Rasstandard Italiensk vinthund Egen tolkning

Rasstandard		Egen tolkning
Helhetsintryck:	Italiensk vinthund skall vara högbent och kvadratisk. Till formen påminner den om en greyhound eller sloughi i miniatyr. Rasen kan stå modell för begrepp som grace och förnämitet.	Standarden är motsägelsefull t o m i helhetsintrycket. Högbent, kvadratiskt och Sloughi passar bra ihop. Greyhound är däremot annorlunda, långsträckt i kroppen.
Viktiga måttförhållanden:	Kroppslängden skall vara densamma som, eller något mindre än, mankhöjden. Skallens längd skall utgöra hälften av hela huvudets längd. Huvudets längd kan uppgå till 40% av mankhöjden.	Proportionerna beskrivs här mer åt Slughi än Greyhound i proportionerna, alltså är det väl det vi ska gå efter och bortse från Greyhound.
Uppförande / karaktär:	Rasen skall vara reserverad, tillgiven och foglig.	Terrier temperament är inte önkvärt på denna ras.
Huvud:	Huvudet skall vara långsträckt och smalt. Längden kan uppgå till 40% av mankhöjden. Skallens och nospartiets plan skall vara parallella.	Långsträckt huvud, i övrigt normalt.
Skallparti:	Skallen skall vara flat. Skallpartiets längd skall utgöra hälften av hela huvudets längd. Partiet under ögonen skall vara väl utmejslat.	Normal skalle. I övrigt väl mejslat under ögonen.
Stop:	Stopet skall endast vara mycket svagt markerat.	Knappt stop.
Nostryffel:	Nostryffeln skall vara mörk, helst svart, med vida näsborrar.	Mörk, vida öppningar.
Nosparti:	Nospartiet skall vara spetsigt.	Spetsigt.
Läppar:	Läpparna skall vara tunna och strama. Läppkanterna skall vara mycket mörkt pigmenterade.	Tunna, strama. Mörka pigment.
Käkar / tänder:	Käkarna skall vara långsträckta och förhållandevis kraftiga i relation till hundens storlek. Tänderna skall vara friska och sluta i ett komplett och regelbundet saxbett.	Kraftiga käkar. Saxbett.
Kinder:	Kinderna skall vara torra.	Normalt.
Ögon:	Ögonen skall vara stora och uttrycksfulla med mörk iris och pigmenterade ögonkanter. De får varken vara utstående eller djupt liggande.	Stora och mörkt pigment. Ej utstående, en insjunkna.
Öron:	Öronen skall vara mycket högt ansatta, små och tunna. De skall vara vikta i längdriktningen och bäras liggande tätt an mot nacken och halsens övre del (rosenöra). Vid lystring reses öronen till hälften medan spetsen hålls vågrätt åt sidan.	Höga, små, tunna rosettöron.
Hals:	Halsen skall vara konformad och av samma längd som huvudet. I profil skall halsens övre kontur vara lätt välvd. Övergången till manken skall vara tvärt markerad. Halsen skall vara muskulös. Huden på halsen skall vara torr, tunn och utan löst halsskinn.	Hals samma längd som huvud. Halsens överlinje lätt välvd. Tvär markerad manke. Muskulös. Torr. Skinn tunt och åtsittande.
Kropp:	Kroppslängden skall vara densamma som, eller endast något mindre än, mankhöjden.	Fyrkanting eller svag rektangel på högkant. Här igen understryks att resen INTE ska ha proportioner som en Greyhound.
Överlinje:	Överlinjens främre del skall vara plan, men rygg - ländpartiet skall vara välvt. Ländpartiets välvning skall harmoniskt övergå i det starkt sluttande korset.	Överlinjen ska bilda ett svagt S. Inga hårda kanter. Högsta punkten ska ligga vid främre ländkotan.
Mankhöjd:	Manken skall vara tämligen väl markerad.	Nacke / rygg ska bilda L.
Rygg:	Ryggen skall vara välmusklad och plan i sin främre del.	Ryggen plan bakom manken.
Ländparti:	Ländpartiet skall vara välvt.	Normalt.
Korset:	Korset skall vara brett, muskulöst och starkt sluttande.	Starkt sluttande.
Bröstkorg:	Bringan skall vara smal och djup. Bröstkorgen skall nå ned till armbågarna.	Djup.
Svans:	Svansen skall vara lågt ansatt och tunn även vid roten samt gradvis avsmalnande mot spetsen. Den övre delen av svansen skall bäras hängande rakt ner, medan den undre delen skall vara uppåtböjd. Svansen skall vara så lång att den når något över höftbenskammen när man för den mellan bakbenen och upp mot höften.	Pisklik svans. Övre respektive undre del är förvillande här. Först pratar man om roten och spetsen av svansen, sedan om övre och nedre delen. Man får anta, efter beskrivningen, att övre delen är roten, nedre delen är spetsen.
Extremiteter
Framställ:	Frambenen skall vara raka med torr muskulatur. Benstommen skall vara mycket fin.	Tunn benstomme.
Skulderblad:	Skuldrorna skall endast vara lätt sluttande, med väl utvecklad, torr och tydligt framträdande muskulatur.	Normal vinthundsmodell.
Överarm:	Vinkeln mellan skuldra och överarm skall vara mycket öppen och parallell med kroppens medellinje.	Normal vinthundsmodell.
Armbåge:	Armbågarna skall varken vara inåt- eller utåtvridna.	Normal.
Underarm:	Frambenens längd, mätt från marken till armbågen, skall endast något överstiga avståndet mellan armbågen och manken. Benen skall vara helt raka sedda såväl framifrån som från sidan.	Ganska normalt.
Mellanhand:	Framifrån sedd skall mellanhanden vara en obruten fortsättning på underarmens vertikala linje. Från sidan sett skall mellanhanden vara lätt vinklad.	Normalt.
Framtassar:	Framtassarna skall vara små och nästan ovala med höga, väl knutna tår. Trampdynorna skall vara pigmenterade. Klorna skall vara svarta eller mörka beroende på pälsfärgen samt med hänsyn tagen till att vit färg är tillåten på tassarna.	Små, höga.
Bakställ:	Bakifrån sedda skall bakbenen vara raka och parallella.	Normalt.
Lår:	Låren skall vara långa och torra. De skall ha väl markerade men ej alltför välutvecklade muskler.	Normal vinthundsmodell men med icke allt för utvecklade muskler.
Underben:	Underbenen skall vara synnerligen väl vinklade med fin benstomme och tydligt framträdande muskulatur.	Välviklat!
Has / mellanfot:	Has och mellanfot skall vara placerade i förlängningen av en tänkt lodrät linje från sittbensknölarna och neråt.	Normalt.
Baktassar:	Baktassarna skall vara mindre ovala än framtassarna, för övrigt som framtassarna.	Normalt i förhållande till framtassarna.
Rörelser:	Rörelserna skall vara fjädrande och harmoniska, inte höga steppande frambensrörelser (s k hackneyrörelser). Galoppen skall vara snabb med påtaglig spänst.	Fjädrande, spänstiga.
Hud:	Huden skall vara tunn och stram på alla delar av kroppen utom på armbågarna där den inte skall vara fullt så stram. Huden på halsen skall vara torr, tunn och utan löst halsskinn.	Huden tunn och stram.
Päls
Pälsstruktur:	Pälsen skall vara kort och fin över hela kroppen utan minsta tendens till behäng eller fransar.	Ej underull.
Färg:	Pälsfärgen skall vara enfärgat svart, grå, skiffergrå eller isabella i alla tänkbara nyanser. Vitt är tillåtet endast på bringan och tassarna.	Vad är tassen på en hund? Är det till "handloven" eller enbart tårna?
Storlek / vikt
Mankhöjd:	Hanhund och tik: 32-38 cm	Detta mått är viktigt på denna ras, eftersom avvikelse, om en endast med några milimeter faktiskt är diskvalificerande på denna ras.
Vikt:	Hanhund och tik: max 5 kg	Det är inte lätt att ta med våg på utställning, men håll för all del inte hundar magra för att de inte annars stämmer med rasstandarden! Hundar ska ha mat!!! Uppfödarna har här företräde i att upprätthålla korrekt storlek genom att väga sina avelsdjur.
Fel:	Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. - Passgång som ständig gångart - Höga steppande frambensrörelser, s k Hackneyrörelser	Hackneyrörelser och passgång är fel.
Diskvalificerande fel:	- Påtaglig konvergens eller divergens mellan skallplan och nosplan - Helt eller till hälften avpigmenterad nostryffel - Konkav eller konvex nosrygg - Sporrar på bakbenen - Svans som bärs över ryggen - Flerfärgad päls - Vit pälsfärg förutom på bringan och tassarna (se ovan) - Mankhöjd som understiger 32 cm eller överskrider 38 cm, hos hanhund såväl som hos tik - Över- eller underbett - Blå ögon - Total avsaknad av pigment på ögonkanterna - Svanslöshet, medfödd eller beroende på kupering	Diskvalificerande: Krokig överlinje på hela huvudet. Avpigmentering. Krokig näsrygg i profil. Baksporrar. För glad svans. För mycket vitt. Mankhöjd som är för liten (under 32 cm) eller för stor (över 38 cm). Överbett. Underbett. Blå ögon. Pigmentförlust på ögonkanter. Svanslöshet av vilken orsak som helst.
Nota bene:	Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.	Normalt och självklart. En domare som missar detta är en riktig klant.
Testiklar:	Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.	Normalt.