Hundens kroppsspråk

 

Ingen detalj ensam ger hela svaret,  utan detta är vad man ska titta efter, så får man en sammansatt bild av hunden.

 

Vissa raser har typiska rasdrag som överrensstämmer med andra hundars sinnesstämningar. Man måste alltid ta hänsyn till sin hunds ras. Ta t ex en spets med hårt ringlad svans, den svansen kan man bortse från ganska mycket när man läser hunden, men om en sådan hund försöker föra sin svans mellan benen är den i regel katastrofalt rädd.

 

Possitionerna ska inte manipuleras av människan, utan uttryckas fritt. Om människan t ex håller hunden i höjt koppel kan uttrycken bli ett annat.

 

Om människor, speciellt ägaren, är närvarande är det i regel inte hundens fria egna uttryck, utan allt som hunden uttrycker är på ett eller annat sätt påverkat av människan.

 

 

Svansen

Är svansen stel och höjd är hunden i dominant ställning.

Är svansen låg och avslappnad är hunden lugn.

Är svansen mellan benen är hunden rädd.

Svajar svansen lätt, som i en bris är hunden avkopplad.

Normal viftande på svansen kan betyda allt från upphetsning av olika slag, till glädje och irritation. 

Svansläget ska alltid tydas tillsammans med andra signaler.

 

 

Nacke

Är nacken låg är hunden undergiven, foglig.

Är nacken höjd och spänd är hunden dominant och utmanande.

Är hundens nacke höjd men relativt avslappnad så är hunden troligen på spaning, den vill se långt bort.

Nackens läge ska alltid tydas tillsammans med andra signaler.

 

 

Öron

Öronen är ett stort kapitel, mer kommer komma om dem sedan. Kort kan man börja med att säga att:

En "tam" hund har öronen bakåt/neråt vid nära kontakt med människa.

En vildbase har öronen styvt framåt.

En ängslig eller friande hund höjer öronen.

Öronen vinklar bakåt, fast inte nödvändigtvis nedåt, när hunden antingen lyssnar bakåt eller är osäker och rädd (se bild från 9 maj längre ner på denna sida).

Hängade öron är lite svårare att läsa, man får se efter de små skillnaderna. Ju mer tungt hängande, ju svårare. Hundar med hängande öron får man titta på öronfästet i första hand för att se hur öronen skulle varit vinklade om öronen varit resta.

Öronen ska alltid tydas tillsammans med andra signaler.

 

 

Rygglinje

Är ryggen stram och spänd, är hunden stram och spänd, dominant.

Ryggens linje ska alltid tydas tillsammans med andra signaler.

 

 

Mun/mungipor

Tillbakalagda med veck, extrem hetta eller stark oro, ängslan.

Lätt öppen mun med avslappnade mungipor är lugn och harmoni.

Spänd mun är vaksamhet.

Kraftigt flåsande, vidöppen mun, tyder på att hunden håller på att svettas ihjäl eller är extremt stressad. I båda fallen har hunden akuta behov av extra syre och att göra sig av med svett, om hunden är överhettad.

181116 Är hunden inte varm och har vidöppen mun och flåsar kraftigt så är hunden under sådan akut stress att det utan tvekan kommer att förkorta hundens liv, den mår utan tvekan EXTREMT dåligt, och det MÅSTE åtgärdas omedelbart. Det är alltså ett mentalt AKUT läge.

181123 Om en hund är tandlös och visar det som skulle varit tänder, så reagerar den andra hunden lika som om hunden hade haft tänder. Det är alltså uttrycket hundar läser, inte de synliga tänderna.

När hundar skrattar (så de visar tänderna) så reagerar vissa hundar som om de ser en hund visa tänderna på ett aggressivt sätt, vissa hundar skiljer mycket väl på skratt och aggressivt uttryck.

Vissa hundar som aldrig sett en hund skratta kan när de råkar ut för det första gången förstå att det är skratt och inte aggressivitet.

Hundar som ser båda uttrycken från de är unga lär sig snabbt förstå skillnaden.

När en hund skrattar kommer skrynklorna i skinnet mera kring mungiporna. Det beror på att när hunden skrattar drar de bak mungiporna så mycket de kan.

När hunden visat tänder i aggressiv syftning kommer skrynklorna mer uppemot nosryggen. Det beror på att när hunden visar tänderna aggressivt så lyfter de upp överläppen så högt de kan.

En skillnad som även går att se tydligt även på plattnästa hundar.

Munnen ska alltid tydas tillsammans med andra signaler.

 

 

Ögon

Stora, öppna är rädda till panikslagna. Hunden kan öppna ögonen så myckt så ögonvita kan synas, det är inte samma som aggresivitet.

Stirrande är utmanande.

Ögonvita är ren ilska, värsta aggresivitet.

Ögonöppningarna ska alltid tydas tillsammans med andra signaler.

 

Rädd. Se öronen tillsammans med ögonen. Avvaktande, iakttagande. På, fullt närvarande och självsäker.
9 maj, precis hemkommen till oss. 23 maj, alltså efter 2 veckor. 8 augusti = 3 månader efter hemkomst.

 

 

Hakan/huvudets vinkel

Är hakan höjd i vädret kan det vara dominans, men också normal självsäkerhet (eller så luktar hunden i luften).

Hakan kan också vara onaturligt höjd så har hunden "stelnat" med tendens till flykt. Flyktförsök är att vänta vid upplåsningen av en sådan hund.

Väldigt låg haka trots höjd nacke (utan att det finns ett koppel som håller huvudet höjt) kan tyda på hunden är osäker (mjuk nedhållning av huvudet, inte att förväxla med en stel kropp, utan här pratar jag om uttycket, det ska vara ödmjukt, stelhet i den fysiska kroppen tyder på rädsla) eller dominant (stel hållning).

Huvudets vinkling ska alltid tydas tillsammans med andra signaler.

 

 

Skällande

Skall kommer från osäkerhet. En hund som skäller hör oftast inte till den överdominanta sorten, om den inte är lärd att vara högljudd av sin familj.

En skräckslagen hund till paralyserad skäller inte.

En extremt självsäker hund skäller inte eller kommer med ett kraftfullt skall.

Ljudet på skallet är talande. Man hör om det är glatt, typ "kom-igen-och-lek" eller om det "håll dig borta, jag är rädd", eller "håll dig borta, jag är dominant".

 

 

Morrande

Morrandet är mer talande som uttryck för fostran och/eller varning. Djupa, långsamma morrande är hotfullt. Korta, ljusa/tysta är lätt varning. Man hör på ljudet när det har gått för långt eller när det är på väg att gå för långt.

Många morranden i alla tonarter som avlöser varandra är en hund som är rädd och försöker försvara sig, ofta med metoden "anfall är bästa försvar".

 

 

Gå inte i kamp i onödan med din hund, det stärker inte dig som en stark ägare. Att mucka gräl hela tiden eller trycka ner andra hela tiden är tecken på osäkerhet.

Lyssna på din hund så du vet var du har i andra änden på kopplet.

Respektera hunden, men låt inte hunden regera.

 

Var rädd om din hund!

 

Uppdaterad 2018-11-23