VATTENKVALITET

 

VATTEN

Vatten är en oerhört viktig del av hundens utfodring. Faktum är att vatten är det största födointaget per dag till våra hundar.

Vattnets kvalitet avgörs av:

  1. Renhet (avsaknad av smuts och skadliga bakterier + mikroorganismer).

  2. Smaklighet.

  3. Innehåll.

Detta är saker att beakta.

 

Här kommer några saker vi kan göra för att ge hunden optimalt vatten.

  1. Renhet kan förbättras enormt med vattenflaskor eller i annat fall täta byten av vattnet och ständigt noggrann diskning av skålar. Avsaknad av onödiga partiklar som far ner i vattnet, t ex  höstlöv, vårpollen, hundhår, damm o s v. Alltså noggran "städning" kring vattenskålen är ett extra plus. Ju längre vattnet står, ju mer smuts blir det och ju mer växer oönskade bakterier, vattnet blir gammalt och förlorar sin frächhet, speciellt så fort en hund druckit ur skålen, då det direkt blir smuts i vattnet. Saliv. Ibland sand, grus och annat som kan finnas på nosen eller mellan tänderna, speciellt hos hundar med lång päls i eller kring ansiktet faller det ner extra smuts i vattnet för. Kom ihåg, männikan dricker vatten genom att suga eller hälla i sig, hunden sköljer runt vattnet i hela munhålan vid varje lapning!

  2. Smakligheten är något man kan smaka sig fram till själv. Jag hade en gång ett hemskt vatten, som var bra enligt alla analyser, men knappast aptitligt att dricka. Det var en plåga då jag är extremt förtjust i vatten. Mitt huvudsakliga vattendrickande övergick då i is-te istället för att jag skulle slippa den hemska smaken. Om hunden inte gärna vill dricka för att vattnet smakar illa så kommer den dricka lite mindre än vad den annars skulle göra, vilket inte är bra. Vattnet kan faktiskt ganska enkelt förbättras i smak och också renas något till viss del. Egen tillverkning av filder, läs nedan.

  3. Innehållet är faktiskt relevant. De som har komunalt vatten har normalt en lista med vattnets normala värden som man kan få ut och den brukar inte ha några stora brister eller överskott. Har man däremot privat brunn, som jag t ex haft större delen av mitt vuxna liv, så bör man sända in vattnet på annalys när man flyttar in och kanske igen om man bott många år på ett ställe. Ser man då att ett vatten t ex innehåller väldigt lite eller väldigt mycket av en mineral, så kan det vara av betydelse för våra hundar (och ibland oss med). Normala friska hundar klarar det oftast ganska bra, speciellt om de får ett bra foder. Men specellt växande, gamla eller sjuka hundar kan man behöva ta hänsyn till brister som under eller överskott av olika ämnen. Prata gärna med din veterinär om det hela för att kunna ställa in vettig kosthållning. Jag ska här bara nämna ett exempel, kalk. Om kalkhalten är för hög eller för låg i vattnet så kan det rubba balansen kalk / d-vitamin som står i beroendeställning till varandra och måste tillföras i korrekta proportioner för att hunden ska kunna tillgodogöra sig kalket. Om detta rubbas kan bl a den unga hundens leder få felaktig utveckling med förödande resultat. Jag kan också nämna en kennel som efter en flytt fick jättespröda pälsar som bara bröts av, inte alls typiskt för varken rasen eller blodslinjerna i detta fall, och till sist visade det sig att vattnet hade onormal hög halt järn, när det åtgärdats fick hundarna tillbaka sina normala pälsar, mer eller mindre...

 

Vattenreningsfilter som man tillverkar själv: Man tar en fästanordning till vanliga tappkranen som man använder för dricksvatten och fäster vid en bit rör eller slang, sedan tar man röret / slangen till en burk med kol och vadd som vattnet får filtrera igenom, liknande ett gammeldags akvariereningsfilter, sedan sätter man i andra änden på burken en kran som man tar vattnet ur.

Det finns också sådana filter av denna modell att köpa. De är rysansvärt dyra. Sist jag hittade en kostade den 6 000 skr och till hemmatillverkade modellen kostar materialet mindre än 500 kr, trots dyra rörkopplingarna och tappkran.

Att ge vatten som håller sig fräscht och gott länge åt hundarna är enklare än någonsin sedan vi fått vattenmunstycke (Water Nozzle är namnet som ofta används i Asien för denna produkt), vattennippel (från engelskans nipple=nippel eller spene, ett namn som mina vänner i USA kallar dessa vattenautomater) eller vattenautomat (namnet är ifrån samma konstruktion fast då av mindre modell för bl a gnagare som funnits i Sverige "hur länge som helst") eller vad man nu ska kalla det för hund. Jag håller mig här till vattennippel för att det inte ska bli så trassligt att förstå vad jag menar i texten nedan.

 

 

Håll rent drickskärl

Det finns också skålar man kan koppla till vatten, så den fyller på sig själv vartefter hunden tricker.

Denna kopplar man av från slangen och plockar isär i bitar och diskar. Sedan sätter man ihop den igen.

Även om man har en sådan här skål måste man hela tiden hålla koppen ren och se till att den fyller på som den ska.

 

Vatten kopplad till slang

 

 

191206 Vattenkvaliten

Vatten är den största näringskällan och födoämnet som hundar får i sig.

I och med uppvärmningen av vårt land (med resten av världen) så finns risken för att många vattenkällor torkar ut, men det finns också större risker för att sammansättningen i vattnet förändras.

Det kan den göra av två orsaker, det ena är för att jorden torkar ur och ändrar hur flödet rinner ner i brunnen och därmed följer olika mineraler med ner i vattnet.

Det andra är att ju varmare det är, ju fler otrevliga parasiter, amöbor, bakterier etc trivs i vårt vatten.

Ska vi skydda våra hundar bör vi som har egna brunnar kolla vattnet oftare än vad vi gjorde förr.

 

 

Vattnets innehåll

Vissa vatten har ovanligt mycket eller lite kalk. Vissa har ovanligt mycket eller lite koppar. O s v. När man har fått besked om vad vattnet innehåller, så vet man mer om vad övrig mat hunden behöver.

 

 

Drickteknik

Människan suger eller häller i sig vätska.

Hunden lapar i sig vatten.

Människan för över lite bakterier från sin mun till sin vätska. Trots detta är de flesta människor inte berädda att dela dricksglas med okända människor.

Hunden lapar i sig, då kastas vattnet runt i munnen och alla smulor och annat smått och gått den har i munnen och mellan tänderna, hundhår, hudpartiklar o s v hamnar delvis i vattnet, för att inte tala om bakterier.

Hunden tvättar sig på könsorgan och i baken med sin mun. Dessa rester hamnar alltså i vattnet.

Idag har vi ett epedimiliknande tillstånd av utbrott på bl a Giardia och Coccidiosis, som det t o m under senare åt blivit vanligt bland hundar som bor en och en. Dessa smittor överförs via avföringspartiklar och smittar på så vis.

Allt detta smuts och bakterier och sjukdomar kan man minimera genom vattenautomat till hund.

Då pratar jag inte om fontäner som kastar runt samma vatten hela tiden utan om de vattenautomater som har vattennippel.

 

 

Drickteknik i kopp kontra nippel

Drickteknik som medföljer från födseln är tuttandet på mamman. Drickandet på mammans tutte består av flera delar. Slicka, suga och massera med framtassarna.

Drickteknik i kopp består av att hunden ska lära sig böja tungan bakåt och skopa upp vattnet i munnen. Denna skålen i tungan behöver bara röra sig en milimeter i sidled så läcker vatten ur. Vatten rinner tillbaka i vattenkoppen och skvätter runt skålen. Det tar lite tid innan hunden lär sig vattendrickar tekniken. Vissa slarvar hela livet och vissa blir väldigt duktiga på tekniken. Även de som är duktiga spiller, framför allt tillbaka i skålen. När det sedan är så lite vatten kvar i vattenkoppen så tungans skål inte får plats under vattenytan så måste hunden ändra teknik och slicka i sig bottenskrapet i vattenskålen, som vid det laget oftast är oerhört smutsigt.

Drickteknik i nippel är en lätt övergång från tuttandet på mamman. De behöver endast släppa sug och tramp, och behålla slick, så dricker de. Samma teknik hela flaskan ut. Oavsett som det är mycket eller lite vatten kvar i flaskan så är vattnet alltid av renaste kvalitet.

 

 

Smaklökar för vatten är längst ut på tungan på en hund för att stimulera hunden att dricka, då hundar behöver mycket vatten.

 

 

Smuts i vatten

Om man fyller på vattenskålen istället för att diska och sätta i färskt vatten, så tar alla bakterier i skålen och det eventuella återstående vattnet i skålen och sprider sig i den nya vattenmängden omedelbart och börjar föröka sig i den nya och större vattenvolymen.

En helt ren skål med rent vatten som blir förorenat när en hund dricker tar det lite längre för smuts och bakterier att växa till sig.

P g a detta bör vi ta upp skålen och diska den och sätta i friskt vatten varje gång och att aldrig ha för vana att bara fylla på.

Oavsett om man har en eller flera hundar är det bättre att ha en riktigt rejäl vattenkopp till hunden/hundarna och vara minitiöst nogrann med hygienen på den. Ta upp den och diska den flera gånger om dagen och full på fräscht vatten. Är det varmt så kan man behöva göra detta var eller varannan timme.

Placeringen av vattenskålen bör vara nära matplatsen, alltså hundens matplats, och helst utan direkt sol och i ett svalare ställe i huset.

 

 

Vattnets åldrande

Vatten blir gammalt.

Vatten som hälls upp i ett glas, eller i en hundskål, eller i en flaska, blir gammal.

Det finns alltid lite "smuts" i vatten, t ex onyttiga bakterier som blir farliga om de blir för många.

Om vattnet fryses ner så går föråldringsprocessen jättesakta, vattnet håller sig fräscht mycket längre.

I kylskåp förlängs också vattnets fräschet.

I rumstemperatur så går processen lite snabbare.

I väldigt varm miljö, t ex i direkt sol, så växer dessa bakterier mycket fort.

Kokas däremot vattnet så dödar det många onyttigheter och många farligheter i vattnet.

Stoppar man vattnet i ett slutet kärl, t ex en flaska kopplad till en vattennippel eller kork, så blir bakterietillväxten oerhört mycket mindre än i ett öppen kärl där vattnet hela tiden står i kontakt med luft.

För varje timme åldras vatten och försämras, oavsett om det är fruset eller i direkt solsken, och allt där emellan, det är endast hastigheten som är lite olika under olika omständigheter.

När en hund stoppar ner nosen i en kopp vatten så tillför hunden massor av smuts och bakterier till vattnet som växer för var timme. Om man spär på med mer friskt vatten i ett redan smutsigt vatten så spär smutsen ut sig och fördelar sig jämt i skålen och bakterier och annat snusk får MASSOR av extra utrymme att snabbt expandera på, och det är just vad de gör också, för även bakterier vill överleva.

Varje gång vattnet behöver fyllas på bör man därför ta bort skålen, diska den och fylla på frächt vatten så har hunden rent vatten en kort stund, tills den stuckit näsan i skålen nästa gång, vilket inte är ovanligt att de dricker direkt efter att man bytt vattnet, de vill så gärna ha rent vatten.

Om hunden däremot dricker ur en nippel kopplad under en flaska tillförs inga bakterier till vattnet.

 

 

Vatten utomhus

På sommaren vill man kanske ha vatten på balkongen, i bilen, i trädgården, då vatten utsätts för sol på det viset så blir vattnet gammalt och ofräscht fortare, det är också lättare att det blir mögel i vattnet. Mögel och smuts är INTE hälsosamt för hundar.

Det är bra om man kan placera vattnet på ett ställe så solen inte lyser direkt på vattnet, oavsett om vattnet är i skål eller flaska.

Har man vattenflaska till hundar ute i trädgården eller i bilen på sommaren, så håller sig vattnet fräschare längre tid om vattnet är i en mörk flaska.

Man kan hänga ett tyg över flaskan eller använda t ex grön flaska. Det minskar risken för att vattnet blir gammalt fort.

 

 

Vattenflaska, ihopfällbar

Vattenflaskor finns i olika varianter. Denna variant är för resor. Man kan ha den ihopfälld så håller den vattnet som vilken annan vattenflaska som helst. När man fäller ut den så rinner vattnet ner i skålen. När man ska fälla ihop flaskan igen så rinner det vatten lite överallt, därför bör man hålla den över bar backe, diskho eller liknande, i alla fall om det finns vatten i den.

En klar nackdel med dessa är att man måste sitta och hålla i dem. Man kan inte ställa fram dem och ha dem uppställda, då ramlar de omkull.

 

Vattenflaska för resa.

 

På t ex cykelturen, promenaden eller liknande skulle dessa kunna fungera. Då stannar man och låter hunden dricka.

När skålen är så lång och smal är det mycket stor risk att mer än hälften av vattnet rinner ut på backen när hunden ska dricka.

Personligen föredrar jag en petflaska med nippel, som jag vänder upp och ner när jag cyklar. Då räcker vattnet längre. Mna kan också ha extra flaskor med sig på cyckeln, allt efter behov. Nippel är dessutom renare. Det är frächare.

Efter användning: Själva skålen måste tömmas på vatten samtidigt som man måste fälla ihop flaskan så den håller återstående vatten kvar i flaskan för senare behov. Vattenmängden är totalt 5 dl. D v s det räcker knappt en gång till en stor törstig hund.

Kom bara ihåg att vattna hunden ofta.

 

 

 

Resevattenskål

Det finns vattenskålar som är för resa. Ihopfällbara, så de inte tar så mycket plats.

Det finns tygskålar som går att platta till, så de blir helt platta. De fungerar bra, men man sätter i vatten, låter hunden dricka, sedan tömmer man skålen, annars börjar den läcka efter ett tag.

De finns i större och mindre storlek.

 

 

Sedan finns det i någon form av mjuk plast. Denna fick jag som reklam av agria. När hunden druckit får man slänga vattnet. Det blir mycket slöseri med vatten, då man får bära med sig större mängder vatten, om man t ex är ute på långvandring.

 

 

Sedan finns det i någon form av ihopfällbar skål, som ett dragspel. När hundarna druckit får man hälla ut vattnet.

 

Med dessa lösningar får man alltså ha mer vatten med sig när man måste slänga vattnet upprepade gånger. Själv föredrar jag en upp-och-ner-vänd vattenflaska med nippel som jag vänder när hunden vill dricka, och sedan vänder tillbaka. När jag stannar och t ex fikar fixerar jag flaskan så hundarna kan gå och dricka när de vill, utan att jag håller i. Inget vatten spills över huvud taget på det viset då inte vattnet blir smutsigt hur många hundar som än dricker.

 

 

Snusket med vattenskål

Största spridningskällan av avföring till en stor grupp hundar är vattenskålar.

Vi lever numera i Sverige med en hel rad nya "sjukdomar" (=parasiter) som tidigare aldrig funnits i Sverige. De flesta av dessa sjukdomar smittar via avföring och har extra lång hållbarhet i vatten, vi pratar ibland om "evigt liv" för dessa parasiter i vatten. Största spridningskällan av avföring till en stor grupp hundar är vattenskålar. Här är några senarier:

När hunden dricker ur en skål slaskar stora delar av vattnet hunden tagit i munnen ner tillbaka i vattenskålen, eller bredvid.

När avföring hamnat i vatten sprids det till alla andra som dricker ur den vattenskålen, ändå tills att skålen fått en ordentlig diskning! Hur många hundar dricker ur samma vattenskål mellan varje diskning hos er? Är skålen i plast så kommer parasiterna ligga kvar i springorna efter disk...

Har man matskål med torrt torrfoder som står framme ständigt till hundarna så kan även smittokälla ligga där, MEN det är inte alltid som enbart saliv upplöser avföringen och sprider den till skålen, och gör den det är det sällan (i det närmaste omöjligt, så vitt jag förstår) som alla kulor drabbas. Däremot i vatten räcker det med en smula som är så liten så en människa inte ser den som upplöses i en stor vattenskål och sedan räcker till för att alla som dricker av detta vatten ska drabbas av smitta. Vattnet i skålet hjälper dessutom till att lösa upp avföringen, hunden slafsar och vattnet svätter och spolas runt munnen och spills tillbaka i skålen och vattnet frigöra avföring och dess eventuella smitta / smittor och därmed infektera vattnet. Även blöta fläckar kring skålen smittar, hunden trampar i dessa och tvättar sig sedan om fötterna...

Motsvarande smittrisk vid vattennipplar är minimal.

Motsvarande hygien i vattenskålen som i vattennippeln är att man efter varje gång hunden druckit ska skålen upp och diskas och förses med nytt, frächt vatten och området kring skålen tvättas.

 

 

Hygien

Stick ner fingret i hundens vattenkopp. Dra längs botten. Är det slemmigt där så är vattnet riktigt smutsigt. Skulle du dricka ur den koppen?

Plastskålar innehåller minimala springor. I dessa håller sig minimala parasiter fast vid diskning. En plastskål går därför inte att sanera.

En keramikskål som har sprickor är inte bättre än en plastskål.

 

GE HUNDEN EN CHANS ATT FÅ RENT VATTEN!

 

Uppdaterad 2019-12-05

 

© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström