Den italienska vinthunden härstammar från små vinthundar, som förekom vid faraonernas hov i det antika Egypten. Via Grekland, där rasens existens bekräftas av en mångfald avbildningar på vaser och skålar, kom rasen till Italien i början av 400-talet f Kr. Sin främsta utveckling fick den italienska vinthunden under renässansperioden vid hoven. Det är inte ovanligt att italienska vinthundar återfinns på målningar av stora mästare från Italien och andra länder.

Italiensk vinthund skall vara högbent och kvadratisk. Till formen påminner den om en greyhound eller sloughi i miniatyr. Rasen kan stå modell för begrepp som grace och förnämitet.

Kroppslängden skall vara densamma som, eller något mindre än, mankhöjden. Skallens längd skall utgöra hälften av hela huvudets längd. Huvudets längd kan uppgå till 40% av mankhöjden.

Huvudet skall vara långsträckt och smalt. Längden kan uppgå till 40% av mankhöjden. Skallens och nospartiets plan skall vara parallella.

Skallen skall vara flat. Skallpartiets längd skall utgöra hälften av hela huvudets längd. Partiet under ögonen skall vara väl utmejslat.

Läpparna skall vara tunna och strama. Läppkanterna skall vara mycket mörkt pigmenterade.

Käkarna skall vara långsträckta och förhållandevis kraftiga i relation till hundens storlek. Tänderna skall vara friska och sluta i ett komplett och regelbundet saxbett.

Ögonen skall vara stora och uttrycksfulla med mörk iris och pigmenterade ögonkanter. De får varken vara utstående eller djupt liggande.

Öronen skall vara mycket högt ansatta, små och tunna. De skall vara vikta i längdriktningen och bäras liggande tätt an mot nacken och halsens övre del (rosenöra). Vid lystring reses öronen till hälften medan spetsen hålls vågrätt åt sidan.

Halsen skall vara konformad och av samma längd som huvudet. I profil skall halsens övre kontur vara lätt välvd. Övergången till manken skall vara tvärt markerad. Halsen skall vara muskulös. Huden på halsen skall vara torr, tunn och utan löst halsskinn.

Överlinjens främre del skall vara plan, men rygg - ländpartiet skall vara välvt. Ländpartiets välvning skall harmoniskt övergå i det starkt sluttande korset.

Svansen skall vara lågt ansatt och tunn även vid roten samt gradvis avsmalnande mot spetsen. Den övre delen av svansen skall bäras hängande rakt ner, medan den undre delen skall vara uppåtböjd. Svansen skall vara så lång att den når något över höftbenskammen när man för den mellan bakbenen och upp mot höften.

Skuldrorna skall endast vara lätt sluttande, med väl utvecklad, torr och tydligt framträdande muskulatur.

Vinkeln mellan skuldra och överarm skall vara mycket öppen och parallell med kroppens medellinje.

Frambenens längd, mätt från marken till armbågen, skall endast något överstiga avståndet mellan armbågen och manken. Benen skall vara helt raka sedda såväl framifrån som från sidan.

Framifrån sedd skall mellanhanden vara en obruten fortsättning på underarmens vertikala linje. Från sidan sett skall mellanhanden vara lätt vinklad.

Framtassarna skall vara små och nästan ovala med höga, väl knutna tår. Trampdynorna skall vara pigmenterade. Klorna skall vara svarta eller mörka beroende på pälsfärgen samt med hänsyn tagen till att vit färg är tillåten på tassarna.

Låren skall vara långa och torra. De skall ha väl markerade men ej alltför välutvecklade muskler.

Underbenen skall vara synnerligen väl vinklade med fin benstomme och tydligt framträdande muskulatur.

Has och mellanfot skall vara placerade i förlängningen av en tänkt lodrät linje från sittbensknölarna och neråt.

Huden skall vara tunn och stram på alla delar av kroppen utom på armbågarna där den inte skall vara fullt så stram. Huden på halsen skall vara torr, tunn och utan löst halsskinn.

Pälsen skall vara kort och fin över hela kroppen utan minsta tendens till behäng eller fransar.

Pälsfärgen skall vara enfärgat svart, grå, skiffergrå eller isabella i alla tänkbara nyanser. Vitt är tillåtet endast på bringan och tassarna.

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

- Passgång som ständig gångart

- Höga steppande frambensrörelser, s k hackneyrörelser

- Påtaglig konvergens eller divergens mellan skallplan och nosplan

- Helt eller till hälften avpigmenterad nostryffel

- Konkav eller konvex nosrygg

- Sporrar på bakbenen

- Svans som bärs över ryggen

- Flerfärgad päls

- Vit pälsfärg förutom på bringan och tassarna (se ovan)

- Mankhöjd som understiger 32 cm eller överskrider 38 cm, hos hanhund såväl som hos tik

- Över- eller underbett

- Blå ögon

- Total avsaknad av pigment på ögonkanterna

- Svanslöshet, medfödd eller beroende på kupering

Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.