Sommarhundar

 

Förr pratade man mycket om sommarkatter. Den vanligaste modellen av detta var att man "tog hand om" en kattunge som man i princip fick gratis överallt när semestertiderna kom, blev den sjuk eller på annat sätt besvärlig (= psykiskt sjuk ofta beroende på antingen fysisk smärta eller som oftast p g a felbehandling) så mördade man den, ibland under väldigt plågsamma omständigheter eller ställde ut dem i naturen och övergav dem. Ibland tog man sig en ny kattunge direkt efter. När sedan livet återgick till det vanliga på sensommaren så gjorde man sig av med katten, enligt samma princip som om katten blivit sjuk.

 

Sommarhundar istället för sommarkatter verkar vara ett nytt beteende av människor, något som bör uppmärksammas och belysas innan det får allt för stort fäste bland människor. Vi uppfödare borde vara uppmärksamma och försöka se igenom ifall denna hundköpare tillhör kategorin sommar - hundägare, om vi är måna om våra hundar.

 

Idag betingar även äldre djur ett visst värde ekonomiskt, så därför är modellen aningens annorlunda, men tankeprincipen är den samma.

 

Sommarvalp modellen tycks bestå av två typer.

Uppfödaren som tar en eller flera kullar på våren / sommaren, behåller många valpar, till hösten/ vintern säljer de dem, många gånger billigt då de ska bort snabbt helt plötsligt. Många gånger är hundarna i dåligt skick när de säljs, allra oftast mentalt dåligt skötta.

Den andra är de som köper gullig valp eller fler valpar på våren / sommaren, när valparna blir över 4 månader och kommer in i livligaste ålderna står ägarna oftast ut ett tag, så kommer valpen in i trotsåldern vid ca 7 månaders ålder, då ska hunden bort, plötsligt är ägaren (eller någon i dess hushåll) allergisk eller så har något hänt familjen eller dess närmaste. Katastrofer som vi alla drabbas av och som då tjoas upp till något så stort så man plötsligt inte kan ha hund. Hundar som inte kommer överrens o s v. Alla modeller av ursäkter tas till och gemensamt tycks ofta vara att hunden ska bort snabbt, många gånger billigt. Inte ovanligt är hundarna då dåligt skötta, allra vanligast är dålig mental skötsel.

 

När det gäller vuxna hundar så specialicerar sig denna typ av människa med att skaffa in en hund eller ett gäng hundar på våren och sommaren, och sedan sa de bort på hösten / vintern. Inte helt ovanligt har de "bara" haft hunden och inte gjort ett dugg för hunden under tiden, inte helt ovanligt har de varit dåligt skötta, inte fått tillräcklig skötsel, under sommaren. Det kan vara dålig skötsel både mentalt och rent fysiskt, vanligaste är mental vanskötsel.

 

Angående pensionärer (hundar som är pensionerade från kennlar), så tar denna typ av människor pensionerade hundar och bara har dem, vi vet ju alla att många äldre hundar ibland behöver det där lilla extra i t ex tandvård och dessutom rent allmänt behöver samma vård som alla hundar har rätt till, t ex att få vara rena.

 

Jag själv har lämnat ut flera hundar som varit i utmärkt skick och fått tillbaka dem i vanskött skick.

Jag har flera liknande exempel, och de gör mig alla lika bedrövad.

 

SÄLJ INTE SOMMARHUNDAR! Avla med förnuft. Inse hur många hundar ni kan ha och ta inte fram eller hem flera än vad ni har plats, tid, råd, kunskap och intresse för, under alla årstider och förhållanden.

 

Summan av allt är, ta hand om era hundar genom hela livet och även då igenom alla årstider! Hunden väljer inte dit den kommer, den får bara ta det som det är. Den är helt oskyddad mot männikans nycker och dåliga självinsikt.

 

Uppdaterad 2014-01-26