Kontakt

Den grundläggande kontakten hund-människa.

Hunden är framavlad för att samarbeta med människan. Det ligger helt enkelt i deras gener att ha en nära kontakt med människan, och det är därför inte allt för svårt att få fram kontakten om man är snäll och vänlig mot sin hund och umgås naturligt dagligen med sin hund.

För att få kontakt behöver man förstå hur en hund fungerar så man ger hunden rätt signaler. Man måste kunna läsa sin hund.

Jag har brukat tjata om den grundläggande kontakten mellan hund och ägare i många herrans år. Det är den som ligger som grund till allt annat samarbete mellan hund och människa.

Viktigaste samarbetet mellan hund-människa är kontakt

Kontakt är det viktigaste för sammarbete mellan hund och människa.

Har man inte kontakt, så har man inte en öppen komunikation med sin hund.

Kontakt är oftast inte alls svår att uppnå.

Konsentrera fokus till din hund och lägg allt annat ifrån dig, mentalt som fysiskt.

Man får leta efter nyckeln till varje hund. På valpar räcker det oftast att bara "kvittra" litegrann. På vuxna är det heller oftast inte så svårt. Man leter efter varje enskild individs huvudintresse och tar kontakten där, sedan är det bara att fortsätta.

Vissa raser är mer avvaktande i början. Vissa är mer lättillgängliga för allt och alla, alltid. Ofta väljer man att leva med den ras som passar ens eget sätt. Är man en hopp och studs människa väljer man oftast en latjo-lajban ras/hund. Är man en eftertänksam människa väljer man ofta en klok och harmonisk ras/hund.

Vissa kynnen är mer udda, och väljer man att leva med urhundar får man ofta ser än mer udda raser/individer.

Man kan inte förvänta sig att t ex en individ som är mycket lugn av en ras som är mycket lugn ska hoppa och skutta som en valp dagarna i ända, utan signalerna på kontakten måste man respektera för varje enskild individ.

En ras har inte allt utanpå, utan man ser det på kanske glimten i ögat. Ungefär som med olika människor. Alla dansar inte på gatorna så fort något skoj inträffar.

Framför allt, ha tålamod och jobba på det, sakta men säkert, oavsett vilken sorts person du är och vilken sorts hund du har. Pressa inte en mjuk och lugn hund, det kan avskräcka den. Man får inte påtvinga sig själv på någon hunden, då blir det tvång, inte lust och glädje att sammarbeta med människan.

Men har man fått tag i en hund, valp eller vuxen, som antingen aldrig har samspelat med människor, en så kallad opräglad hund, som jag kallar vildhund, eller en som lärt sig att misstro människan, alltså en hund som människor varit elaka med, då får man ta det mycket långsamt och vara oerhört tålmodig.

Umgås så mycket som möjligt med hunden, var närvarande (= lägg undan dator och mobil etc). Låt det ta tid. Ha inte för bråttom.

Ju mer skadad hunden är, ju längre tid tar det.

Dessa hundar kan ofta, när de väl lärt sig lita på "sin" människa, bli extremt trogna.

De värsta fallen jag varit med om har det tagit 2 år innan de blivit "tama". Det är idag totalt tre hundar som har varit så illa däran när de kommit till mig, de har varit en valp och två vuxna.

Jag har också fått i en 2 månaders valp som var mycket illa skadad mentalt, och så var den fysiskt sjuk också, trots friskintyg från veterinär, som jag direkt lämnade tillbaka. Den hunden talade uppfödaren också om hade blivit biten och hotad flera gånger av sin egen pappa, redan innan den blev 9 veckor gammal (uppfödaren tyckte det var en duktig pappa som "fostrade" alla sina barn så). Valpen fick PANIK när han såg en främmande hund vid bara 9 veckors ålder, stackars kraken. Att starta sitt liv på det viset är en tragedi.

Då jag haft ett ENORMT stort antal hundar totalt genom åren så är det totalt sett inte många som varit så illa behandlade.

Kontakt-uppmärksamhet

Kontakt förknippar vi människor med ögonkontakt. Detta är att förmänskliga hundar. I hundens värld är ögonkontakt hot/utmaning. Ögonkontakt kan man översätta till sista varningen före fullt slagsmål i hundens värld.

För hundar är det inte naturligt att ha ögonkontakt. Det är vi människor som vill ha bekräftelse med ögonen. Hunden är inte sådan.

Det är därför man inte ser vilda hunddjur ta ögonkontakt med varandra, annat än när de utmanar varandra och ska slåss!

En hund som man inte fodrat denna ögonkontakt med faller det sig därför aldrig naturligt för att ta denna för människan så önskvärda ögonkontakt.

Vill vi trots det lära hundar att ha ögonkontakt med oss så går det utmärkt. Hundar är så otroligt lättlärda och anpassar sig så otroligt mycket efter oss, för att vara oss till lags. Man måste bara beskriva på hundars språk så de förstår vad vi vill.

Hundens idé av kontakt är att den FÖLJER människan. Följer den människan som om människan är dess ledare så finns där full kontakt.

Vissa valpar är ibland oförstående om det sociala språket och kan titta individer i ögonen, både hundar och människor. De är få, men de finns.

Jag själv noterar alltid detta hos de valpar som har ögonkontakten som valp då det är så pass speciellt beteende, genom att skriva det på hundens egna sida under temperament.

Har man som uppfödare en sådan valp så tycker jag (d v s jag gör så här) att man ska tillvara detta och uppmuntra detta hos den individen, vilket jag alltså gör, så de bibehåller detta mot människor.

Däremot ser man att dessa valpar med tiden inte gör så längre mot andra hundar, om de ens tittat andra hunda i ögonen, vilket de nödvändigtvis inte behöver ha gjort. De vuxna hundarna uppfostrar valpen, oftast utan att uppfödaren ens märker det hela.

De vuxna hundarna är extremt tålmodiga med valpens snedtramp, det är ju trots allt ett barn. Man kan förenklat säga att de vuxna hundarna aldrig tittar tillbaka, de nonchalerar bort tittandet, så valpen inte får kredit för sitt beteende. På det viset upphör valpen med sitt stirrande mot andra hundar.

Hundar som inte är speciellt sociala kan morra eller på annat sätt markera för valpar att de inte ska titta dem i ögonen.

Se mer nedan om att skapa ögonkontakt hund-människa.

Första sekunderna

Samma sekund man träffar en hund startar ett förhållande mellan hund-människa. Precis som hos människan är första kontakten grundläggande för allt kommande.

Fördelen med hund är att varje gång ni varit ifrån varandra, t ex sovit, så börjar förhållandet om, så som hunden ser världen. Vi har alltså massor av chanser att börja om med en hund som vi inte lyckats få den rätta kontakten med till att börja med.

En bra första kontakt är att vara preparerad till "lekgubbe". Fickor fulla med godis och leksaker att ta till vid behov. Ser man att valpen inte är speciellt intresserad av godis som man har på sig/med sig så kan man ta fram en boll och bolla lite med, en trasa att dra lite med, en frisbee att kasta med o s v. Man behöver inte ge hunden varken godis eller leksak, utan man ska se vad som intresserar hunden mest och sedan kan man använda sig av detta.

Möter man en vuxen hund så vänta lugnt tills de tar kontakt. Möter man valpar som inte är "tama" så får man finna sig i att vänta tills hunden kommer fram, om man ens ska ta en sådan valp. Går inte hundvalpen fram över huvud taget bör man inte köpa en sådan valp.

Möter man en otroligt framåt hund så är det bäst att vara vara lugn och ingen extra stimmulans.

Få hundens uppmärksamhet

220829 Lek/leksaker. Vissa hundar har favoritleksaker. Använd dem för att få hundens uppmärksamhet!

220901 Ljud. Använd ljud som får hunden att reagera. Prova er fram. Visslingar är vanliga. Själv har jag en hel arsenal med ljudskapare.

Lukt/Smak. Bara för att vi människor inte har jätteutvecklat luktsinne, jämfört med hunden, innebär inte att vi inte känner lukter. Lukter är t o m viktiga för oss, mycket viktiga. På samma vis är det med hundens smaksinne.

Hunden har inte särkilt utvecklat smaksinne, men varje hund har oftast sina favoritmat eller favoritgodis. Vissa hundar gillar kött, vissa lever, vissa banan, vissa annanas, vissa morötter. Jag har haft många hundar som föredrar klementiner framför kött, för att bara nämna ett enda exempel. Även hundar med dålig aptit kan ha en favoritmat. Man får prova sig fram.

Vissa hundar föredrar t ex lek före godis. Vill man då hitta hundens motivation så ska man då använda lek som motivation till en sådan hund som gillar lek mer.

När man då ska testa vad hunden reagerar mest på så kan man presentera olika lukter för hunden och se vad den reagerar på, man kan presentera olika leksaker och se vad den reagerar på, förr eller senare hittar man den hundens favorit, sedan har man ett perfekt läge för fortsatt kontakt. Man kan oftast rent styra hunden med deras favorit (leksak eller godis).

Hundens strävan efter kontakt med människan

Många hundar försöker förtvivlat få kontakt med sin ägare, få sin människa att förstå.

Hunden blir till sist högljudd när den inte blir förstådd, när ingen lyssnar på dem. Hunden försöker på det viset att bli lyssnar till, de försöker alltså få kontakt med människan, en människa som inte förstår dem.

Det finns också hundar som bara avskärmar sig, och sover sig genom livet, när de har en totalt oengagerad ägare.

En hund pratar med mycket små bokstäver, men vi människor uppfattar kanske inte dem. Hunden tvingas vara tydligare och tydligare, tills de ger upp eller får människan att förstå genom att bli tydligare och mer högljudd. Därav begreppet att man får den hund man förtjänar.

Hunden kan också skälla när de har för lite att göra, får för lite motion och för lite aktivering.

Det är alltså på det viset vi människor skapar gapiga hundar. Ingen känsla för komunikation med hunden och kanske även för lite att göra.

Aktiverar vi våra hundar och iakttar dem så kommer vi till sist att få en grundmurad, bra kontakt.

Ibland säger hundägare att hunden gör saker utan förvarning. Detta är extremt ovanligt, utan det absolut vanligaste är att hundägaren inte förstår att läsa av sin hund.

Jag ser mer eller mindre dagligen ekipage där inte någon som helst kontakt finns. Jag blir hela tiden påmind om hur viktig och helt avgörande denna kontakt är. En hund som lever utan den kontakten lever som i ett slags ingemansland, som en levande död. Hunden har inget som helst utbyte av livet. Inte ens en hund som lever i nuet kan glädja sig åt en fladdrande fjäril eller en danande snöflinga hur länge som helst. Utan innehåll eller mening som levande väsen behöver från andra levande väsen kunde hundkraken lika bra fått dö.

Kennelhundar som lever i denna sorts ingemansland får ju i alla fall vara hund och ha ett utbyte av det, ifall de inte hålls en och en strikt frånskilda från varandra.

Sedan har vi de stackars hundar som lever i en kennel som det råder anarki i, där starkaste hunden tillåts att vara ledare och att bråka, där får hundarna leva i ständig inlärd rädsla, de har kontakt med andra hundar men inte av den trevliga sorten.

Hundar är framavlade för att vara människans följeslagare så den tycks må rikigt bra också utan hundvän, men utan både hund och människa att ha en nära kontakt med förtvinar hundens känsloliv.

Ju bättre kontakt, ju bättre inlärning.

En snabb inlärning av kontakt med en ny hund är att redan vid första utfodringen eller givandet av godis så måste hunden ta ögonkontakt för att uppnå den goda belöningen.

Annars kan man leka pajas eller vad som helst, det spelar ingen roll vad man gör så länge det ger önskat resultat, en possitiv kontakt. När den finns där är det bara att sätta igång med att lära sin hund det ena efter det andra med en trygg grund att stå på, en genuin grundmurad och därmed stark kontakt.

Det grundläggande är kontakten

När det gäller hundskötsel är det allra vanligast att brister härrör från det grundläggande.

Om en hund inte vill komma fram till sin människa är det från starten för att den är rädd att komma fram, då måste man visa hunden att man är snäll och glad. Att hunden förstår att du inte ska göra den illa är grundläggande trygghet, tilliten är oerhört viktig och förtroendet vilar i handen på dig.

Om en bil stannar och man frågar en bra mekaniker av gamla stammen om råd, så frågar de först om det finns bensin... Om en bil inte går att starta så är det första man ska fråga sig om bilen får ström. Kan tyckas självklara saker, men hur dumt det än låter så är det inte helt ovanliga problem.

Lika viktigt är den grundläggande kontakten och att vinna hundars förtroende i förhållandet människa-hund. Utan detta finns det ingen grund att vila resten av det hela på.

Fysiskt är det inte någon större skillnad. Det grundläggande är av största vikt här med.

T ex: Efter en valpning är tiken ömm bak, lika som en människa som nyss fött barn. När baken är ömm och gången innan när mamman krystade trodde de att de skulle spricka i baken, så det är inte ovanligt att de inte vill krysta! Sedan kan de vara lite såriga, detta kan göra att urin svider. Om hunden inte får ur sig restprodukterna så blir magen uppumpad av skit och de får inte i sig mera. När de inte får i sig mera så blir de inte så villiga att ge di och mjölkproduktionen blir låg då mamman inte får i sig näring. Den kan bli ovillig att ens tvätta sina barn i baken när det är extremt och närmar sig slutet. Tiken får feber då den får förgiftningssymtom av kroppen full av sin gamla avföring och urin, för att inte tala om gammal mjölk i juvren. Med andra ord, man MÅSTE se till att mamman ÄTER och SKITER. Man måste SE det med egna ögon. Tiken och valparna kan rent dö. Det grundläggande äta och skita kan variera i grad, lite försiktigt skitande, leder till lite ätande etc.

Fungerar inte det grundläggande, så fungerar inte det andra heller till sist.

Högsta chansen för bästa kontakten, kontakten växer med åren

En hund som är med överallt är en hund som bara blir mer och mer nära sina ägare år för år.

Vissa hundar är ensamma regelbundet. Sedan är de ensamma och därmed övergivna när matte och/eller husse är på krogen, åker till fjälls, åker ut på sjön och fiskar, åker utomlands på semester flera veckor per år. Går till skogen och plockar bär.

Dessa människor är knappt tillsammans med sina hundar annat än i ett steriotypiskt beteendemönster dem emellan de stunder både hund och ägare befinner sig i hemmet, år ut och år in.

Vissa hundägare är tillsammans med sina hundar. De räknar ut vad de behöver för att ta med hunden på sjön när de fiskar. De ordnar så de kan ha hunden med när de träffar vänner och avstår varianter där hunden inte kan vara med. De åker inte på fjällresor där de inte kan ta med hunden o s v.

Kvaliten på förhållande hund-människa bygger till stora delar på först det grundläggande, att man är snäll med hunden och ser till att den har det bra fysiskt och psykiskt och sedan dessutom på att man inte överger hunden om och om igen utan lever med sin hund utan undanflykter.

Hundar som är extremt drivna

När hunden har framåtanda så det räcker och blir över ska man bara vara lugn.

När man har med levande väsen att göra, t ex barn, gamlingar, sjuka, djur o s v, är det av största vikt att inte stressa.

Kan vi inte prata med individen, t ex spädbarn, djur, svårt dementa o s v, så är det av extra stor vikt att vara lugn och tillfreds när man sköter om dessa.

Är man stressad ska man INTE ta kontakt med hundar, träna hundar eller på annat vis interagera med hundar. Det kan skada hunden och träningen väldigt mycket.

Har man inte tid, så ska man inte klämma in något moment med hund.

Sköter man djur åt andra, så är detta av ännu större vikt. Anledningen är att hunden inte redan har fortroende för dig.

Är man för stressad förjämnan ska man inte ha hund.

Träningen enligt naturmetoder

Det vanligaste är att hundägare har ett förhållande inomhus och ett annat utomhus med sin hund. Många hundägare litar mer på sin hund inomhus än när de är utomhus. Anledningen är enkel, inomhus tränar man utan fysiska band, utomhus styr man med band som gör att hunden hela tiden har en önskan att vara fri.

I naturen finns inte fysiska band, varken utomhus eller "inomhus". Där finns bara psykiska band. Det är det som vi ska försöka ha med våra hundar. Både för hundarnas skull, våran egen skull, men framför allt för att få ett MYCKET närmare förhållande hunden * ägare och ägare * hund, även utomhus.

Fiskelina är ett bra hjälpmedel när man tränar hund. Det ger säkerhet samtidigt som det ger de flesta hundar en känsla av att inte vara bundna.

De flesta hundar får en känsla av att de är lösa, men ändå har man som ägare/skötare/tränare en säkerhet så inget kan hända.

Man ska naturligtvis inte använda detta på vägar och liknande, utan på hundpromenader och fält, på tomten o s v.

Man får ett annat träningssätt när man aldrig drar i linan, mer likt naturens kontakt.

Linan ska vara så lång som möjligt och hållas på det viset så den aldrig stramar.

Det är endast en säkerhetsanordning. Inget annat.

Hundar på landet har många gånger längre distans på lösa promenader mot stadshundar. Anledningen är enkel, det finns i regel inte lika mycket tom yta i städer, alltså behöver både hund och ägare ha snävare ytor för att kunna hålla ihop och inte störa andra.

Att umgås med sina hundar utan fysiska band är ett helt annat sätt att umgås med sina hundar som ger det starkaste bandet man kan få.

Att skapa ögonkontakt

Att ha kontakt är en sak, man får i regel fort och lätt kontakt med hundar normalt. Men inte alla får man en bra ögonkontakt med. För hundar är det inte naturligt att ha ögonkontakt. Det är vi människor som vill ha bekräftelse med ögonen. Hunden är inte sådan.

Det är därför man inte ser vilda hunddjur ta ögonkontakt med varandra, annat än när de utmanar varandra och ska slåss!

En hund som man inte fodrat denna ögonkontakt med faller det sin därför aldrig naturligt för att ta denna för människan så önskvärda ögonkontakt.

Trots det är det otroligt lätt att lära hundar nya saker. Så också att titta människor i ögonen, trots att det inte ligger för hundar att göra så.

Man tar favoritleksak, favoritljud, favoritlukt eller liknande och får hundens uppmärksamhet mot detta. Sedan för man upp det till ögonen. Så fort hunden har ögonen mot dina ögon/saken/godiset så ger man hunden beröm och låter den få vad det är man ser att den vill ha. Upprepa.

När hunden fattat poängen och ger dig ögonkontakt för att få det skojiga börjar man dra ut på tiden något, tills den får det samma. Man utökar tiden tills man kan slopa det momentet helt.

Man kan också lägga in ett kommando, t ex duktig eller titta eller hundens namn (eller vad som helst), varje gång den tittar i/mot ögonen. Till sist behövs bara kommandot.

Prata med hundar

Att prata med djuren. Går det?

Jag har tyvärr fått vara med om det värsta svammlet av en som påstod sig att prata med hundar. Jag har inget som helst förtroende för detta. Att gissa och slänga ur sig en massa allmängiltiga komentarer och påstå sig prata med djur är en skamm. Eller ännu värre, domedagsmänniskor som bara föreställer sig katastrof och liknande och försöker få hundägare att tro på detta. Jag kallar det bedrägeri. Det sistnämnda är vad jag råkade ut för.

Däremot har jag den absolut största respekt för alla som förstår sig på hundar och kan läsa av dem.

De människorna har lärt sig en hel del om hundar och har hjärtat för hundar på rätt ställe. Utan de två ingredienserna är det inte möjligt att bli skicklig på att förstå sig på hundar.

De som dessutom tar kunskapen till nästa nivå och kan nå fram till hundarna och därmed behandlar hundarna med största respekt och äkta kärlek är beundransvärda och viktiga. Dessa "pratar" med hundar på hundars villkor, och därmed behandlar hundar med största respekt och kärlek som man kan visa en annan individ.

Sedan har vi ytterligaren en nivå högre, kan man sedan få människor att förstå hundar har man verkligen lyckats.

I andra änden av "snöret": Allt för många påstår sig förstå sin hund och tror sig vara de största djurälskare och sedan går runt med hundar i mental och fysisk dålig kondition, de är en skamm och tyvärr de värsta djurplågarna, då de för andra att tro att det är ok och kärleksfullt att vansköta hundar.

Hundar som är glada, lyckliga, välskötta och trygga är älskade och väl skötta. De visar dessutom hunden den största kärlek genom att ge hunden ett lyckligt liv.

Vi kan alla tycka att vi se på hunden och förstår vad den vill säga oss. Har vi inte den fantasin så är vi nog värdelösa hundägare. Det vi ser i hunden kommer ifrån vår kunskap och våran vilja att förstå vår hund.

För det mesta har hundarna lärt oss vad de menar och allt går smidigt och bra.

Ibland föreställer vi oss något som kanske är nära sanningen, eller ibland långt från sanningen.

När man låser tankarna i det sistnämnda så får vi problem att förstå hunden. Vi måste lära om. Vi vuxna människor är dåliga på att lära om. Vi måste anstränga oss, jobba på det. För vår egen skull och det är väl det minsta våra älskade hundar är värda!

Att "prata med hund" och att förstå sig på hund är skillnaden mellan seriös hundälskare eller bedragare, som jag ser det.

Vi hoppas framtiden ger största möjliga kärlek till hundar, på hundarnas språk och att dessa människor som lurar andra människor att tro de kan prata med hundar och ibland också tjänar pengar på det, att de skäms och upphör med sina lurendrejerier.

Felaktiga bemötanden

Jag har märkt något på senare tid (hösten 2019) som tycks ha blivit på modet.

När man ska hälsa på en hund första gången så sticker fram handen rakt framifrån mot hunden med handryggen uppåt och för handen över huvudet på hunden och ska klappa hunden i nacken!

På hundspråk betyder det att - "Jag är dominant, försök inte mopsa upp dig mot mig, för då ska du få se på...".

Själv skulle jag ALDRIG ha gjort så mot en hund.

Jag fick lära mig att man ALLTID sticker fram handen, efter att hunden kommit fram själv, lång ner, under hundens huvuds höjd, med handflatan uppåt. Man klappade ALLTID hunden från sidan (vid mungipan) och uppåt, eller nedåt för den delen, eller bakåt.

På hundspråk betyder det - "Jag är snäll och tycker om dig".

Vilket språk vill du ha med hundar?

Mer om hundars naturliga språk.

Felaktiga bemötanden

Jag har flera gånger senaste månaderna (skrivet september 2019) sett människor som trycker upp ansiktet mot främmande bilar. Det är konstiga tider vi lever i.

Att gå fram och trycka ansiktet mot en bil där det sitter hundar är samma sak som att tränga sig på in i hundens revir oinbjuden.

Det är naturligt för hundar att inte alltid acceptera främlingar som klampar in i deras revir, speciellt när ägaren inte är närvarande.

Att främlingar står och spionerar i hundens bil är oerhört stressande för en hund.

Det är inte naturligt för hundar att ta emot främlingar på reviret när flockledaren inte är närvarande.

Hundar som känner sig obekväm med främlingar kan bli så stressade så att de får fysiska symtom!

Enligt hundettikett är det absolut tabu att kliva in i en hunds revir utan inbjudan.

Då är jag tillbaka där jag började, att trycka ansiktet mot en hunds bil är att vara inne på hundens revir!

Var snäll mot hundar, behandla dem med respekt!

Tvång = våldtäkt på hundens psyke

Att tvinga hundar in i en "trevlig" situation är förskräckligt.

Att motivera en hund in i en bra situation ger lycka, lycka för hunden, lycka för ägaren. Det ger obrytbara band och glädje hela varvet runt, till hunden, ägaren, omgivningen, ja, helt enkelt till alla.

Att som människa skapa en maktkamp med en hund är att sänka sig till ett barns nivå och gör att hunden ser att du är en obalancerad vuxen och därför inte pålitlig.

Att tvinga sig på en hund är att skjuta hunden ifrån sig.

Hunden kan aldrig respektera och av hjärtat älska en som tvingar sig på dem för att knyta dem till sig.

Hundar vill och ska bli motiverade att söka, ge och få kärlek, inte påtvingade situationer de inte känner sig bekväm med.

Tänk noga efter vilken typ av förhållande du vill ha med din hund, träng hunden i ett hörn och ge den inget alternativ eller ett där hunden älskar dig med öppet hjärta fullt av välförtjänt kärlek och lycka.

När djur drivs till att tvingas försvara sig är det fel på människorna. Inte på djuren. Människor som driver djur dit hän, plågar djur. De är INTE djurvänner som handlar på det viset.

Updaterad 2022-09-04

© all rights on www.piaskennel.com belong to Annika Hagström