Människans utveckling
Människan och Schimpansernas gick skilda vägar för 4 - 6 miljoner år sedan.
För ca 16-20 000 år sedan etablerade människan jordbruk och boskaps skötsel.
De äldsta hundskelettet som någonsin påträffats är ca 30 000 år gammalt. Resterna har alltid påträffats nära människoskelett. När det började bli vanligt att begravas med hundar, det indikerar att "hunden" hade etablerat sig sedan lång tid och var väl etablerad och accepterade bland människor.
Samarbetet har troligen pågått mycket längre, man spekulerar om att människans och hundens förfäders samarbete går så långt tillbaka som närmare 250 000 år.
Detta ger utrymme för att båda människovarianterna eller möjligen deras föregångare har deltagit i tämjandet och utnyttjandet av hunddjuret och därmed arbetet med att ta fram tamhunden.
Människan har haft en stor hjälp av hunden för att kunna hävda sig mot den mängd av kraftfulla rovdjur och andra stora djur de levde ihop med. I en värld där många faror hotade, stora rovdjur, kraftiga bytesdjur m m, var det kanske naturligt att ta hjälp av hundar, hellre offra en hund som var lättare att ersätta, än förlora en människa.
I en så farlig värld är ett djur som människan med sin långsamma reproduktion och långsamma löpning verkligen utsatt.
Vår förmåga att använda hunden var troligen en stor, om inte avgörande vändpunkt för människans fortlevnad! Jag har svårt att tro att människan utan hundars hjälp skulle kunna överleva stora rovdjur och farliga gräsätare, eller kanske t o m utrota dem! Eller överleva genom jakt utan hund på öppna grässlätter och få tillräckligt med föda för att överleva utan hundens hjälp.
Man vet att hunden var en tidig följeslagare till människan, och man tror att människan har hunden att tacka för sin överlevnad. Man tror det vore svårt för människan att kunna överleva de stora rovdjuren utan hunden.
Det knepiga är att när människan anlände till de olika världsdelarna utplånades alla de stora djuren! Inga av de gigantiska djurarter som fanns runt om på vår jord överlevde människans ankomst! Ju längre bort människan vandrade, ju fortare gick utrotningen av de stora djuren på den nya platsen.
När så människan fick anpassa sig till slätter istället för djungler blev det tuffare för den tvåbenta människan att jaga och hinna ikapp bytesdjuren, jag tror att enda sättet för människan att få tag i tillräckliga mängder byten blev att ta hjälp av hunden. Jag tror att det under denna tid kom en explosion av människor (som tidigare konstaterats) såväl som tamhundar (som också konstaterats). Hunden var säkert en bidragande orsak till varför människan kunde öka så pass mycket på kort tid och vise versa.
En människa som Neandertal var väletablerade i kallt klimat med de krav på teknik för jakt, boende och kläder som de uppenbart klarade väl. De borde likaledes ha klarat att tämja hundarnas förfäder och använda deras goda egenskaper. Detta var mitt under istiden, som startade för 2,5 miljoner år sedan.
Människan har varit samlare och jägare och haft detta sätt att leva som enda livsstil tills jordbruk och husdjurshållning började. Denna livsstil var perfekt för att ha hund!
Långt senare när människan skaffade andra husdjur, var den med största säkerhet snart vallare också, förutom vakt åt de utökade familjemedlemmarna.
Man tror att hunden är det första husdjuret människan hade.
I vardagsliven kunde hunden också göra en enorm nytta genom att vakta och skydda, och framför allt larma, så kunde människan bli mer effektiv utan stressen som rädslan annars skulle ge. De kunde hjälpa till att bära, släpa. Jag är övertygad att människan med automatik snabbt lärde sig förstå hunddjurens breda register, ibland av slump, ibland genom expediment lusta, ibland genom lära av andra stammar.
I Sibirien finns halvnomader med renar att rida på och använda som lastdjur. Samojederna i nordvästra Sibirien har stora flockar med renar, de använder också ren som dragdjur. Dessa Sibiriska folk har hundar för vallning. Antropologer menar att dessa kulturer (det sättet att leva med hund och allt) är 70-80 000 år gamla.
Vi människor har valt att leva med hunden i symbios. De utnyttjar oss, vi utnyttjar dem. Ett förträffligt samarbete för båda parter. Några exempel vad hunden har tjänat till runt om i världen:
Jordbruk i massiv skala med stadsbildningar med början för ca 12 000 år sedan, vid istidens slut, ser vi i olika delar av världen. I Indalusien, Kina, mellan Amerika, Oceanien och Nya Zeeland. Dessa kulturer är ganska fullgångna med effektiva grödor och husdjur.
Troligen uppkom dessa livsstilar delvis som följd av ett bra och ovanligt stabilt klimat vid istidens slut.
Det finns skäl att tro att människan har odlat i mindre skala i mycket lång tid före dessa högkulturer. Rimligen är dessa lokala odlingskulturer en vidareutveckling av ett småskaligt odlande som människan bedrivit under mycket lång tid.
Hypotesen är att Homo Sapiens började odla för 40 000 år sedan och att detta gav upphov till större befolkning och vid missväxt större vandring.
Vi har ett utbredd samarbete med lämpliga djur. Lämpliga djur för människan är oftast djur med flockbeteende, med normalt en stark dominant ledare. Djur av detta slag blir mer hanterbara för människan.
Vi har också oftast avlat fram mindre varianter, t ex uroxen var 1,7-1,9 m i mankhöjd. De flesta djuren kom dock från ett begränsat område, Indusdalen, där också de flesta viktiga grödorna härstammar från.
Från detta område kunde människor sprida sin nya livsstil till områden med liknande klimat och få resurser att bygga samhällen och handel och kommunikation.
Det finns stora områden som inte är lämpliga för denna nya livsstil, t ex Afrika, och här har människan varit tvungen att behålla en ursprungligare livsstil, utan ny livsstil hölls antalet människor på stabil nivå. Vid modärnisering ökar människorna i antal.
Människorna tar hand om väldigt många slags vilda djurungar, bara för att vi vill, och ibland för nytta, ibland för nöje. T ex sällskap till barnen. Tvärs om är det endast hund - Varg som ibland adopterat människobarn.
..........................................
Homo erektus spred sig från Afrika och var på Java för 1,6 miljoner år sedan, i Europa i Tiblisi för 1,7-1,8 miljoner år sedan.
Homo erektus var ca 1,5 m lång och vägde ca 50 kg. Homo erektus använda tidigt eld och skötte gräsmarkerna och utökade dom genom att bränna markerna som människan fortfarande gör i Afrika och Australien. Denna avbränning ger gräsätarna tillgång till nytt gräs och minskar förbuskningen, de utökar områdena för grässlätternas djur, som tidigt tillhörde människan.
Grässlätterna verkar kunna föda en mycket större biomassa än regnskogarna, men kräver att invånarna anpassar sig till perioder av svält. De betande djuren har lärt sig att vandra mellan olika torra och fuktiga områden och vissa djur har verkligen stora antal. Rovdjuren lider då och decimeras hårt av torrtidens matbrist.
Människan är extremt anpassningsbar när det gäller att utnyttja olika föda, så när tillgången på kött minskade fanns det annat i naturen att leva på.
Kvinnor och barn var i regel samlare, lök, rötter, insekter, örter, larver, smådjur o s v. Mannen stod för jakten på större köttdjur.
Homo erektus huvud ser bakifrån femkantigt ut, med toppigt huvud, medan huvudet hos sapiens och neandertal är rundat, uppenbarligen för att rymma större hjärna.
I Etiopien har man hittat stenredskap som med en ny teknik daterades till 276 000 år gamla. Dessa redskap kan rimligen vara gjorda av Homo Sapiens.
Homo erektus utvecklade i fjärran östern ca 200 000 år sedan mot mera avancerade former, i Eurasien mot Neandertal människan, också för ca 200 000 år sedan och i Afrika mot Homo sapiens sapiens det med för ca 200 000 år sedan.
Homo erektus (från Euroasien) och Homo sapiens (från Afrika) möttes i mellan östern (ibland kallad fjärran östern) för ca 100 000 år sedan. För 100 000 år sedan hade alltså Homo sapiens anlänt fjärran östern. Erektus fick sedan ge vika för Sapiens.
Homo neandertal "ersattes" av moderna människor (= sapiens) i norra Europa för ca 40 000 år sedan, de var helt borta för ca 30-20 000 år sedan. De försvann inte helt tyst, utan lämnade rester av sina gener i Homo sapeins som vi kan spåra än idag!
Homo sapiens, Neanderthalarna och Homo erektus var alltså till stor del samtida.
En teori är att generna flyttades fram och tillbaka mellan populationerna (sapiens, erektus och neandertal), vilket gjorde dem lika avancerade. De behöll dock små egenheter och specialanpassning till sina områden och detta är orsaken till de rasolikheter vi ser idag.
Än idag ser man att tänderna hos personer i Asien och Afrika oftast har längre rötter och ibland en krok i slutet av rätterna. Tänderna är också ofta lite mer gulfärgade hos dessa folkslag. Alla dessa avvikelser är något som man sällan ser hos andra folkslag.
Homo Sapiens är enligt skelettfynd i Afrika ca 200 000 år gammal.
Nya fynd i södra Afrika visar att människan där målade sig med ockrafärger, åt musslor, smyckade sig med snäckor i halsband och utförde ritualer betydligt tidigare än man förut trott, för mer än 100 000 år sedan.
De hittills äldsta fynden är ockra utvinning som är 164 000 år gammal. Man har bevis på att de utnyttjade musslor och havsdjur under samma tid.
Ett kranium från ett barn som hittades i byn Herto på Bourihalvön i Etiopien dateras till 160 000-154 000 år gammalt hade skrapats rent från kött och hud efter döden. Detta barn låg mellan två vuxnas kranier av tidiga Homo sapiens. Detta barnkranium var blank i ytan vilket tyder på att det hanterats mycket och länge. Kanske ett led i en ritual? Vissa saker kanske vi aldrig kan förstå eller lära.
Man har funnit Homo sapiens i Etiopien vid floden Omo som är 195 000 år gamla.
Tidigare har man funnit sapiens i ett annat Etiopiskt område som var 160 000 år gammalt.
För 30 000 år sedan fanns bara helt moderna människor (sapiens) i norra Europa. Anledningen till att just sapiens överlevde torde vara att just sapiens var den mest anpassningsbara av alla hittills levande arter.
..........................................
Homo floresiensis
Hobbitarna, Homo floresiensis, levde på ön Flores för bara 12-18 000 år sedan och är utdöda sedan länge.
Fötterna är det mest udda på hobbitarna. De var knappa metern lång, eller kort ska man väl närmast säga. De hade ett huvud i en grapefrukts storlek och jättefötter!
Det upptäcktes ett kranium och flera skelettdelar 2004, men det såg udda ut. Skelettet kom från en människoliknande varelse men endast ca 1 meter lång. Kraniet tydde dessutom på att hjärnan inte var större än en Schimpans hjärna. Man kom fram till att det var en mänsklig varelsen. Upptäckten visade sig varit en kvinna på ca 30 år vid sin död 12 000 år tidigare. Hon döptes till Flo, den lilla damen från Flores. Hon visade sig vara bara 1,06 m lång. Varje hobbit vägde runt 25-30 kg och hade en upprätt, men lite udda, gång, med stora och klumpiga fötter.
Fötterna är speciella för att de är alldeles för långa i förhållande till deras underben. Fötterna mäter mer än halva lårbenet. Stortån är också besynnerligt böjd. Foten saknar dessutom fotvalv, d v s är plattfot. Fotvalvet ger extra fjädring som är till hjälp för att kunna springa fort.
Hobbitarna hade stenverktyg och bodde troligen i grottor. Spår av jätteråttor, jättesköldpadda och dvärgelefanter visade att hobbitarna kunde livnära sig på bytesdjur.
Deras existens tros ha varat under minst 80 000 år på den avlägsna ön Flores. Senaste rönen (2010) har framkommit genom analys av stenverktyg, detta visar på att Hob folket funnits sedan minst 2-300 000 år!
En teori är att Homo sapiens lämnade Afrika för ca 1,8 miljoner år sedan, då spred de sig till östra Afrika och därefter till Asien och Europa.
En annan teori är att sapiens utvecklades samtidigt på ett antal olika platser över jorden.
Om nu Homo sapiens lämnade Afrika för ca 1,8 miljoner år sedan, och spreds ut till östra Afrika och därefter till Asien och Europa torde de haft hundar med sig, hundar som kanske lämnades kvar, eller idéer om hunden lämnades kvar under vandringen. Hunden kanske t o m användes som dragdjur eller hjälp att bära, klövja?
Hobbitarna har nu rekordet i att klara sig längs bland icke moderna människor.
Neandertalarna dog ut för 24 000 år sedan.
Bland indoneserna förekommer en historia om småfolket Ebu Gogo, de ska ha funnits i Indonesien när portugiserna kom till området under 1500-talet. Ebu Gogo var kortväxta och håriga! Om det stämmer, kan det eventuellt vara en rest av Hob folket.
Det spekuleras i hur Hob människorna kom till Flores, som är en ö. En teori är att de kan ha utvandrat från Afrika till ön Sulawesi. På Sulawesi kan de ha svept till havs av en tsunami som då skulle gått söderut i riktning mot Flores. Människorna kan helt enkelt ha flutit iväg på flottar av växter. I dagsläget pågår utforskning på Sulawesi för att hitta ledtrådar.
Några har velat tro att Hob är en missbildad Homo sapiens istället för en egen underart men de stora fötterna och lilla huvudet motbevisar det.
..........................................
North Sentinel
En urbefolkning som lever kvar än idag är folket på ögruppen i Indiska oceanen. Befolkningen på ön North Sentinel anses vara det sista folkslaget utan kontakt med omvärlden. Folket ser ut att vara kortare än 1,5 m. De har dock endast kunna betraktas på avstånd. De som försökt närma sig har skrämts iväg.
Efter tsunamin ville helikopter besättning undersöka om någon i stammen behövde hjälp, de jagades bort med pilar!
..........................................
Neandertal - Sapiens och andra mänskliga raser
Man ser numera samband mellan människans språk och en gen FOXP2. Denna gen finns hos både Sapiens och Neandertal. Man spekulerar att denna gen uppstod hos en gemensam anfader för 350 000-500 000 år sedan.
Neandertal männen var i genomsnitt 160 cm och 84 kg muskulösa med stora bröstkorgar. Neandertal fanns nästan ända bort mot Mongoliet. Man tror att dom i kallt klimat behövde ca 5 000 kalorier om dagen, vilket kräver mycket jakt och jakt skicklighet för att överleva.
Antalet Neandertal i Västeuropa uppskattas till att aldrig ha överstigit 15 000 individer. De "bodde" väldigt glest.
Man har undersökt en 30 000 årig Neandertalares DNA och funnit genen MCR1, som har betydelse för hud och hårfärg. Genen visar att dom åtminstone ibland var rödhåriga. De var lite satta med korta ben, de var oerhört muskulösa och kraftfulla.
Ögonbrynsbågarna var uppenbarligen manlig prydnad och bestod av poröst ben. Hos Homo erektus består ögonbrynsbågarna av kompakt ben. Neandertal människans stora näsa fungerade troligen som värmeväxlare.
Skillnaden i DNA mellan nutida människor och Neandertal människor är 0,1-0,5 %. Mellan oss och Schimpansen är skillnaden 2 %. Största skillnaden i DNA mellan människor idag är 0,5 %.
Homo Sapiens är enligt skelettfynd i Afrika ca 200 000 år gammal. Nu har man emellertid hittat fina stenredskap i Etiopien som med ny teknik daterats till 276 000 år gamla. Redskap som rimligen borde vara gjorda av Homo Sapiens. Detta visar hur svårt det är att hitta de fåtaliga lämningar som finns. Det finns också stor osäkerhet i vårt vetande.
Den udda hob-människan på ön Flores är ett annat fynd som också visar på stora brister i vårt vetande och svårigheterna med att finna och tolka våra tidiga förfäders lämningar.
I Homo Erektus område östra Asien gjorde man inte fina stenverktyg utan klarade sig med enkla handyxor. Den kan ha berott på att det saknades bra sten i det området, men det kan också bero på att tillgången till bambu var nära till hands, det är också ett förträffligt material att göra verktyg av. Kniv av bambu kan lätt mäta sig med kniv i flinta. Problemet för oss idag är bara att bambu inte bevaras...
Neandertalarnas verktyg i sten var avancerade och välgjorda, men når inte upp till den kvalitet som efterträdarnas stenverktyg hade. Den stora skillnaden mellan människovarianterna är framför allt hur de utnyttjade sina resurser.
Både sapiens och neandertalarna + deras föregångare erektus kan ha börjat använda hund.
Människorna kom till Australien för 90 000-40 000 år sedan. De bearbetade landskapet med eld under 40 000 år. I Australien har oftast inte människan trängt in i regnskogen.
I Etiopen har människan använda eld minst 1,1 miljoner år.
I Kina och Frankrike har människan använda eld minst 480 000 år.
Historiskt sett har det funnits många olika varianter av människor. Oftast klassificeras de som olika oberoende arter, även om de var samtida. Flera av de samtida arterna har haft gener av varandra.
Detta torde vara en möjlig utveckling för hund också under resans gång.
Jag tror att man kan likna dessa människotyper olika, fast jämlika. För att ta ett exempel från idag, de små pygméerna och de långa boskapsskötande stammarna i Afrika är extremt olika. Blandäktenskap är nog oerhört ovanligt. Trots detta kan arvsanlag flyta mellan dessa två grupper via andra grupper och vi räknar dem idag till samma art.
Är då människan i Afrika och människan i Eurasien ett särfall? De är ju åtskilda av tydliga gränser... man bör nog acceptera att människan kan vandra gamla upptrampade stigar flera gånger. Grupper möter varandra. Gener blandas.
I en värld där människan var sällsynt, bör mötet med andra grupper inneburit stora förändringar. Det är troligt att tro att genetisk utbyte kunde vara värdefullt vid sådana tillfällen, för att minska risken för inavel, alltså få in nytt blod.
Våra förfäder lärde sig tillverka kilyxor, grävkäppar, kastkäppar, klubbor, spjut och så småningom eld. Och troligen hundar!
För att ta ett exempel, Neandertalarna tillverkade spjut för över 60 000 år sedan. Dessa spjut har hittats i Finland, Danmark, Tyskland och England.
Utvecklingen gick framåt. De lärde sig utnyttja miljöer och situationer. De spred sig över större delen av jorden. Med hjälp av eld gick utvecklingen fort. Matlagning. Markberedning. Värme. Eld ihop med "bostäder" och kläder gjorde det möjligt att kolonisera kallare delar av Eurasien och så småningom Amerika. Säkert fick hunden under denna period en säker plats i våra hushåll och hittade bredare variation i sina sysslor.
Vi hittar tidiga människor i olika nya miljöer vart efter vi lär och upptäcker mera. T ex de små och avvikande hob människorna med små hjärnor, men med ganska avancerade redskap.
Vi kan också ta Aboriginernas bumeranger, tala om utsökt hantverk!
Vi gör ett stort misstag när vi nervärderar våra förfäder. Men samma mentala yttre stimulans som de fick hade vi säkert inte klarat oss något bättre, kanske förr sämre! Vår hjärnkapacitet är den samma!
Människans utveckling vad gäller matvanor har ett par intressanta punkter.
Människan har idag mer gener av typen AMY1 än andra primater. Detta gör att vi kan lättare tillgodogöra oss stärkelse från bl a rotfrukter. Kött ger mer energi. Matlagningen som kom med elden gör dessutom maten mer kvalitativ och vissa råvaror tillgångliga för oss. Sammantaget behöver vi mindre mat för samma energi idag än tidigare.
Vi, människan, har 40 % mindre mag - tarm system än våra närmaste släktingar, vi klarar oss bra med det.
Det finns stora grupper vegetarianer i bl a Indien. Andra exempel är eskimåerna som lever på nästan uteslutande kött - fisk - späck, och lite bär. Sedan har vi Masaierna i Afrika som lever på blod och mjölk. Vi människor klarar det mesta, vilket är ett av våra arv från våra förfäder.
Med slätterna blir det naturligtvis svårare för en tvåbent varelse som människan att jaga vilt för att få det värdefulla köttet. Jag är övertygad att människan började använda hundar i stor utsträckning under den tidsperioden, för att klara situationen.
Neandertalarna är våra mest kända släktingar och de som är oss närmast i tiden. De har dessutom dominerat stora områden där vi bor nu, främst Europa och avgränsade delar av Asien.
Vi spekulerar än idag vad vi kan tänkas ha ärvt av Neandertalarna.
Samtidigt som vi inser släktskapet i vår bakgrund skrämmer de vissa, så mycket att vi använder flera av deras utmärkande drag för att t ex beskriva troll i sagorna!
Vi ser spår efter de senaste Neandertalarna i Spanien för 30 000 år sedan.
Man misstänker blandning mellan de två människogrupperna i en känd gammal barngrav i Lapedo dalen. Skelettet är grovt och kraftfullt, som Neandertal, men skallen ser ut som Sapiens. Begravningsstilen med barnet insvept i en ockrafärgat skinn verkar vara i Sapiens anda.
Två gamla fossil från grottan Pestera Muierii (den gamla kvinnans grotta) i södra Rumänien uppskattas vara ca 30 000 år gamla. Fossilen visar att de mest liknade moderna människor (alltså sapiens som vandrat norrut från Afrika) men att de samtidigt hade vissa drag av neandertalare.
Det finns en intressant gen i hjärnan, en så kallad D-allen, den styr storleken på hjärnan. Denna gen fick sin nuvarande form för 37 000 år sedan. Det var strax innan Neandertalarna dog ut och Sapiens blev ensam kvar.
Idag har ca 70 % av befolkningen D-varianten av genen.
Det är inte bevisat att neandertalarna var ursprunget till D-allen, men det är högst sannolikt.
När storleken på hjärnan ökade, ökade behovet av proteiner, jakten torde ha blivit ännu viktigare för människan, detta borde lätt ha drivit människan till att använda hunden i större utsträckning än tidigare.
..........................................
Ny människoart upptäckt i bergsmassivet Altai i södra Sibirien, fyndet bestod i enstaka benfragment. P g a dessa begränsade fynd vet vi inte hur de såg ut, vi har endast deras mitokondrie-DNA. Denna tidigare okända art levde för bara 40 000 år sedan. Arten var alltså samtida med både Neandertalarna och Sapiens under den senaste istiden. Den var också samtida med Homo erectus som fanns kvar i sydöstra Asien, och samtida med folket på ön Flores i Indonesien, där levde de märkliga små hobbitarna, Homo floresiensis.
Forskare har upptäckt denna nya och hittills okänd ras av människor i mars 2010. I en grotta i Sibirien hittade forskare en 40 000 år gammal benbit från ett lillfinger. Det kom inte från Homo Sapiens, heller inte Homo Neandertal eller Homo Erectus. Benbiten kom från en kvinna. Forskarna tror att kvinnan och hennes folk levde på att jaga mammutar och noshörningar. Flera benrester från dessa djur har hittills påträffats i grottan.
..........................................
Ardipithecus
Ardipithecus (förmänniskan) befann sig mycket nära schimpansen utseendemässigt. De delar dock drag i tänder och upprätt gång (Ardipithecus ramidus) med den senare Australopithecus. Man tror att Ardipithecus var en skogslevande varelse, mycket i dess skelettstruktur tyder på detta.
Ardipithecus kadabba existerade för 5,8-5,2 miljoner år sedan.
Ardipithecus ramidus existerade för 5,4-4,2 miljoner år sedan.
Ardipithecus rabidus är den mest kända av de två arterna.
Tidigare ville man tro att när människan gav sig ut på slät mark, ut från skogarna, kom upprättgående gång, nu måste man kanske ompröva detta.
Ardipithecus ramidus levde i skogen men hade upprättgående gång, så detta måste man tänka till om en gång till. Kroppsligt sett är dessa inte så lik Schimpansen so man hade väntat sig, utan byggd för ett annat sätt att röra sig. Bäckenet är en mellanform mellan en fyrfota apas och en människas bäcken.
..........................................
Det skulle vara intressant att ha mer dokumentation om hunden i Afrika. Tyvärr är det glest mellan fynden i Afrika som rör hund. Detta i sig själv är intressant, hundar fanns, vilket det finns vittnat om över hela världen, men Afrikanerna pratar inte om sina hundar.
I Etiopien har man hittat den äldsta bosättningen i världen, 4 miljoner år gammal.
Etiopien är det äldsta kungariket. Ca 1 000 år f kr. Kejsar Minliki I som tros vara en son till Salomon och drottningen av Saba. Det finns flera uppgifter runt omkring Etiopien som pekar på att så kan vara fallet.
Yeha templet i Etiopien beräknas vara från 500 f kr. Där finns resterna av en kyrka, man kan också se offerplatsen för getter och lamm. Det finns där också rökelse urna som beräknas vara från ca 400 f kr. På denna urna finns det skrift med drottning Saba:s språk, ett väldigt smalt språks om brukades på en liten plats och under en relativt kort tid, 2 500 år gammalt. Detta kan vara indikationer på att Etiopien har hyst ett barn till drottning Saba.
I Aksum, Etiopien fanns en blomstrande stad ca 300 f kr. Allt tyder på att det var en stor världsmetropol på sin tid, en av de 4 världsmakter som fanns då. Där finns bl a kungörelser skriven i stenpelare, en del av den texten är igen skriven på drottning Sabas språk. Det står bl a att läsa där att Salomon och Saba förde sitt barn dit. I detta område fanns dessutom den enda mynttillverkarna på sin tid, söder om Sahara redan 300 e kr under kejsar Ezanas tid, kejsar Ezana anses vara grundaren till kristendomen i regionen. Däremot inga tecken på hund, däremot fanns det bl a får avbildade.
I Debre Damo i norra Etiopien finns ett kloster uppbyggt ca 500 e kr. Detta är väldigt speciellt eftersom det är uppbyggt på toppen av ett berg. Vid uppförandet byggdes en gigantisk ramp som sedan slogs sönder när klostret var färdigbyggt. Enda sättet sedan dess att ta sig till och från klostret är att klättra på lodrät stenhäll med hjälp av ett rep gjort av getskinn. Vid uppförandet hyste klostret ca 1000 munkar. Numera hyser det ca 300 munkar. På toppen får endast män komma, kvinnor är inte tillåtna, detta gäller även djuren! Inte en endaste hund vistas här, däremot finns det baggar där nu.
11 kyrkor uthuggna ur berg finns i Etiopien, ett mästerverk utan dess like! Detta byggdes opp gradvis från 1000 - 1400 e kr. Kejsar Ialibela startade dessa kyrkor, han var rival till Salomo stammen. Trots mycket riklig utsmyckning finner man inte en enda hund här heller, däremot örn!
På 1500-talet kom det katolska portugiser till området och ville predika sin lära. Det slutade i att afrikanska kristna och muslimer gick ihop med de katolska, som helt enkelt mördades eller drevs bort, om de hann undan. Portugiserna hade hundar på sina båtar.
I Etiopien finns Afrikas äldsta slott, den är uppförd i sten och trä på 1600-talet. Detta finns i en stad som då betraktat var oerhört stor, ca 60 000 invånare! Detta var under kung Fasiledes. Hela slottet är smyckat, med massor av tecken, djur, växter, men inte så mycket som en endaste liten hund.
Kejsar Iyasu hade en kyrka som byggdes i slutet av 1600-talet. Massor av utsmyckningar, bl a lejon, hästar, åsnor och leoparder, men inte heller här, en enda liten hund.
I Västafrika är leopard, krokodil och orm särskilt återkommande men också oxe, ödla, impala, häger och häst förekommer under 300 f kr - 1800 e kr. Då främst på trätavlor och gjutningar men också som utsmyckningar på hus och i lera. Hundar lyser dock med sin frånvaro.
I nuvarande Nigeria, Benin city, var det en stor metropol på 1600- 1800- talet.
Timbaktu, Djenné i Mali i västra Afrika var en stor handelshamn under 300 e kr till 1200 e kr. Vi vet att många sjöfarare hade hundar på sina båtar.
Jeme-Jeno är den äldsta staden söder om Sahara, daterad till 200 f kr. Detta ligger också i västra Afrika.
500 år f kr gjorde Dogon folket i västra Afrika, det vi idag kallar Mali, järnsmide. Man tror att Dogo folket är från tiden mer än 10 000 f kr. Dogonfolket är speciellt intressant för att de flyttade på sig (gick) på 1200-talet från Madangbergen till en avskild, enslig del långt in i landet (vid dalen bredvid Bardegara platån) för att de inte ville anamma nya religioner (Islam) utan ville bevara sina gamla traditioner, vilket de också gör än idag!
Detta folk lär oss idag den gamla afrikanska betydelsen av vissa djur. Bl a att hägern stod för elegans. Ödlor skyddade mot ondska. Leopard var ett förebud om död eller att onda ting skulle hända. Ormen var de ledandes beskyddare. Färgen indigo är dödens färg.
Om en leopard visade sig på taket till ett hus skulle någon i det huset dö snart. Såg man en leopard skulle det ge stor otur eller / och förebåda död.
I närheten av dit Dogo folket flyttade fanns långt tillbaka också små, rödhyade pygméer, Tellem folket, som levde på Bardegara platån, denna platå var tidigare täckt av skog och hade alla möjliga djungeldjur (leopard, elefant, apor m m) i skogen, men numera är det bara naken mark och några låga buskar. Där fanns grottor i bergen som visar förråd byggda i lera, för förvaring av mat. Leran kommer från termitbon, vilket gav förråden extra hållbarhet och isolering så maten höll sig frisk så länge som möjligt. Alltså allt detta tyder på framtida planering, inte att enbart överleva för dagen. Detta folk dog ut, varför vet man inte, ca 1000 e kr. Det gick rykten om att Tellem folket kunde flyga, och tittar man på hur svårt det är att komma upp till platån så är det nog lätt att tro de tog till vingar för att komma ner och upp.
I Mali finns också keramik daterade till 11 400 år gamla! Detta är de äldsta keramik funnen i världen, lika gammal som världens äldsta lergods. Detta var när norra Europa låg under is. Lergods fanns inte i England förrän 8 000 år senare. Afrika är ett gammalt folk som var högt utvecklat på sin tid, det råder ingen tvekan om det.
Ingenstans finns tecken på hund! Inte i Berings city, inte i Mali och Timbuktu som var så stor hamn, inte i Djenné, heller inte i Jeme-Jeno, hos Dogo folket eller Tellem folket trots att så mycket annat finns dokumenterat.
Vi har rapporter om sjöfarare under 1400 - 1800-talet, från bl a Kina, Portugal och Spanien som skriver om hundar de träffat i Afrikas hamnar, hur hundarna funnits sedan urminnes tider, ibland har t o m sjöfarare tagit hem hundar från Afrika och även spritt dem runt till hela världen.
I Afrika har de ofta använt mycket obeständigt material för sin dokumentation, som t ex keramik, lera, trä o s v, alltså är det på det viset svårt att bevara stor och bred dokumentation, speciellt under lång tid, då materialen bryts ner.
Allt detta tyder på att hundar säkert kan ha funnits i området, eftersom vi vet att de fanns i massor av samhällen som bl a möttes i dessa regioner om och om igen under denna tid 1000 f kr till 1600-talet. Massor av sjöfararna hade hundar med sig på skeppen, ibland t o m som handelsvaror. Den möjlighet som återstår, som jag tror på, var att hunden helt enkelt sågs som en självklarhet, fast inte speciell värdefull. Eftersom vi vet med absolut säkerhet att hundar fanns på fartyg som kom till regionen under den tiden, skulle det varit något nytt skulle det skapa sensation och sätta sin prägel också hos bildhuggare, målare, skrift etc. Hunden var antagligen så självklar att den inte var märkvärdig alls, och heller inte betraktades som särskilt värdefull, men kunde för den delen vara en kär kamrat och duktig medhjälpare till de enskilda människorna, och var säkert det också.
Updaterad 2018-04-17
|
|