Standard för CHIHUAHUA

Min egen tolkning!!!

Rasstandard Egen tolkning
Helhetsintryck: Rasen ska ha en kompakt kroppsbyggnad. Av mycket stor betydelse är den äppelformade skallen och att rasen bär sin måttligt långa svans mycket högt, antingen böjd eller i en halvcirkel med spetsen pekande ned mot ländpartiet. Proportioner, huvudform, svans är det rastypiska på denna ras.

Viktiga måttförhållanden:

Kroppslängden skall överstiga mankhöjden något. Önskvärt är dock en nästan kvadratisk kroppsform, särskilt hos hanhundarna. Hos tikarna tillåts en något längre kropp.

Normala till korta proportioner för hanhund. Normala proportioner på tik.
Uppförande / karaktär: Chihuahua skall vara kvick, alert, livlig och mycket modig. Utstrålning. Näsvis.
Huvud:
Skallparti: Skallen ska ha en väl rundad äppelform (mycket typiskt för rasen). Sluten fontanell föredras även om en liten öppning är tillåten. Äppelform.
Stop: Stopet skall vara väl markerat, djupt och brett så att pannans rundning framträder framför nospartiets ansättning. Kraftigt markerat, djupt, bredd, pannan ska gå framför nosfästet. 
Nostryffel:

Nostryffeln skall vara måttligt kort och peka lätt uppåt. Alla färger är tillåtna.

Söt uppnosig nos. (Näsvis).
Nosparti: Nospartiet skall vara kort och sett från sidan rakt. Det skall vara brett vid ansättningen och smalna av mot spetsen. Avsmalnande.
Läppar: Läpparna skall vara tunna och sluta tätt an. Tätt slutna.
Käkar / tänder: Bettet skall vara ett sax- eller tångbett. Över- eller underbett är allvarliga fel. Alla anomalier i käkarna är att betrakta som mycket allvarliga. Sax eller tång. Allt annat är allvarliga fel.
Kinder: Kinderna skall vara släta och måttligt framträdande.  Kinder inte för överdrivna.
Ögon: Ögonen skall vara stora, rundade, mycket uttrycksfulla, helt mörka och inte utstående. Ljusa ögon är tillåtet men inte önskvärt. Stora, runda, mörka, ej utstående. Ljusa ögon ok med helst inte. Här har vi en ändrig mot tidigare. Långt tillbaka skulle ögonfärgen vara bärnsten. Den nyansen är knappast särskilt mörk. Sedan fick de ha andra nyanser men bärnstensfärgen föredrogs. Sedan ändrades det till dagens mörka ögon och att ljusare nyans inte är önskvärt.
Öron: Öronen skall vara stora, upprättstående samt med tydligt synlig öronmussla. De skall vara breda vid basen och gradvis avsmalna mot de lätt rundade spetsarna. I vila tenderar öronen att bäras ut från sidorna i 45 graders vinkel. Stora, upprättstående. Vila 45 graders vinkel.
Hals: Halsen ska ha en lätt välvd nacklinje. Den skall vara medellång och vara kraftigare hos hanhundar än hos tikar. Halsen skall inte ha något löst halsskinn. Hos den långhåriga varianten är en krage av längre päls mycket önskvärt. Torr hals, välvd nacklinje.
Kropp: Kroppen skall vara kompakt och välbyggd. Kompakt.
Överlinje: Överlinjen skall vara plan. Plan.
Manke: Manken skall vara svagt markerad. Svagt markerad.
Rygg: Ryggen skall vara kort och stark. Kort och stark.
Ländparti: Länden ska vara mycket muskulös. Musklad.
Kors: Korset skall vara brett och kraftigt, nästan plant eller lätt sluttande. Brett, kraftigt, nästan plant.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara bred och djup med väl välvda revben. Sedd framifrån skall den vara rymlig men utan överdrift. Sedd från sidan skall den nå ned till armbågarna. Den får inte vara tunnformad. Bred, djup, väl välvda revben. Rymlig men inte överdriven. Ej tunnformad.
Underlinje:

Buklinjen skall vara tydligt uppdragen. Djup buklinje är tillåten men inte önskvärd.

Uppdragen buklinje.
Svans: Svansen skall vara högt ansatt, se platt ut och vara av måttlig längd. Den skall vara bred vid ansättningen och gradvis smalna av mot spetsen. Svansföringen är ett mycket viktigt särdrag hos rasen: svansen skall i rörelse antingen bäras högt i en öppen båge eller i en rundad halvcirkel med spetsen pekande ned mot ländpartiet; detta ger balans till kroppen. Den får aldrig bäras mellan benen eller rullad under rygglinjen. Pälsen på svansen skall stämma med hårlagsvarianten och kroppspälsen. Hos den långhåriga varianten bildar pälsen en plym på svansen. Svansen bärs hängande i vila med en lätt krok. Högt ansatt. Platt. Avsmalnande, bred vid basen, smal mot spetsen. Bäras i båge över ryggen i rörelse.

EJ rädd svans, EJ ringlad som går ner under rygglinjen.

Svansen bärs hängande i vila med en lätt krok.

Extremiteter:
Framställ:

Frambenen skall vara raka och ha god längd. Sedda framifrån bildar frambenen tillsammans med armbågarna en rak linje. Sedda från sidan, skall de stå lodrätt.

Normal.
Skulderblad:

Skuldrorna skall vara flata och måttligt musklade. Vinklingen mellan skuldror och överarmar skall vara god.

Normal.
Armbåge:

Armbågarna skall vara fasta och ligga väl an mot kroppen för att ge fria rörelser.

Normal.
Mellanhand:

Mellanhänderna skall vara lätt vinklade mot underlaget samt starka och fjädrande.

Normal.
Framtassar: Framtassarna skall vara mycket små och ovala med väl särade tår utan att för den skull vara platta (varken har- eller kattfot). Klorna skall vara mycket väl välvda och måttligt långa. Trampdynorna skall vara välutvecklade och mycket elastiska. Mellan hartass och kattass. Väl särade tår, men inte spretiga. Trampdynan "kuddig".
Bakställ: Bakstället skall vara väl musklat med långa bendelar. Bakbenen skall bakifrån sett vara lodräta och parallella. De skall vara välvinklade i höft, knä och hasled och i harmoni med framställets vinklar. Normal.
Has:

Haslederna skall vara lågt ansatta och ha väl utvecklade hälsenor. Sedda bakifrån skall de vara brett ställda, lodräta och parallella.

Väl utvecklade hälsenor.
Baktassar:

I ursprungslandets standard föreskrivs att eventuella sporrar skall avlägsnas, utom i de länder där detta inte är tillåtet enligt lag. I övrigt se framtassar.

Baksporrar inte helt uppskattat.
Rörelser: Rörelserna skall vara långa, fjädrande, energiska och aktiva med god längd och gott påskjut. Sedda bakifrån, skall bakbenen vara i det närmaste parallella så att baktassarna följer direkt i framtassarnas spår. Vid ökad hastighet har benen en tendens att söka sig mot kroppens mittlinje. Rörelserna skall fortfarande vara fria och fjädrande utan synbar ansträngning. Huvudet skall bäras stolt och rygglinjen vara fast. Normal.
Hud: Huden skall vara mjuk och elastisk över hela kroppen. Mjuk och elastisk.
Päls:
Pälsstruktur: I rasen förekommer två hårlag.

Korthår:

Pälsen skall vara kort och ligga väl an över hela kroppen. Om det finns underull är hårstråna något längre. Gles päls på strupe och mage är tillåtet. Pälsen skall vara något längre på hals och svans. Den skall vara kort på huvud och öron. Pälsen skall vara glänsande och mjuk. Hårlöshet accepteras inte.

Långhår:

Pälsen skall vara fin och silkig, slät eller lätt vågig. En alltför tjock underull är inte önskvärt. Pälsen skall vara längre och bilda behäng på öron, hals, baksidan av fram- och bakbenen samt på tassar och svans. Lång, svallande päls accepteras inte.

Korthår: Kort, gles på strupe och mage tillåtet. Glänsande och mjuk. EJ HÅRLÖS!

Långhår: Fin och silkig, slät eller lätt vågig, ej för mycket underull (ej dvärgspets päls).

Semilånghår.

Lång svallande päls (d v s typ Malteser) accepteras inte.

Färg:

Samtliga färger i alla upptänkliga nyanser och kombinationer är tillåtet.

Allt tillåtet utan undantag.
Storlek / vikt: I denna ras tas bara hänsyn till viktangivelser, inte mankhöjd. Vikt gäller för denna ras.
Vikt: Idealvikt: mellan 1,5 och 3 kg

Dock accepteras hundar som väger mellan 500 g och 1,5 kg. Vikt över 3 kg är diskvalificerande.

½ - 3 kg. Ideal 1,5 - 3 kg. Över 3 kg diskvalificerande.
Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

- tandbortfall

- dubbla tänder (kvarvarande mjölktänder)

- sneda käkar

- spetsiga öron

- kort hals

- lång kropp

- välvd rygg eller svankrygg

- brant kors

- smal bringa, flat bröstkorg

- felaktig svansansättning, kort eller vriden svans

- korta ben

- lösa armbågar

- hastrånghet

Fel:

tandbortfall, kvardröjande valptänder, sned käke, spetsiga öron, korthals, lång kropp, välvd rygg eller svankrygg, brant kors, smal bringa, flat bröstkorg, felaktig svansansättning, kort eller vriden svans, korta ben, lösa armbågar, hastrång.

Allvarliga fel:

- smal skalle

- små, djupt liggande eller utstående ögon

- långt nosparti

- underbett eller överbett

Allvarliga fel:

Smal skalle, små, djupt liggande eller utstående ögon, långt nosparti, under- eller över- bett.

Diskvalificerande fel:

- aggressivitet eller extrem skygghet

- "rådjurstyp" (t. ex. mycket otypisk eller synnerligen tunn benstomme: förfinat huvud, lång hals, spenslig kropp, långa ben; spenslig, lätt, lång, som ett rådjur)

- stor fontanell

- hängande öron eller korta öron

- extremt lång kropp

- avsaknad av svans

- hos den långhåriga varianten: mycket lång, fin och svallande päls

- hos den korthåriga varianten: kala fläckar

- vikt över 3 kg

Diskvalificerande fel:

Rådjurstyp, stor öppning i fontanellen, hängande öron, korta öron, extremt lång kropp, avsaknad av svans, lång fin svallande päls, kala fläckar, vikt över 3 kg.

Nota bene:

Hund får inte prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

Normalt.
Testiklar:

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Normalt.

 

 

Det är inte ovanligt att Chihuahua har lång kropp, korta ben, tunnformad bröstkort ofta med samtidigt knapp front, och rokoko formade framben med Pinscher skalle. Ni som varit med ett tag på rasen vet säkert vilken typ jag menar. Hur allvarliga fel är det då på den modellen?

Ska man då utläsa detta ifrån rasstandarden kommer man fram till följande:

Lång kropp: Rasen ska ha kompakt kroppsbyggnad enligt helhetsintrycket, är helhetsintrycket fel, är hunden fel. Rasen ska vara normallång - kort, kompakt. Enligt viktiga måttförhållanden för rasen ska det vara mest önskvärt med en nästan kvadratisk kropp, speciellt hos hanhundarna. Lång kropp är ett fel. Extremt lång kropp är diskvalificerande fel!

Korta ben: God längd och långa bendelar säger rasstandarden. Korta ben är fel.

Tunnformad bröstkorg: Kroppen ska vara kompakt. Det står uttryckligen att tunnformad kropp är felaktig.

Knapp front: Är fel.

Rokoko framben: Benen ska vara raka.

Skallen: I helhetsintrycket anges att Chihuahua ska ha äppelformad skalle. Det som anges i helhetsintrycket är viktigt! En mycket stor del (ca en fjärdedel) av rasstandarden avhandlar huvudet och alla dess detaljer för Chihuahua. Detta torde ännu mer understryka hur viktigt denna egenskap är för rasen. Att ha en Chihuahua där huvudet inte ens om sin ras är extremt allvarligt. Äppelform förekommer inte på dessa hundar. Väl markerat, djupt och brett stop existerar inte på dessa hundar. Det finns inte en chans att pannan framträder framför nosfästet. Denna panna ses så gott som enbart hos Amerikanska Chihuahuas, tyvärr gillas inte det hos skandinaviska domare, fast läser man rasstandarden är det detta som är idealet för rasen. Rasen ska ha kort nosparti, det har inte dessa hundar. Kinderna ska vara måttligt framträdande, inte obefintliga. Ögonen ska vara stora, runda och inte utstående och helst inte ljusa. Det är inte ovanligt att denna hundmodell har både små, mandelformade, utstående och ljusa ögon. Öronen vilar aldrig i 45 graders vinkel på dessa hundar. Det är ett allvarligt fel att ha smal skalle, utstående ögon, djupliggande ögon eller långt nosparti.

 

Summa summarum, det är knappt en Chihuahua enligt rasstandarden.

 

 

Huvud på Chihuahua i USA och Sverige.

Sverige har börjat få fina huvuden nu, men de är långt efter, det dyker upp pinscher skallar lite nu och då fortfarande, hur fina än föräldrarna är.

Plockar man in de under 100 år avlade korrekta skallarna från USA har man lättare att snabbare nå framgång med att bli av med detta icke önskvärda huvudformer.

Man ser hur det blir som en fördjupning vid nosryggens fäste, som ett litet hål, det är vad jag anser rasstandarden beskriver.

 

 

"Stopet skall vara väl markerat, djupt och brett så att pannans rundning framträder framför nospartiets ansättning."

 

 

Uppdaterad 2017-05-19