Problem hund

 

Det sägs vara 10 000 avlivade hundar p g a temperamentsproblem, problem med temperamentet bottnar i nästan alla fall i ägarens ansvar av att fostra och sköta hund.

Problemhund är ägare som skapar problem för sina hundar och dess omgivning, oftast t o m skapar problem för dem själva!

 

200809 Om du slår en hund regelbundet blir den oftast till sist aggressiv. Dessa hundar lever under en stor stress och blir sällan gamla. Sedan skyllar man på hunden!

 

Absolut största delen av problem med hundar som människan har uppkommer p g a att människan inte förstår sina hundar. Bl a måste man förstå skillnaden mellan människor och hundar, för att inte gör misstaget att behandla hunden som om den är människa, eller behandla den på ett sätt som de föreställer sig att hunden kan förstå, p g a bristande kunskap om vad en hund är och varför.

Dessa problem utbildar man människor för att komma tillrätta med.

 

Vill vi vara snälla mot våra hundar ser vi till att hålla iordning på dem. Då får de chansen att bli lyckliga hundar utan nevrologiska problem och störningar, som de inte mår bra av.

Om din hund har problem, se till att befria dem från sin stress.

Vi ska vara tacksam för sådana som hjälper okunniga hundägare att befria hundar ifrån mentalt lidande.

Det är konstigt att det är de mest aggressiva människorna som är emot Ceasar Milan och säger att han är elak med hundar. Man kan inte bli snällare än om man befriar hundar från problem.

 

 

Ytterst få hundar, troligen mindre än en promille, är så kallade problemhundar p g a fysisk sjukdom som de försöker få hjälp med, men människan förstår inte vad den ska göra, då de oftast inte vet vad felet är.

 

Sedan finns det de som vet vad de ska göra, men inte ger hunden det liv den behöver och förtjänar, då försöker hunden få hjälp och blir då till synes "besvärlig" i människans ögon.

 

 

Vid all träning är kontakt mellan människa och hund avgörande.

 

 

210405 Om en hund plötsligt börjar visa ovilja vid en viss rörelse eller beröring, så beror det inte på att hunden helt plötligt inte vill utifrån en nyck.

T ex en hund som har hoppat upp enkelt tidigare, och plötsligt inte vill eller inte kan. En hund som plötsligt inte vill att man berör hunden på ett visst ställe.

Något har hänt. Kanske har hunden blivit skrämd. Kanske har hunden blivit illa gjord. Kanske har hunden fått ont av någon orsak.

Man är som djurägare skyldig att ta reda på varför.

 

 

Vanligaste är att psykiska störningen hos hund kommer från ägaren

Vill ni veta hur man förstör en hund? Man gör den osäker på människan!

Exempel: Alla hundar som tvingas flytta ibland dagligen, ibland varje vecka, ibland varje månad, varje år, startar med att misstro människan!

Det är ett sätt som man skapar grogrund för djupt psykiskt störda hundar.

Hundar är HELT I HÄNDERNA på människan, och människan är den enda de ska kunna lita på, kan de inte lita på människan, så blir hundar till sist nervvrak!

Många problem hos hundar är psykiska. Enligt min erfarenhet nära nog alla problem är psykiska. Däremot ska man minnas att ALLA hundar kan man hitta fysiska avvikelser på, oavsett hur friska de är. Letar man nog länge hittar man fel på de friskaste hundarna som går att få.

T ex om en hund har en begynnande "förkylning", d v s en virus som kommer och går i kroppen på alla levande varelser, mer eller mindre, så kan ett blodprov visa en lätt förhöjning av det ena och det andra värdet. Sådana små avvikelser är oroande för ägaren. Många gräver hundens grav i ett sådant provsvar genom att undersöka hunden i all oändlighet och oroa sig. Ju mer ägaren oroar sig, ju mer psykiskt ostabil blir hunden...

Förr lugnade veterinärer oroliga ägare. För att t ex nämna blodprovssvar med lätt förhöjda värden så sa veterinärer förr att det är inom det normala, gå hem och var som vanligt, blir hunden sämre, kom tillbaka. Men det är säkert inget att oroa sig för.

Idag säger veterinärer att det kan vara tecken på en det ena och en det andra (de kan t o m räkna upp det ena skräcksenariet efter det andra), de kan rekomendera fler undersökningar i det oändliga. Ägaren går hem och är orolig.

 

Jag har genom åren tagit hand om ÅTSKILLIGA hundar med störningar i varierande grad. Även idag har jag sådana hundar i min familj, men som blivit stabil (ibland både fysiskt och psykiskt) hos mig. Jag försöker få hundarna i psykisk och fysisk balans, det är liksom A till O. När det är gjort, om hunden inte är frisk och sund både fysiskt och psykiskt använder jag den inte i avel. Det är endast de friskaste och sundaste hundarna som ska användas i avel.

Men det är extremt sällsynt att hundar inte kommer i fysisk och psykisk balans bara de får ett bra liv. Att få vara hund. Att få vettig sysselsättning, sysselsättning för hundar och få en trygg människa som de kan lita på. Det är i princip vad en hund behöver för att med tiden bli i balans. Detta skapas inte genom veterinärer som oroar djurägare.

Några exempel på störningar jag botat hos hundar enbart med psykisk hjälp, totalt i frånvaro av fysiska hjälpmedel av något slag:

 

Listan kan bli hur lång som helst. Ibland när det gäller vissa andra fall, ibland med samma symtom, har jag fått hjälpa till med mediciner, massage, homeopatmedicin, luktterapi o s v. Men som sagt, det allra vanligaste är att det hjälper att bara ge hunden med balanserad hundmiljö så blir de bra med tiden.

 

 

Fysisk bakgrund är oerhört viktigt. Det är inte ovanligt att hundar blir störda i sitt beteende när de har ont eller andra fysiska handikapp. Fysisk undersökning är alltid en bra början med en "problemhund" om man misstänker sjukdom.

Nackproblem är vanligt, och kan komma av felaktig utrustning, kan också komma av medfödda defekter. Det är ett problem som ökar i expressfart numera, vissa vill hävda att det är stryphalsband som gett detta, det tror jag inte alls på! Stryphalsband är ovanlig utrustning till hundar numera medan förr var det standardutrustning och då var inte nackproblem vanliga. Jag tror det är bl a fasta halsband, breda halsband och att hundar tillåts dra oavbrutet i dålig utrustning/halsband som är en bidragande orsak till nackproblem och framavlandet av för korta skallar (som börjar uppmärksammas mer och mer på vissa raser), så kallad extremavel.

Jag har två gånger sett djur som haft extrema beteenderubbninbar p g a fysisk sjukdom. Rent allmänt är det ovanligt att hunden blir psykiskt i obalans med kroniska problem av fysisk orsak men ALLA påverkas psykiskt av att ha ont, människor så väl som hundar m m.

Den attityd som ägaren har präglar förhållandet hund-människa. Hundfostran är till största delen attityder, hur människor förhåller sig som människa, ett gott ledarskap ger trygghet åt hunden.

En osäker människa får osäkra hundar (som senare inte ovanligt kan övergå i aggressivitet), en stöddig människa får stöddiga hundar. En aggressiv människa får aggressiva eller rädda hundar o s v. Man får vad man förtjänar och framför allt vad man skapar.

Rätt hund till rätt ägare. Rätt aktivering till rätt hund. Mer behöver inte sägas...

Om t ex en jägare skaffar en Japanese chin  för att jaga med är han nog fel ute, det förstår nog vem som helst, men varför är det så svårt för folk att förstå att en brukshund (d v s hundar som ska jobba fysiskt eller/och psykiskt för att må bra) som ren sällskaps hund är lika förkastligt?

Uppfödare har här ett stort ansvar att se till att informera om sin ras och se till att de som inte är lämpade inte får skaffa hund, i alla fall inte från en seriös kennel. I övrigt kan vi inte göra mycket, vi är ganska maktlösa. Det finns alltid oseriösa uppfödare som säljer valpar till hutt och mutt utan att bry sig ett dugg var hunden ändar upp i framtiden. Det finns också åtskilliga hundköpare som inte är ärliga eller kanske helt enkelt inte känner sig själva bra nog eller sin egen hundras.

Det är inte ovanligt att jag hör, - "Den hunden är hopplös", oftast är det ägaren som är hopplös på att ge den hunden var den behöver.

Ägaren har i slutet det totala ansvaret för hur hunden uppför sig!

 

 

Känna till hundens bakgrund eller inte?

Om man tränar hundar som ägarna har problem med så tror somliga att man måste veta bakgrunden, som om hunden vore en människa.

Men nu är inte hunden en människa.

Att veta bakgrunden till hundens historia är oftast inte det viktigaste därför att hundar inte kan PRATA MED ORD VI FÖRSTÅR.

Hundar fungerar inte så. De fungerar för stunden.

Om du korrigerar hundens beteende så korrigerar du efter hundens signaler och läser hunden oavbrutet och ser minsta lilla avvikelse.

Att inte veta hundens historia kräver en mycket duktig människa som verkligen kan läsa hundar och agera därefter i varje situation. Jag brukar kalla det att man kan "tänka som en hund".

Om man inte är så rutinerad så kan man på gott och ont få hundens historia före, så har man lättare, eller svårare, att hjälpa hunden.

Ett av problemet med historian bakom hundars beteende är att den berättas av människor som har misslyckats med den hunden, nästan uteslutande har de misslyckats för att de INTE FÖRSTÅR sin hund.

Problemet är när vi människor kör in på fel spår p g a historian vi får, då kan den blockera oss till att se det rätta.

Så det blir som en blind som leder en döv.

Därför är det oerhört krävande för den som lyssnar på historien bakom hunden, så som den berättas, att förstå människopsykologi och gallra i allt vad hundägaren säger, så det endast blir det viktiga kvar.

Den som är personligt involverad, d v s djurägaren, har så många egna tolkningar och det färgar dess syn på sin hund ibland så till den milda grad att de inte helt ser vad hunden gör då den TROR att den gör något annat så som den tolkar det hela.

Vanliga beskrivningar är t ex: Hunden var så glad/ledsen/trött eller vad de säger, så är det färgat av vad ägaren vill eller tror eller ibland feltolkar.

Sådana missförstånd mellan hund och dess ägare kan t o m ligga till grund för hela problemet.

Jag får lite nu och då höra om folk som vill ta bort ett beteende från en hund som de uppfattar som negativt fast hunden menar ingenting med beteendet.

När ägaren får klart för sig att hunden menar inget negativt så vill vissa ändå ta bort beteendet, för sin skull, och vissa accepterar hunden för att den är hund.

Båda varianterna är i regel fullt möjliga.

Den första varianten görs för att anpassa hunden till människan. Den andra varianten för att människan vill låta hunden vara hund. Gissa vem jag hejar på?!

 

 

Mer om arga hundar.

Mer om tycka synd om.

Mer om problem beteenden.

Mer om ljudkänslighet.

Mer om hundägarens ansvar.

Mer om skall, skällande hundar.

 

Updaterad 2021-04-09

 

© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström