Mera om Borzoi / Rysk vinthund

 

 

Borzoi är en vinthund. Den kommer från Ryssland. Rasens namn i hemlandet är Russkaya Psovaya Borzaya. Det betyder den ryska vinthunden. Till vardags kallas rasen i Ryssland för Psovi Barsaja.

Borzoi betyder snabb på ryska, det syftar på deras jaktsätt. Rasen är också känd som rysk varghund, vilket förstås syftar på ursprungsland + att de användes för jakt på Varg.

I FCI placeras rasen i grupp 10. Den har där nr 193.

Rasen sägs ha kommit till Ryssland med Djingis khan.

 

 

Rasen går att spåras till 1000 - talet i rysk kultur och historia.

Enligt vissa källor korsades denna asiatiska vinthund med robusta ryska herdehundar och användes huvudsakligen för att hålla Varg borta, det gjorde den så framgångsrikt att man började avla dem enbart för jakt på Varg.

Jägarna satt till häst och drev Vargen med foxhounds, tills man hade dem inom synavstånd, då släppte man en "svora", svora bestod i tre Borzoier. Dessa sprang ikapp Vargen och höll fast den kring nacken, medan jägarna red fram och hoppade av hästen och dödade Vargen med kniv.

De tuffaste Borzoierna kunde på egen hand döda en Varg.

De jagar alltså i första hand med syn, inte lukt som de flesta andra raser.

 

 

Den franska krönikan från 1000 - talet skriver att 3 Borzoier följde Anna Jaroslavna, dotter till storhertigen av Kiev, när hon var i Frankrike för att gifta sig med Henrik I.

I historien kring rasen hittar man både tsarer och författare. Ivan den förskräcklige, Peter den store, Nikolai II, Pusjkin och Turgenjev.

På 1700-talet var rasen i händerna på ryska aristokrater som jakthundar. Den uppskattades för sin snabbhet och snabba rörelser under jakten.

Under lång tid var det omöjligt att få köpa en Borzoi, de kunde bara skänkas som gåva från någon inom den ryska tsarfamiljen.

Pershinskaya okhota (Perchino) kenneln grundades av de berömda uppfödarna storfurste Nikolaj Nikolajevitj av Ryssland och Dimitrij Valtsev, de avlade hundratals Borzoier och använde dem till jakt på Varg.

Sedan slutet av 1800-talet återfinns Borzoi hos uppfödare i både Europa och USA.

 

 

Borzoi påminner mig mycket om Japanese chin i sättet, men skiljer sig naturligtvis markant genom att vara stora. Jag har lagt märke till en sak som skiljer dessa raser stort mentalt, det är att Japanesen är nästan alltid undvikande om den blir missförstådd eller felbehandlad, Borzoi säger ifrån, omedelbart! Långtjurighet ligger istället inte för denna ras, de är helt öppet och ärligt i nuet.

Borzoi är en väldigt tillgiven hund mot sin familj. De är tystlåtna, skäller sällan eller aldrig. Redan som ung förstår den vad du säger, som en vuxen hund, den är klok och läraktig, det den lärt som ung, sitter kvar hela livet, så tappa inte bort ungdomen på en Borzoi!

Borzoi är ovanligt lugna även som valpar. En enkel tillsägelse och massor av beröm, så lär Borzoi sig vardagslydnad perfekt! Snabbt och enkelt. De är väldigt intelligenta och behöver inte sägas till många gånger innan de fattat vad det gäller. Tjata framför allt inte, man nöter inte in i en vinthund, utan visar, de är intelligenta nog att förstå utan tjat. Normal prägling i form av 100-tals eller 1000-tals upprepande behövs inte på vinthundarna. Glöm bara inte berömmet!

Borzoi gillar inte stress, den är värdig och vill bli behandlad med respekt. Borszoier är oftast försiktig, ta det lugnt, men totalt orädd.

 

 

Man behöver utrymmen så dessa hundar kan få springa av sig någon gång om dagen. Får de inte utlopp för detta, kan de bli besvärliga hundar. De är underbart lätta att lära följsamhet, men man ska börja redan när de är små, som med allt annat.

Vissa har utpräglad jaktinstinkt, vilket kan ställa till vissa bekymmer. Som vinthundar gör, jagar de med hjälp av synen. De är oerhört snabba sprinters.

Ska man ha jakthundar tillsammans med små hundar måste man vänja dem när de är små, så de förstår att en liten hund som svissar förbi inte är ett jaktbyte.

Annars är Borzoi väldigt lätt att leva med, snälla och lugna.

Borzoier, liksom flera andra vinthunds raser, har ovanligt kraftiga tänder och tandrötter. Valptänderna har ofta kraftigare rötter än vuxna hundar av andra raser. Därför får man se upp särskilt med dem under tandömsningen så valptänderna inte sitter kvar och tränger undan nya tanden från att komma upp på rätt ställe och i rätt vinkel. Ser man tendens att nya tanden kommer upp fel p g a att en valptand sitter kvar och spränger bort nya tanden måste man ta hunden till en veterinär så de får ta bort valptanden, annars kan hunden få ett felaktigt bett som vuxen, som annars skulle blivit korrekt.

 

 

Updaterad 2018-04-17