Genetik - snabbguide

En individ har ärvt en kopia från varje lokus av var och en av sina föräldrar. Alla dessa locus är tillsammans ansvariga för färg, mönster, kvaliteter, hårlag och andra egenskaper som vi får på våra hundar.

Det är alltså många olika loci i kromosomerna som ger våra hundar de pälsar de har. Man ska komma ihåg att även om vi läser om färger, mönster, pälskvaliteter o s v här, så gäller exakt samma system för alla ärvda anlag.

Varje loci kan själv bära eget ansvar för en egenskap eller så kan det vara två eller flera loci som "samverkar".

Varje "färg"-loci agerar genom att producera en av två pigment, phaeomelanin (gul - röd) och/eller eumelanin (svart) eller genom att påverka distrubutionen av dessa två pigment.

Kombinationen av alla dessa färg loci ger färgen på din hund.

P g a det komplexa i dessa interaktioner generna ansvarar för är det möjligt för en dold färg, mönster, hårlag o s v att senare visar sig hos avkommor eller t o m senare i generationerna.

Det finns gen test för vissa färger, gener, alleler. Det blir fler och fler färg/päls alleler som upptäcks år för år nu, det går fort, och som kan upptäckas via gen-test för den som vill veta exakt vad hunden bär på för anlag.

Detta är även redovisat fast med andra ord och andra tabeller på andra sidan. Anledningen till att jag använder flera metoder att visa samma sak, om och om igen, är för att det kan vara svårt att greppa detta. Var och en kanske hittar ett eget sätt att lättare förstå detta med hjälp av olika metoder, de olika sätten att skriva och förklara samma sak.

Snabbguide

Här finns det en enkel snabbförklaring om hur generna samverkar för vilken färg vi ser hos våra hundar.

De som mest påverkar det direkta utseendet på din hunds päls är loci A, B, E och K.

Hur påverkar då A, B, E och K loci varandra? Här kommer förklaringen hur ni ska läsa tabellen ovan.

Om man först tittar på E locus. Genen i detta locus är ansvarig för svart mask och för de flesta varianter av gul färg till röd färg på din hunds päls.

En hund som är ee kommer vara i någon nyans av gul till röd och allt annat som finns i A, B eller K loci kommer vara dolt till kommande generationer.

Om hunden har antingen E eller E^m allelen kommer hunden däremot inte bli gul i någon nyans, utan då måste vi gå vidare till K locus för att få svaret på färgen.

I K locus ligger tre alleler, K^B, k^br och k^y. Om hunden har en (K^BK^B, K^Bk^y, K^Bk^br) kommer färgen bli solid i färgade områden. Då kan vi gå direkt vidare till B locus för att se vad färg det blir. Allt som finns i A locus på dessa hundar är gömda till framtida generationer.

Om en hund är k^yk^y, kommer den inte bli brindle. Då får man gå till A locus för att se vilken allel som visar sig hos hunden.

Om en hund är k^brk^br eller k^brk^y, blir den nästan alltid brindle, i vilken färg ser man i A locus för att se vilken bakgrundsfärg och mönster det blir på brindle färgen.

A locus har minst 4 alleler som man känner till idag. a = grå agouti (som en Varg), A^y anses av somliga vara genen för sobel, det är alltså en röd agouti som oftast har svarta toppar i pälsen, speciellt som liten valp, sedan växer det bort mer eller mindre. a = recessiv svart. a^t är tan markeringar. Alla hundar som har minst en A^y och ingen K^B kommer bli röd agouti med eller utan brindling. Varje hund som har aa och inget K^B kommer bli svart. En hund som har a^ta^t eller a^ta och ingen ^B kommer ha tan markeringar med eller utan brindling.

Då är nästa steg att gå vidare till B locus. Alla hundar med bb kommer bli brun på de ställen som annars skulle varit svarta. Detta gäller både solida färger och agouti mönster.

Sedan kommer vi till D locus. Det kommer påverka intensiteten i färgerna. Hundar med dd blir blå på de ställen de annars skulle blivit svarta. På de ställen pälsen skulle varit brun blir pälsen istället creme (eller som amerikanare kallar det Isabell). Dessa färger kan påminna om A^y men kommer sakna svarta toppar eller flera band av färg på samma hårstrå.

E locus ger svart mask och för gul till röd päls. Genen för detta heter MC1-R, den har minst tre sätt att påverka färgen på hunden, E, E^m och e. Hundar med två ee kommer bli gol, orange, röd oavsett deras genotyp i alla andra loci.

I E locus har man nyligen (skriver 2012) identifierat två nya alleler, E^g och E^h.

E^g allelen ansvarar för motsatsen till mask, kallad "änkans topp" (widow´s peak) som man t ex ser hos domino färgade Afghaner och grizzle Saluki. Mask är ju när själva nosen är svart och motsvarigheten är när skallen är svart, som en hätta. Det engelska "peak" översätts med "topp", men kan i dessa sammanhang också mena skallens topp, vilket det hänvisar till här. Man kan alltså säga att Hätta är Maskens andra hälft.

E^h allelen ansvarar för sobel hos Engelsk Cocker Spaniel (äkta sobel, inte normal agouti). Forskning pågår om detta också är fallet på andra raser. Denna sobel hos Cocker Spaniel kallas också av somliga för smutsig röd (dirty red).

För att upprepa, äkta sobel och agouti är INTE samma sak. Svarta toppar som under uppväxten bleknar bort mer eller mindre framför allt på kroppen, men ofta lämnar lite mörka toppar i ansiktet som vuxen, är en agouti. En äkta sobel förefaller svart på kroppen som vuxen medan däremot ansiktet ofta tappar de mörka topparna under uppväxten. Bottenfärgen på kroppen är däremot färgad, vilket syns direkt om man "bläddrar" i pälsen.

e är ansvarig för gul, lemon, röd, cream, aprikos och också ansvarig för viss vit färg på vissa raser. Forskning pågår (2012).

E^m ger mask. En svart hund kan ha mask fast den inte syns i den svarta färgen.

B lokus ger brun, choklad, sedge och leverfärg på hunden. Ibland kallas denna färg t o m röd. Den påverkar också nosfärg. Genen med B locus heter TYRP1. På raser som inte A locus påverkar, kommer alla hundar som har minst en B allel och inte är ee att få svart pälsfärg på de pigmenterade områdena. De hundar som har två b alleler kommer bli bruna. Det finns minst tre sådana b alleler som man känner till idag (2012). Oavsett andra loci, kommer alla hundar med minst en B allel ha svart nose och trampdynor, medan andra huundar med två b alleler kommer ha leverfärgad nos och trampdynor.

Det är huvudsakligen tre b alleler som ger nästan alla lever eller choklad färgade hundar. Ett anmärkningsvärt undantag är Fransk Bulldog där utöver dessa tre mutationer, finns en fjärde orsak till choklad som ännu inte är indentifierad.

K locus spelar en central roll i pälsfärgen. Denna locus är en relativ nukomling (skriver 2012) i vår förståelse av hundars färg. K locus innehåller komponenter som man tidigare tillskrivit andra locus.

Den dominanta allelen i K serien är K^B, som ansvarar för själva färgningen, mönstret, eller solid färg i pälsens pigmenterade områden. Detta har tidigare hänförts till A serien (agouti) A^S, men senare avelsstudier har visat att så är det inte.

Det finns två andra alleler, k^br och k^y. K^B är dominant för både k^br och k^y, medan K^Br dominerar k^y. K^Br är den allel som ger brindle, fast under lång tid ansågs det tillhöra E locus. Nya avelsstudier har visat att detta är felaktigt. Den recessiva allelen, k^y, tillåter de grundläggande mönstret från A locus att komma till uttryck. Så gör också K^Br allelen, fast då endast i tan, röda, gula eller liknande färg, inte i svart eller vitt.

Alla hundar med minst en K^B allel kommer bli själv färgad.

Alla hundar med minst en k^br allel, men ingen K^B allel, kommer bli brindle på agouti färg. Läs om agouti färg under A locus.

Alla hundar med två k^y alleler, kommer visa agouti mönster (se A locus).

Denna nya K-allel är indentifierad och fastslagen på Stanford Universitetet och därmed kan man gen - testa för K alleler.

A locus besitter ett antal vanliga färgmönster på hund. För att de ska komma till uttryck behövs någon kombination av två k^y eller k^br från K locus och minst ett E^m eller e allel från E locus. I A locus finns A^y (röd agouti), A^w (grå agouti), a^t (tan markeringar) och a (recessiv svart).

Har en hund K^BK^B, K^Bk^br, eller K^Bk^y från K locus och / eller ee från A locus så kommer inte A locus till uttryck.

Tan markeringar är allel a^t, i den ligger därmed tricolor, black/tan, liver/tan och phantom. För att få fram en a^t valp måste valpen ärva både en a^t och en k^y eller k^br allel från båda föräldrarna, men inte någon K^B. En avkomma kan ha två a^ta^t alleler men ändå inte visa det för att det blir överskrivet av K^B.

a^t mutation har man också hittat i recessiv svarta hundar, men det orsakar inte recessiv svart (a). På raser som inte har recessiv svart, vilket är de flesta raser, måste man gentesta för a^t för att veta ifall hunden bär på den allelen eller inte.

D locus är associerad med blekta pigment, D locus resulterar i att pälsar som annars skulle bli svarta eller bruna istället blir grå, blå eller om det är blekt svart blir det ljusbrun eller om det är brun blir det creme. Melanophilin genen har nyligen visat sig vara ansvarig för flera av de avblekta mutationer som har blicit identifierade just för tillfället, däremot vet vi att det finns flera avblekningar som vi ännu inte till fullo känner till, ännu.

M locus är en viktig gen då den är kopplad till flera defekter. Denna gen med alla sina alleler har, som tur är, helt till fullo kartlags genetiskt, där kan man alltså får svart med 100 % äkerhet ifall man har en Merle eller inte, vilket bl a är viktigt vid Fantom Merle. Man kan också få reda på om hunden är homozygot eller heterozygot Merle, vilket också är vesäntligt, speciellt om man vill avla på mönstret för att inte riskera att få fram sjukare valpar än nödvändigt.

Uppdaterad 2013-04-15