Hundens kroppsspråk

 

Ingen detalj ensam ger hela svaret,  utan detta är vad man ska titta efter, så får man en sammansatt bild av hunden.

 

Vissa raser har typiska rasdrag som överrensstämmer med andra hundars sinnesstämningar. Man måste alltid ta hänsyn till sin hunds ras. Ta t ex en spets med hårt ringlad svans, den svansen kan man bortse från ganska mycket när man läser hunden, men om en sådan hund försöker föra sin svans mellan benen är den i regel en extremt kraftfull reaktion.

 

Possitionerna ska inte manipuleras av människan, utan uttryckas fritt. Om människan t ex håller hunden i koppel kan uttrycken bli ett annat.

 

Om människor, speciellt ägaren, är närvarande är det i regel inte hundens fria egna uttryck, utan nära nog allt som hunden uttrycker är på ett eller annat sätt påverkat av människan.

 

 

Svansen

Är svansen stel och höjd är hunden i dominant ställning.

Är svansen låg och avslappnad är hunden lugn.

Är svansen mellan benen är hunden rädd.

Svajar svansen lätt, som i en bris är hunden avkopplad.

Normal viftande på svansen kan betyda allt från upphetsning av olika slag, till glädje och irritation. 

Svansläget ska alltid tydas tillsammans med andra signaler.

 

 

Nacke

Är nacken låg är hunden undergiven, foglig.

Är nacken höjd och spänd är hunden dominant och utmanande.

Är hundens nacke höjd men relativt avslappnad så är hunden troligen på spaning, den vill se långt bort.

Nackens läge ska alltid tydas tillsammans med andra signaler.

 

 

Ansiktet

En hund anses ha 15 olika ansiktsuttryck. Vad som egentligen menas med det kan skarpt ifrågasättas. Tar man enbart ansiktets detaljer och kombinationer mellan dessa detaljuttryck så hamnar man LÅNNNNNNNNNNNGT över 15 olika utryck. Det är enkel matematik.

Räkna själv, räkna då enbart på öron, ögon, mungipor, ögonbrynsbågar, pannan, tungan. Och då finns det många fler detaljer i en hunds ansikte att läsa av, se nedan.

Som jämförelse kan man nämna att enligt samma undersökning har chimpansen 13 olika ansiktsuttryck och hästen 16.

 

 

Öron

Öronen är ett stort kapitel, mer kommer komma om dem sedan. Kort kan man börja med att säga att:

En "tam" hund har öronen bakåt/neråt vid nära kontakt med människa.

En vildbase har öronen styvt framåt.

En ängslig eller friande hund höjer öronen.

Öronen vinklar bakåt, fast inte nödvändigtvis nedåt, när hunden antingen lyssnar bakåt eller är osäker och rädd (se bild från 9 maj längre ner på denna sida).

Hängade öron är lite svårare att läsa, man får se efter de små skillnaderna. Ju mer tungt hängande, ju svårare. Hundar med hängande öron får man titta på öronfästet i första hand för att se hur öronen skulle varit vinklade om öronen varit resta.

Öronen ska alltid tydas tillsammans med andra signaler.

 

 

Rygglinje

Är ryggen stram och spänd, är hunden stram och spänd, dominant.

Ryggens linje ska alltid tydas tillsammans med andra signaler.

 

 

Mun/mungipor

Tillbakalagda med veck, extrem hetta eller stark oro, ängslan.

Lätt öppen mun med avslappnade mungipor är lugn och harmoni.

Spänd mun är vaksamhet.

Kraftigt flåsande, vidöppen mun, tyder på att hunden håller på att svettas ihjäl eller är extremt stressad. I båda fallen har hunden akuta behov av extra syre och att göra sig av med svett, om hunden är överhettad.

Är hunden inte varm och har vidöppen mun och flåsar kraftigt så är hunden under sådan akut stress att det utan tvekan är risken stor att det förkortar hundens liv, den mår utan tvekan EXTREMT dåligt, och det MÅSTE åtgärdas omedelbart. Det är alltså ett mentalt AKUT läge.

Om en hund är tandlös och visar det som skulle varit tänder, så reagerar den andra hunden lika som om hunden hade haft tänder. Det är alltså uttrycket hundar läser, inte de synliga tänderna.

När hundar skrattar (så de visar tänderna) så reagerar vissa hundar som om de ser en hund visa tänderna på ett aggressivt sätt, vissa hundar skiljer mycket väl på skratt och aggressivt uttryck.

Vissa hundar som aldrig sett en hund skratta kan när de råkar ut för det första gången förstå att det är skratt och inte aggressivitet.

Hundar som ser båda uttrycken från de är unga lär sig snabbt förstå skillnaden.

När en hund skrattar kommer skrynklorna i skinnet mera kring mungiporna. Det beror på att när hunden skrattar drar de bak mungiporna så mycket de kan.

När hunden visat tänder i aggressiv syftning kommer skrynklorna mer uppemot nosryggen. Det beror på att när hunden visar tänderna aggressivt så lyfter de upp överläppen så högt de kan.

En skillnad som även går att se tydligt även på plattnästa hundar.

Munnen ska alltid tydas tillsammans med andra signaler.

 

 

Ögon och ögonöppningar

Stora, öppna är rädda till panikslagna. Hunden kan öppna ögonen så myckt så ögonvita kan synas, det är inte samma som aggresivitet.

Stirrande är utmanande.

Ögonvita är ren ilska, värsta aggresivitet.

Ögonöppningarna ska alltid tydas tillsammans med andra signaler.

 

Rädd. Se öronen tillsammans med ögonen. Avvaktande, iakttagande. På, fullt närvarande och självsäker.
9 maj, precis hemkommen till oss. 23 maj, alltså efter 2 veckor. 8 augusti = 3 månader efter hemkomst.

 

 

Hakan/huvudets vinkel

Är hakan höjd i vädret kan det vara dominans, men också normal självsäkerhet (eller så luktar hunden i luften).

Hakan kan också vara onaturligt höjd så har hunden "stelnat" med tendens till flykt. Flyktförsök är att vänta vid upplåsningen av en sådan hund.

Väldigt låg haka trots höjd nacke (utan att det finns ett koppel som håller huvudet höjt) kan tyda på hunden är osäker (mjuk nedhållning av huvudet, inte att förväxla med en stel kropp, utan här pratar jag om uttycket, det ska vara ödmjukt, stelhet i den fysiska kroppen tyder på rädsla) eller dominant (stel hållning).

Huvudets vinkling ska alltid tydas tillsammans med andra signaler.

 

 

Lekpossition

Lekpossition är en possition som är svår att misstolka. Den visar hundar när de vill leka. De står med bakbenen. De ligger med frambenen. Men andra ord ser det ut som om de bugar sig.

 

Lekpossitioner.
Photo: AH

 

 

Skällande

Skall kommer från osäkerhet. En hund som skäller hör oftast inte till den överdominanta sorten, om den inte är lärd att vara högljudd av sin familj.

En skräckslagen hund till paralyserad skäller inte.

En extremt självsäker hund skäller inte eller kommer med ett kraftfullt skall.

Ljudet på skallet är talande. Man hör om det är glatt, typ "kom-igen-och-lek" eller om det "håll dig borta, jag är rädd", eller "håll dig borta, jag är dominant".

 

 

Morrande

Morrandet är mer talande som uttryck för fostran och/eller varning. Djupa, långsamma morrande är hotfullt. Korta, ljusa/tysta är lätt varning. Man hör på ljudet när det har gått för långt eller när det är på väg att gå för långt.

Många morranden i alla tonarter som avlöser varandra är en hund som är rädd och försöker försvara sig, ofta med metoden "anfall är bästa försvar".

 

 

Läsa av hund

Jag ser oftare och oftare folk som läser av hundar utifrån en mycket liten glimt tagen ur helheten.

Exempel från 30/9-19: När en av mina hundar sprang förbi våra gäster så stack gästen ut ena handen och skulle stryka hunden över ryggslutet, då hoppade hunden till och vände sig om och tittade vad det var frågan om, då säger besökaren att hunden var rädd!!! Som om en hund inte får bli förvånd. Hunden är en egen kännande varelse, inte en maskin. En hund har rätt att reagera. Det är vad den gör sedan som är intressant. Denna hund sprang bara vidare och fortsatte med jakten på kompisen som blivit så onödigt avbruten. Samma hund kom senare och formligen klättrade på besökaren för att hälsa, när jakten var över, men enligt besökaren var denna hund rädd!

Folk kan konsten att tolka vad de ser som de själva tror och tycker saker nog ska vara.

Sedan tar samma gäster och sätter fram handen framför ögonen på en annan hund när den springer emot besökaren och ska hälsa, när hunden sluter ögonen, antagligen för att inte få dem utpetade, så säger dessa människor igen att den hunden också var rädd! Samtidigt som hunden blundade närmade hunden sig besökaren och hälsade på den! Den öppnade ögonen mycket fort naturligtvis mitt under närmandet.

Däremot inte en enda kommentar om hur alla hundarna, inklusive dessa två hundar, klättrar på dem, pussar på dem och hälsar för fulla muggar, när de hann med det.

Folk skapar ibland den verklighet som de vill se.

Kom ihåg att hundar är inte robotar, de har rätt att reagera. Sätt er själva in i deras situation, hur skulle du reagera om du plötsligt känner en hand på din rygg när du är ute och springer?

Och hur skulle du reagera om någon satt en hand framför dina ögon? I detta fall ska man dessutom komma ihåg att detta på hundspråk är ett oerhört övertramp och hot mot en hund, utöver att vara obehagligt då alla vill skydda sina ögon.

Istället för att plocka isär enstaka sekunder i hundens liv, kanske man först ska titta på sig själv och hur man behandlar hundar.

 

 

Läs allt hos hunden

När man tittar på en hund kan man inte dömma en hund efter en händelse. Man måste titta till hela individen.

Har man inte den fullständiga förmågan att se HELA hunden kan man behöva stödja sig på hundens bakgrund också.

Man måste ha en helhetsbild av hunden innan man förstår vad som är vad.

Exempel 1: En hund som visar underlägsenhet kan göra det för att den är nertryckt eller har varit nertryckt. Den kan också göra så för att den är välartad och inte vill bråka. Den kan också göra så för att skipa fred (något som t ex Japanese chin är extremt duktiga på). De innebär inte att alla dessa hundar mår dåligt, eller mått dåligt. Det kan vara PRECIS TVÄRS OM!

Exempel 2: En hund som haft det dåligt tidigare kan lätt vid stark press tillfälligt halka tillbaka i sitt gamla beteende. Det innebär inte att hunden har det dåligt, men det betyder att den/de/det som utsätter hunden för denna starka press är riktiga djurplågare! Sådant SKA hundar skyddas ifrån.

 

 

Helheten

Glöm aldrig helheten. Helheten går inte att tyda enbart från en enstaka signal.

 

 

Exempel

Jag kan inte använda bilder på hundar jag kanske skulle hitta på internet, då jag inte kan stjäla bilder och analysera deras hundar. Däremot har jag kommit på en smart lösning. Prydnadsföremål av hundar! Där kan ingen klaga om jag annalyserar "sönder" de hundarnas uttryck, hoppas jag. På det viset blir det lättare för betraktaren att förstå hur uttryck fungerar.

Att bara beskriva uttryck är oerhört svårt för människor att ta till sig, då människan är så pass visuell, vi vill SE vad det är som beskrivs.

Jag är totalt oförmögen att rita, så det fungerar inte för mig.

Alltså blev det prydnadsföremål, hur udda det än kan verka.

Studera och "läs" hundens uttryck.

 

Glashund:

Mungiporna (väldigt mycket uppdragna och t o m lätt utåtvridna, mungiporna är så kraftigt ändrade att hakan t o m påverkas).

Ögonen (ordentligt uppspärrade).

Öronen (högt uppdragna och lätt bakåtvinklade).

Näsborrarna (ordentligt uppspärrade).

Allt sammantaget säger detta en hel del.

Om den hunden normalt har strama läppar dessutom understryker detta ansiktsuttryck ännu mer att hunden fått något förfärligt äckligt i munnen som gett hunden en mindre temporär smak"chock". Inte ovanligt kan i så fall hunden dessutom starta fnysa, frusta eller drägla kort efteråt.

 

Olycklig hund.
Photo: AH

 

Valp på ryggen på vuxen hund:

Hunden, eller hundarna nedan, skulle många tolka som olyckliga. Så är det INTE. De har bara sin fysiologi emot sig.

De har tunga, platta öron, som sluter mot kinden. Det gör att man förknippar det med hundar som håller ner öronen. Men denna hund, om den ska hålla ner öronen så titta på valpens öra, valpen som hänger på ryggen på den vuxna. Örat saknar där något av den bulliga rundningen vid öronfästet. Valpen har dessutom örat något bakåt, men det h ar inte den vuxna hunden.

Sedan har hunden ovanligt låg panna, d v s det är lite utrymme från ögonens övre kant till skallens topp. Detta gör att ögonbrynen ser höjda ut, fast de inte är det.

Vi kan inte dömma hundar efter hur rasen ser ut, utan måste ställa det i proportion till hundens normala utseende/fysiologi.

Valpen däremot är intressant. Vissa skulle anse att den är "underlägsen" den vuxna. Det kan man ju säga är både rätt och fel. Valpen klättrar på den vuxna, det visar därmed noll rädsla för den vuxna hunden.

Detta "underlägsna" uttryck är hundens utseende när den tittar på en som den ser upp till, en som den beundrar. Det innebär alltså INTE att hunden känner sig nertryckt.

Dessa två olika sinnesstämningar MÅSTE vi människor starta att förstå och skilja ifrån varandra.

 

"Normal" hund.
Photo: AH

 

Stolt hund:

Hunden är märkbart stolt över att få överlämna sitt byte, den har en väldigt vägvinnande gångart där den stretchar ut så mycket den kan utifrån dess kroppskonstruktion i sin iver att komma fram så fort som möjligt.

Man ser att hunden är nära sin ägare här, den tittar uppåt mot ansiktet på sin människa och lägger öronen bakåt för att visa att den är glad och villig att överlämna bytet och få motta beröm därefter.

Igen alltså en hund som lägger öronen bakåt, i detta fall ordentligt bakåt, utan att på minsta vis vara underlägsen, utan enbart för att förmedla att människan ska ta bytet utan att känna att den gör något fel.

 

Stolt hund.
Photo: AH

 

Sneglar i ögonvrån:

Hundar som tittar i ögonvrån utan att vrida på huvudet gör det i regel för att de är rädda. De vill inte visa att de tittar men har svårt att släppa det de upplever om farligt med ögonen.

Anledningen till att de inte vill visa att de tittar är för att om de tittar på den hunden som skrämmer dem så är det utmanande.

Hunden vill visa att den är snäll.

Denna hund krummar med ryggen och ligger på snedden eftersom den vill göra sig så lite och visa sig så ohotande som möjligt.

Svansen pekar mot in mellan benen på hunden.

Sedan ser man hur knäskålen vinklas uppåt lite lätt, det är för att den snabbt ska kunna visa magen genom att lyfta det benet helt, om det som hotar hunden kommer närmare.

Att visa buken är ett sätt att visa att jag kommer inte hota dig på minsta vis utan är totalt underlägsen. Beteendet är en utveckling från valpstadiet när valpen blev tvättad på magen (se mer om det längre ner).

Sedan lägger man i detta fall till hundens typiska nervösa flåsande, den är överhetted av stress och behöver kyla sig men utan att visa sig självsäker genom att hänga ut tungan totalt.

Man kan också kolla frambenen. Frambenen ger hunden en möjlighet att fortfarande fly också.

Den har bakre tassen så att den snabbt kan ta emot kroppstyngden om hunden ställer sig och springer, främre tassen ligger framför tyngsta punkten, huvudet, så att den snabbt kan resar upp i stående och svänga runt och ta emot tyngden när den springer rakt bak. Främre baktassen är knuten och berädd till ansats, den med.

Hunden är alltså även berädd till flykt.

Jag har även sett några vinthundar som "fintat" sin kompis genom att titta i ögonvrån utan att vrida huvudet. Allt för att motparten inte ska se att de är iakttagna. Det är ett ovanligt drag som jag tycker tyder på en mycket stor intelligens.

När det gäller att visa buken gör valpar det lite nu och då, de förknippar fortfarande att visa magen med att bli vårdad och tvättad av mamman. Då är visa magen inte ett tecken på att "de ger sig/inte vill utmana/gör sig sårbara inför fienden för att visa sig ofarliga/ohotande".

 

Sneglar i ögonvrån.
Photo: AH

 

 

Underlägsen:

Denna hund är mindre underlägsen och mycket mindre osäker är hunden ovan.

Svansen pekar bakåt och lätt uppåt och inte mellan benen som på den ovan. Flåsandet saknas på denna hund.

Knäskålen vinklas uppåt lite lätt, det är för att den snabbt ska kunna visa magen genom att lyfta det benet helt, om det som hotar hunden kommer närmare.

Att ha frambenet lyft så här gör hunden ostadigare, antligen är den i rörelse, eller så visar hunden att den inte hotar, då den inte är i stabilt läge.

Öronen är neddragna för att visa tt den är snäll, i kombination med att den tittar me öppna ögon uppåt, vilket visar att jag är inte rädd, men tydligt snäll, du behöver inte känna dig hotad av mig.

D v s hunden använder sin kropp för att prata med, då det är det enda den har att ta till för att prata. Denna hund är hund inför en kanske onödigt överdominant varelse, så att hunden ifrån måste vara övertydlig för att inre råka illa ut.

Denna hund är alltså inte problemet, det är motparten som denna hund pratar med som tar i för mycket helt i onödan.

 

Underlägsen.
Photo: AH

 

 

Halvvägs:

Hundarna nedan har samma uttryck. Det är egentligen inte konstigt då det troligen är samma konstnär som tillverkat båda hundarna.

Denna förstår sig inte på att få till fina ögon, trots det har hen fått till uttrycket där hunden tittar uppåt på båda hundarna.

Ingen av hundarna har öronen direkt neråt, men trots det en aningens av en antydan till att båda hundarna har öronen neråt.

Tittar man sedan på halsen, så ser man att den har en mycket lätt antydan till ihoptryckt/nersjunken.

Det kan bero på två saker, ett: att hunden tittar upp på sin ägare som står väldigt nära, två: att hunden har en antydan till att visa underlägsenhet.

Svansarna tyder på det förstnämnda då de pekar uppåt på slutet, om än hårt tryckta mot kroppen på hundarna.

Konstnären tror jag har en förkärlek för utrycket "tyck synd om mig". Det är vad jag tror pågår här, snarare än en återskapande av uttryck hos levande exemplar.

Hundarna är halvvägs på väg att börja visa underlägsenhet i flera fall, men gör ändå inte det.

 

Halvvägs.
Photo: AH

 

 

Inbjudan till lek:

Hundar som inbjuder till lek "bugar". De ligger på frambenen och har baken rakt upp i luften.

På vägen ner lägger hunden tillbaka öronen för att inbjuda motparten och understryka det vänliga i handlingen.

På väg upp lägger hunden fram öronen i ivrig förväntan.

När man bedömmer hur högt eller lågt en hund har öronen, måste det ställas i proportion till hur den håller öronen normalt.

Hunden till vänster nedan är djupast i bugningen och på väg att lyfta öronen från sänkt läge och hunden till höger är på väg upp ur bugningen och har öronen höjda av förväntan inför kommande lek.

 

Inbjudan till lek.
Photo: AH

 

 

Ihoptryckt hals:

Hundar som trycker ihop halsen så här kan man tro är rädda och försöker dra sig undan. I dessa fall, med dessa hundar, så är det inte så. Det kan man se på flera saker. Främst de öppna ögonen som tittar uppåt och se tryffeln, de pekar uppåt.

Man måste förstå uttrycken på hundar med olika exteriör/fysiologi/utseende. Dessa raser har kort hals.

Hunden till höger har små ögon som ligger djupt. Hundar som inte håller ögonen nyfiket öppna får ögon som knappt syns, de blir att se ut som två streck i pälsen. Alltså har den hunden för sitt utseende öppna ögon.

Svansarna på båda ligger ordentligt över ryggen, det säger en del också till resten av uttrycket.

Hundar som börjar dra ihop halsen för att dra sig undan får krum rygg. Dessa hundar har raka ryggar.

Ofta med dessa korthalsade raser kan de också lägga huvudet lätt på sned för att se högt upp på en människas ansikte, när människan står upp. Speciellt om hunden är av liten ras och människan är ovanligt lång och om de står väldigt nära varandra. T ex en hund som går fot.

 

Ihoptryckta halsar.
Photo: AH

 

 

Stöd:

Denna hund suger åt sig stödet från ägaren, denna hund kan råka i onåd, eftersom den tror att den är hur "stor som helst" då den har ägarens stöd. Med den attittyden kan den möta fel hund som tar tecknen som om hunden vill slåss.

 

Stöd.
Photo: AH

 

 

Låg hund:

En hund som hela tiden visar underlägsenhetsymtom, som framgår klart på alla possitionerna på denna hund.

Denna hund känner sig som ett offer hela tiden, om den hela tiden visar detta kroppsspråk. Denna hund lider.

I stående har den som huvudsyfte att visa sig låg, trots att svansstumpen är uppåt. Öronen är relativt höga. En hund som visar detta behöver inte alls göra något annat än att tala om att den är snäll, om den i övrigt uppträder stålt.

I sittande ska hunden vakta benet och då är den väldigt noga med att hålla ner öronen extremt lågt. Samtidigt åker tungan ut. Troligen är hunden enormt stressad av att vilja vakta benet, att ta utrymme.

I liggande så fortsätter hunden att hålla sig med ett kroppsspråk som visar underlägsenhet. Den är berädd att visa magen och låta sig bli granskad i könet, allt för att snabbt kunna vara tydlig med att den är låg. Ta en titt på öronen också på den figuren. Bortre örat hållet hunden upp för att ta in ljud så den snabbt ska kunna reagera fast den sover. Främre örat är lågt för att visa allmänheten/omgivningen ska se att hunden är låg/oprovocerad.

Alla dessa tecken tillsammans och om de uppvisas hela tiden, är oroväckande. Däremot ett inslag av nåt eller eller t o m alla dessa tecken visas nån gång ibland, så kan det enbart vara en snäll hund som är noga att inte reta någon annan.

Det intressanta är att hunden ifråga visar sig med mycket upprättstående svans i alla possitioner. Det är motsägelsefullt. Men det kan också vara så att hunden ifråga har så kort och brant kors, högt ansatt svans, så det är den naturliga possitionen för hundens svans.

Så vet vi att på den tiden hundar var kuperade i svansar (svansen kort klippt) så fanns det ibland hundar som inte fick svansen att följa med i språket som den borde, även om de flesta hundar även då fortsatte att desperat prova att signalera med stumpen de hade.

Det som oroar mig är att konstnären har en levande förebild till dessa figurer. Om så är så är det antagligen en djupt olycklig hund som helt saknar självkänsla.

 

Låg.
Photo: AH

 

 

200709 Exempel

Denna kan ni träna på.

 

Träningsexempel.
Se raggen, öron, svans, rygglinje, mun, ögon, bakbenens possition, huvudets possition.
Photo: AH

 

Träningsexempel.
Se raggen, öron, svans, rygglinje, mun, ögon, bakbenens possition, huvudets possition.
Photo: AH

 

Träningsexempel.
Se raggen, öron, svans, rygglinje, fradga kring munnen, ögon, bakbenens possition, huvudets possition. Dessutom ej skött i päls och mager.
Photo: AH

 

 

Allmänna råd

Gå inte i kamp i onödan med din hund, det stärker inte dig som en stark ägare. Att mucka gräl hela tiden eller trycka ner andra hela tiden är tecken på osäkerhet.

Lyssna på din hund så du vet var du har i andra änden på kopplet.

Respektera hunden, men låt inte hunden regera.

 

Var rädd om din hund!

 

Uppdaterad 2020-07-10

 

© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström