedan rasstandarden ändrades så raserna skulle vara större så har rasen på utställning plötsligt blivit mindre och sötare! Där är utvecklingen den motsatta mot Japanese chin både var det gäller omskrivning av storleken på rasen som rasstandarden medger och modets utveckling på utställning.

 

 

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

Jag kan också nämna lite om Cavalier, då jag hade och födde upp rasen tidigare i många år och fortfarande har ett öga på rasen.

När jag började med rasen så skulle rasen vara minimum 5,5 kg och maximum 8 kg, fast med tillägget att en liten hund inom viktgränserna förespråkades.

Mina Cavalierer vägde kring 7 ½ - 8 kg och de var alltid minst på utställningar. Många andras Cavalierer var minst en halv gång till så stora i utställningsringarna.

Då bestämdes det att en mankhöjd skulle anges istället, då mättes nämnda hundar som då var för stora, och mankhöjden som då blev gällande var aldeles för stora enligt gamla rasstandarden. Hela rasen skulle helt plötsligt få ett helt annat helhets intryck, då en liten och nätt hund skulle bli stor och klumpig i modellen istället. En dvärghund som idag mer tenderar att bli en mellanstor ras.

 

 

ALLMÄNT

Kanske SKK skulle ordna kurser i att tolka rasstandard? Det skulle vara intressant för både uppfödare och domare. Fast det ingår ju i domarutbildningen. Uppfödare ska vara väl förtrogna med sin ras standard, men trots det är det många uppfödare som har problem med att tolka rasstandards.

Jag hör ofta uppfödare och domare som påstår att våra raser ska vara si eller så, fast det klart står att läsa svart på vitt att det är motsatsen, enligt rasstandarden. Vissa hävdar då "fria skön". Jag han inte anse att det i den benämningen ingår att tolka rasstandarden "stick i stäv". För att nämna några exempel:

Så kan man gå på i exempel efter exempel, listan kan bli hur lång som helst.

Rasstadards för några av "mina" raser finns här för den som vill läsa på och jämföra mina påståenden och därmed bilda sin egen uppfattning i ämnet.

 

 

Det är helt klart för mig att vilken domare som helst kan starta en process som leder till en omskrivning av hundrasen. De uppfödare som själva inte är kompetenta att läsa och förstå sin ras standard eller så osäkra så de inte vågar lita på sin egen bedömning, deras uppfödning blir helt och hållet liggande i händerna på domare som ibland plötsligt hittar på sina egna varianter på vissa raser. Rasen kan därmed fördärvas och inte längre kvarhålla sin rastyp och karaktär som är så viktig för att rashundars uppfödning ska ha någon mening och mål.

Vi ska vara rädd om våra rashundar och se till att behålla var och ens egenart!

Vi alla måste också också kunna visa upp sunda och trevliga hundar, som är en stolthet för dig som hundägare, för uppfödare och för rasen, inte hundar som skrämmer bort allmänheten från rasen och rashundar.

 

Uppdaterat 2019-03-27

 

© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström