UPPFÖDNING - försäljning av valpar

 

Får man en valpkull så är det oftast oundvikligt att man måste låta några valpar gå ur kullen. Spar man alla valpar så blir det till sist ohållbart.

De ska ha mat av bästa kvalitet, vacciner, utrymme, träning, veterinär vård vid behov, kärlek och tid.

Har man inte möjlighet till att ge alla sina hundar allt detta får man ha ett mindre antal hundar eller ingen hund alls.

Dessutom är det nog så att vi som föder upp måste se till att endast behålla det allra bästa, är valparna inte fullgoda gör de bäst för rasens framtid och för kenneln att vara sällskapshundar.

Detta gäller naturligtvis tilltänkta valpköpare också!

 

 

Så för att återgå till ämnet, försäljning. Om vi ska känna oss trygga med att valparna flytta måste vi tro att valparna får det bra dit de kommer. Men hur vet vi det? Det vet vi aldrig, vi kan bara göra vårt bästa.

Först som sist, låter något skumt med en människa, är det antagligen skumt, lyssna på magkänslan!

 

 

Så till praktiska tips, är folk inte villiga att hålla kontakt, fråga om valparna när de växer etc, så är de antagligen inte speciellt intresserade, då blir det antagligen inte ett så bra hem. Att jaga valpköpare är inte så lyckat, det är inte ovanligt att just de valparna senare blir omplacerade, och det är oftast inget nöje för en hund!

Jag vill gärna prata med folk personligen, men även över e-post går bra, jag ställer frågor, får jag inte svar undrar man vad de har att dölja. Detta ser jag som ett tecken på att hunden antagligen inte får det bra i det hemmet!

Jag frågar om tidigare hundar / djur erfarenheter. Hör jag att de inte har haft sina djur livet ut, utan placerat många hundar / djur efter ett tag, tyder detta på att de inte är kapabla att ta hand om och fostra hundar / djur, dessa människor kommer antagligen placera om er valp också i framtiden.

Har deras tidigare hundar / djur varit besvärliga så är de antagligen inte så kapabla att ta hand om hundar / djur, deras nya hund löper stor risk att bli besvärlig, de med! En besvärlig hund är inte en lycklig hund.

Har deras hundar / djur varit mycket sjuka under sitt liv, så har du troligen fått tag på en fel letare! En som bara vill hitta fel på hundar, hittar de inga fel går de till en veterinär som fortsätter att söka, de veterinärerna som bara är redo att leta fel är oftast dessa djurägares vänner, passa er för dessa människor. Deras valpar kommer att återkommande utsättas för massor av onödiga tester och svåra undersökningar livet igenom. Stackars oskyldiga djur!

Om människorna kommer och hälsar på och inte gillar hundarna, eller t o m försöker göra hundar illa, eller dina hundar är skeptiska till människorna, dra öronen åt sig, något är antagligen väldigt skumt!

Kommer folk så kan du titta / be att få se bilder på deras tidigare djur. I dagens läge går det också via Internet, och via hemsidor. Titta inte enbart på djuren, titta på omgivningen! Hur får hunden det i själva verket. Springer hundarna fritt på bilder? Har de fina liggplatser? Ser hundarna lyckliga ut? Ser ägarna ut att vara glada i sina djur? Får hundar leka med andra hundar? På hemsidor, hur skriver de om djuren? I telefon eller direktkontakt, hur pratar de om sina djur? Är de djuren bara utställnings objekt eller endast avelsmaskiner, eller är de mera? Man kan utläsa massor av detta.

Pratar t ex en 20 - åring om att de haft massor av djur, kan man undra, hur har den hunnit med det? Är det en samlare som inte har tid att sköta vad de drar på sig?

Börjar folk prata om avbetalningar o d, då undrar man hur seriösa de är om att vilja ha en valp. Jag själv t ex är extremt fattig, men ska jag köpa en hund så är jag så intresserad att jag sparar ihop pengarna först, köper hund sedan. Har jag inte råd med det, har jag inte råd med att ta hand om en hund, anser jag.

Avbetalning innebär att du ligger ute med pengar ännu längre, pengar som du behöver för att betala dina kostnader. Vissa valpköpare tar för givet att vi uppfödare ska agera bank.

Jag ska ta en helt vanlig månad, d v s dagens månad, som exempel.

Idag ska jag till veterinären. Detta utan en fungerande bil. Gamla bilen är för trasig och jag är för pank att köpa ny bil. Veterinären är 1 timmes bilfärd hemifrån. Jag ska köpa avmaskningsmedel för ca 1 500 kronor idag. Hundmat för ca 2 500 kronor (1 månads förbrukning). Veterinärvården (vaccin, intyg o s v) kostar ett par tusenlappar. Lite andra små inköp ska också göras idag för hundarna, tuggben, dental fresch o s v. Ytterligare en utgift på ca 500 kronor. På fredag hämtas en valp som jag säljer för 5 000 kronor. Det räcker inte ens till dagens utgifter på hundarna. Detta är en helt vanlig månad för ekonomin i en kennel.

Att uppepå detta ligga ute med massa pengar, som man kanske inte ens får in, är helt fel. Vi seriösa hunduppfödare lägger ner vår ekonomi, vår själ, vårt liv i våra hundar, vi får inte tillbaka ens en liten bråkdel, och även den ska vissa förvägra oss genom att luras. SÄLJ INTE PÅ AVBETALNING!

Det finns alltid undantag från de bestämda riktlinjer vi uppfödare borde rätta oss efter, t ex har jag återköp på en hund där matte är handikappad, där kändes det rätt och riktigt, ifall något skulle hända henne, men vem vet, jag kanske är den som stryker med först, det kan man aldrig veta.

Om folk pratar om att det passar bra att ha valp nu, för att de är föräldralediga, sjukskrivna eller något annat tillfälligt, så kan man fråga sig om hunden inte ska leva 10 - 15 år hos dem och om de planerat för senare tider också, då hör man på svaret ifall det är folk som är beredd att leva med en hund hela dess liv eller om det är någon som vill ha en hund just nu och kanske inte kommer ha den kvar livet ur. En förnuftig människa som vet vad den gör och vad den ger sig in i är en mogen människa som är beredd att ta hand om en liten försvarslös hundvalp för hela livet, inte bara första året.

Folk med allergi som vill "testa" hund, ofta vill de ta hem en valp som de sedan betalar eller lämnar tillbaka, som en hund vore en sak. Många som gör så har, handlar hundar regelbundet på detta sätt, och betalar dem aldrig. En del "testar" hundar och lämnar tillbaka, oftast med klagomål för att hunden var dålig! De ger inte ens hunden en chans att få känna sig hemma. De ville kanske inte ens ha en hund.

Detta tyder på att dessa människor inte har respekt för djuren och deras liv, tycker jag. Alltså ingen bra hundägare, i mitt tycke.

Jag känner t ex en hunduppfödare som blåste mig på massor för många år sedan, så hör jag att denna uppfödare fortsätter i samma stil, år efter år! Nu vet jag att detta pågått minst 15 år i samma stil, inte en enda hund lever ett helt liv i det hemmet, raser skiftar, hundar köps in och säljs, bostäderna byts med jämna mellanrum, inte ovanligt finns det hyresskulder lite överallt, liksom skulder på hundar överallt. Det är rena vandrarhemmet för hundar. Tyvärr känner jag till flera sådana här uppfödare och hundägare, man får akta sig!

Som ett exempel: Idag finns det tre kennlar i Sverige som är grundade på stöldgods från mig! Ett gäng hundar som de tillskansat sig på oärlig och många gånger brottslig väg. Kort sagt, "köpare" som inte gjort rätt för sig.

När det gäller återlämning, om folk utan anledning bara ska ha hunden med återlämningsrätt undrar man om de redan planerar att inte ha kvar hunden innan de ens fått hem det nya livet.

I slutänden är det magkänslan som gäller, låter något skumt, är det antagligen skumt. Hellre sälja en valp för lite än ångra den man sålt. När hunden väl är såld är det väldigt lite som man som uppfödare / säljare kan göra.

Lycka till att hitta ett bra hem åt era valpar!

 

 

Varningssignaler

Vissa människor gör sig till experter att lura valp/hundsäljare. De som redan har "vandrarhem" för hundar är så fullfjädrade så de lurar vem som helst.

Med risk för att lära upp nya människor som ska bli "vandrarhem" för hundar kommer jag med råd om vissa saker man kan se upp med. Om en valpspekulant visar upp flera tecken som är "skumma" så är risken att valpspekulanten ljuger.

 

En blivande hundägare borde värna gott liv, i annat fall är risken stor att valpen du säljer inte får ett bra liv.

Varningstecknen kan vara många. Om flera av varningstecknen uppvisas i ett kort samtal så bör man nog avstyra valpköpet, om man är rädd om den valp/hund som man säljer.

 

 

Rätt hund till rätt hem

Har du hittat köpare så gäller det att rätt hund hamnar hos rätt ägare. En del hundar har små defekter som är obetydliga för hundens sundhet och temperament, dessa placeras bäst som sällskapshundar. Fel jag pratar om kan vara avsaknad av en eller två testiklar, små bettfel, små navelbrock, färgfel o s v.

Man måste vara lyhörd för hur familjen är och för hur ens egna valpar är. Man ser ifall familjen vill ha en extremt lugn hund, då är det bra att matcha dem mot den lugnaste valpen i kullen. En sportig familj bör kanske ha den livligare valpen i kullen etc.

OBS! En hund som hamnar fel så kan hunden till sist bli en hund med psykiska besvär. Den/de andra tidigare hundarna och/eller ägarna riskerar också att med tiden få psykiska besvär, om de bryr sig...

 

 

 

Sälja till gammal eller ung?

Större delen av alla hundar som man hittar på annonser till omplacering beror på flytt, flytt utomlands, byte av arbete, studier, byte av partner, fått barn, väntar barn. Ibland i kombination med allergi. Någon gång också för att ägaren inte klarar av sin hund, ibland för fysiska problem, oftare för psykiska problem. Alla dessa orsaker är vanligast att det sker hos yngre människor.

Att flytta och att anse detta vara orsak till att göra sig av med en familjemedlem är vanligast bland yngre. Det är få äldre personer som räknar ut hunden ur familjen vid en flytt. Även om äldre flyttar utomlands tar de i regel med hunden. Om en äldre byter arbete så den inte kan ta hand om sin hund brukar det göra att de söker alternativa vägar att behålla hunden. Hundvakt. Dagisplats. Hjälp av familjemedlemar eller vad som helst. Viktigast är oftast för den äldre människan att hundens situation är något som SKA lösas, annars byter de inte jobb.

Ska de studera gäller i regel samma sak som om de byter jobb.

Äldre som skaffar ny partner, vilket i sig är ovanligare än att yngre skaffar ny partner, gör oftast inte det om den nya partnern är allergisk eller inte ens om de inte tycker om deras hund. Jag har hört hundratals människor som sagt att de avstått förhållanden då det inte har fungerat med hunden. Jag själv har hamnat i den situationen några gånger. Däremot hör jag många yngre som väljer val av partner före sin redan befintliga familj, d v s hunden.

Det är sällsynt att äldre människor "skaffar" barn, även om det händer. Konstigt nog är det även här vanligt att de löser situationen på så vis om barnet t ex är allergisk mot hund, så hunden oftast inte hamnar på annons. Det arrangeras i hemmet för att båda ska kunna leva tillsammans. Hunden placeras i allra värsta fall hos nära och kära, hos folk som hunden känner och som känner hunden.

Både äldre och yngre kan dö eller bli så sjuka så de hamnar på sjukhus långa tider eller liknande, så de inte kan ha kvar hunden. Att äldre blir så gamla så de inte kan ha kvar hunden längre för att de blir för gamla är ovanligt. Jag har tagit hand om 1 hund på alla år p g a att en äldre person miste sin make som hade vårdat frun, och frun var tvungen att flytta från villan på landet där de bott i årtioenden till ett äldreboende där hunden inte fick följa med.

När det gäller omplacering p g a att ägaren inte klarar av sin hund är det betydligt vanligare hos yngre människor än äldre. En äldre människa vet i regel vad den klarar av och drar inte på sig mer än den klarar. En yngre människa överskattar betydligt oftare sin förmåga.

En hund som mår psykiskt dåligt kommer förr eller senare nästan säkert att få fysiska problem också till följd av sin psykiska obalans.

 

Totalt sätt kan man säga att omplacering på hund av äldre människor är mer sällsynt, omplacering på hund av unga människor är betydligt vanligare.

 

Sedan kan man säga att uppfödare oftare placerar om hundar än privatpersoner med sällskapshundar.

Vissa uppfödare är kvickare att omplacera hundar p g a struntsaker, vissa har rena vandrarhemmen för hundar. Vissa har hundar kvar t o m när de hade kunnat få det bättre i ett annat hem.

Vissa har kvar hundar så de inte har kvar plats till avelsdjur, så deras uppfödning till sist avstannar och t o m avslutas.

Att ha och fortsätta att bedriva hunduppfödning är en balansgång mellan sällskap och avel. Detta gör att för att kunna fortsätta att bedriva ett vettigt avelsarbete så är det större risk att en uppfödare placerar någon hund ibland än en privatperson.

 

Att som säljare hitta ett permanent hem dit hunden får flytta och ha det bra och fortsätta att leva livet ut är vanligare att hitta bland medelålders till äldre människor som inte är uppfödare.

 

 

När visar man då upp valpar bäst?

Vad kan vi göra för att visa så mycket som möjligt av valpen när den får besökare?

Ibland kommer folk långväga ifrån för att titta på sin valp innan ett eventuellt köp.

Spekulanten vill ju helst se så mycket som möjligt av valpen. Uppfödaren vill ju att köparen ska få se så mycket som möjligt av valpen när de har en kort stund på sig att se allt det du har sett.

Eventuella köpare kan bara sätta sin tillitt till uppfödarens skicklighet och planering och hålla sin part av planeringen, d v s komma i rätt tid på rätt dag.

Uppfödaren kan göra desto mera.

Man har ju vissa planlagda saker under en dag. Valparnas matning. Promenader. Lek med valpar. Nattning av hundar. Det normala är att valparna vaknar, rastas, matas, rastas igen, leker en stund, eventuellt rastas igen (beroende på ålder) och somnar. Optimala är att eventuella spekulanter kommer vid nästa uppvakning, så får de vara med om rastning, matning, rastning igen och lek.

Jag brukar passa på att göra lite nya och olika träningar vid besök, så får de se hur valparna i kullen fungerar i olika situationer. Det behöver inte betyda så stor ansträngning från uppfödarens sida. Släng ner en kattunnel till valparna, ställ ner en spegel, en ny leksak kanske med ljud i, något skoj man sett på en affär och har köpt nyligen eller liknande.

När detta är gjort och valparna somnar så fikar man och går igenom teoretiska saker + visar släktingar.

Om valparna är väldigt små har de täta intervaller och då kan man ha tur att få visa upp ytterligare en vakenperiod för spekulanterna innan det är dags för deras hemresa.

Detta kräver att man umgås med sina valpar och har koll på deras intervallen som förändras tidsmässigt ju äldre valparna blir.

Dyker eventuella spekulanter upp för tidigt eller för sent kan det bli mitt i sömnen, allt de får se är sovande valpar... Läs mer om detta.

 

 

Hur lämnar man över en hund bäst?

Var uppmärksam på när hunden är helt konsentrerad på nya ägaren, då ska uppbrottet ske. Hunden får en känsla av att den följer sin nyfikenhet och glädje i nya människan istället för att bli övergiven av gamla människan. Detta kan förkorta rehabiliteringen i nya hemmet med veckor. Vill vi verkligen hundens bästa, sluta säga adjö. Hunden är ingen människa.

180430 Jag kramar och kelar inte med hundar direkt när jag lämnar ut dem. Anledningen är att jag vill hjälpa hunden att inte känna separationsångest. En sådan starkt negativ känsla som separationsångest kommer aldrig underlätta starten på nya livet för hunden och dess nya familj.

Jag har sett hundar gå från gamla ägarens famn med ofta djupt olyckliga djurägaren som ska säga "adjö" och hunden har blivit vansinnigt förtvivlad och startat sitt nya liv i den hemska känslan, att överge en familjemedlem i djup själslig nöd, och därmed fått en ohyggligt svårt start i sitt nya liv. Det är så extremt tragiskt och traumatiskt för hunden så det kan påverka hela hundens kommande liv.

Dessutom är det så otroligt lätt att avhjälpa.

Man tar adjö av hunden INNAN nya ägaren kommer in i bilden, så kommer ingen separationsångesten för hunden vid övergången till sitt nya och förhoppningsvis lyckliga liv som varje god hundägare som bryr sig om sin hund bör hoppas på för sin hund.

 

 

Varför visar jag upp alla mina hundar?

Varför visar jag upp alla mina hundar, mer eller mindre, så fort jag t ex ska leverera en valp, folk kommer och hälsar på eller liknande? Man kan kort och gott säga att jag visar upp alla mina hundar så fort jag har en chans.

Jag är stolt och glad över mina hundar. Jag vill att alla ska se att de är glada och framåt, orädda och hanterbara av alla. Att mina hundar är friska och glada från den största till den minsta, från den yngsta till den äldsta, oavsett ras. Om folk skaffar en hund från mig tycker jag det är viktigt för de nya ägarna att se i vilken anda hunden blivit skött och vårdad, så de ser av vilken kvalitet hunden är kommen. Är man spekulant på en hund som jag fött upp är jag extra noga att visa ALLA släktingarna jag har till den hunden, så spekulanter kan se att hunden jag har till salu har det finaste påbrå som går att få, enbart glada och friska släktingar, inga personlighetsstörningar, inte ens skotträdsla på en enda hund. 

Dessutom vill jag att alla hundar ska få en chans att hälsa, att vara med. Ingen ska behöva känna sig utanför.

Därav är alla mina hundar med på min hemsida att se också, för alla i hela världen att titta på. Mina hundar tål granskning då de är så bra.

 

 

Hundspekulanter som inte ens kan läsa annonen till slut

Man undrar om man ska våga sälja en valp till någon som inte är läskunnig? De sänder SMS och mejl i enorma mängder varje gång som jag annonserar. I annonsen står att om de vill ha kontakt så ska de ringa och att jag inte svarar på SMS och mejl. Anledningen att jag inte svarar på SMS beror på att jag får ont i fingrarna. Anledningen att jag inte svarar på mejl beror på att jag sällan har uppkoppling, och då jag har uppkoppling måste jag svara de som är akut. Tid över till att vara alla akuta är t o m begränsad. Men för att återgå till den första frågan, ska icke läskunniga kunna ta hand om en hund på ett bra vis? Folk som lever i ej så utvecklade länder och bor "mitt i naturen" kan nog ta hand om en hund på ett bra sätt "rent instinktivt", via uppfostrad och erfarenhet av att leva nära natur och djur. Men en människa som bor i Sverige och ringer på en annons och inte kan läsa, jag ställer mig tvekande till om de kan ta hand om en hund på ett bra sätt.

Mer om hundspekulanter och deras ibland underliga föreställningar om hundförsäljning.

 

En sak är i alla fall säkert, det är inte lätt att sälja hundar.

 

Updaterad 2018-04-30